Unesco Sweden

Onsdagen den 1 december anordnar Svenska Unescorådet en konferens i Stockholm om tre av Unescos kulturkonventioner: Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv (1972), Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden i kulturella uttryck (2005) och Konventionen om skydd för immateriella kulturarv (2003). Vi bjuder på en heldag med föredrag och diskussioner som avslutas med middag och underhållning.

Syftet är att belysa konventionernas konsekvenser och ge alla deltagare möjlighet att föra fram synpunkter och dela med sig av erfarenheter. Vad är syftet med konventionerna? Hur kan man arbeta med dem och använda sig av dem i vardaglig verksamhet? Det blir ett tillfälle för dig att diskutera olika vägar om hur du kan informera vidare om konventionerna och hur de kan tillämpas.

Program och praktiska detaljer kommer att läggas upp i början av oktober. Konferensen vänder sig framförallt till myndigheter, kulturinstitutioner, frivilligorganisationer m.fl. Föranmälan krävs. Har du frågor är du välkommen att höra av dig till oss via e-post.

Läs mer om Unescos arbete på kulturområdet här.

»När bläcket har torkat - Fakta och bakgrund, tankar och konsekvenser om några viktiga Unescokonventioner om kultur (pdf)

»Världsarvskonventionen (pdf)

»Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet (pdf)

»Konventionen om kulturell mångfald (pdf)

Unesco ingår i ett nära samarbete med andra FN-organ och den pakistanska regeringen och räddningsarbetet koordineras av experter och organisationernas ledning.

Läs mer på unesco.org

Ett av King Sejong Literacy-prisen gavs till The General Directorate of Adult Training på Kap Verde för det vuxenutbildningsprogram man bedriver där särskilt utbildning av kvinnor prioriteras. Analfabetismen i Kap Verde minskade från 60% till 20% mellan 1974 och 2005 och fortsätter att falla.

Det andra King Sejong Literacy-priset tilldelades det statliga institut för lärarutbildning och skolutvecklingsprojekt i Hamburg, Tyskland för Family Literacy Project (FLY). Denna generationsövergripande strategi, där föräldrar deltar i och dra nytta av deras barns lärande, utgör en modell för att öka läskunnigheten i invandrarfamiljer och främja integration.

Unescos Konfucius Prize for Literacy består också av två utmärkelser. Det icke-formella utbildningscentret i Nepal vinner den första för dess oerhört effektiva nationella läskunnighetskampanj. Programmet bygger på teman som miljö, mödrars och barns hälsa, kvinnors utveckling och möjlighet att generera inkomster.

Den andra tilldelningen av Unescos Konfucius Prize for Literacy ges åt guvernoratet Ismailia i Egypten för sitt program Kvinnor för familjer. Det visar på ett innovativt sätt att lösa samhällsproblem genom att flickor i byn utbildas för att bli handledare i sitt eget samhälle och på så sätt skapa kvinnligt ledarskap.

Slutligen beslöt utskottet att tilldela Hedersomnämnande för UNESCO Confucius Prize for Literacy till två pristagare i år. Det ena går till Coalition of Women Farmers (COWFA) i Malawi för ett projekt om landägarrättigheter för kvinnor vilket bistår kvinnliga jordbrukare för att uppnå socialt och ekonomiskt oberoende. Det andra tilldelas North Catholic University Foundation i Antioquia, Colombia för ett läskunnighetsprogram som använder e-lärande för att förbättra tekniska färdigheter och sysselsättningsmöjligheter i marginaliserade grupper.

Unescos internationella läskunnighetspriser delas ut varje år som ett erkännande av kompetens och innovation för att främja teknik i hela världen. I enlighet med FN: Literacy Decade (UNLD) och den tematiska kalendern, var temat för i år läskunnighet samt kvinnors medinflytande.

Foto: ©UNESCO/Roger, Dominique

- Socialvetenskaplig kunskap är ofta minst utvecklad i de länder där den behövs som bäst, konstaterar Unescos generaldirektör Irina Bokova i förordet. Den stora dominansen för det engelska språket och den engelskspråkiga världen innebär också att socialvetenskapen går miste om erfarenheter och perspektiv från andra kulturella och sociala traditioner.

Läs mer på unesco.org

Världskongressens delegater från 72 länder enades om ett uttalande om att FN:s barnkonvention måste försvaras, särskilt barnens rätt till lek och att regeringar i allt för stor utsträckning betonar barnens läskunnighet och räknekunskaper på bekostnad av en mer allsidig pedagogik som respekterar barnens rätt till lärande genom lek. OMEP leds av världsordförande Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid Göteborgs universitet och tillika Unescoprofessor inom utbildning för hållbar utveckling.

Läs uttalandet vid OMEP:s världskongress här.

Kommittén består av representanter från 21 länder. Mandatperioden är sex år, men kan även vara fyra år efter frivillig överenskommelse i syfte att skapa större rotation. Sedan oktober 2007 är Sverige invalt i Unescos världsarvskommitté och representeras av Inger Liliequist, Riksantikvariämbetet, och Rolf Löfgren, Naturvårdsverket.           

Inger Liliequist
Foto: Bengt A Lundberg                                            

                                                             Rolf Löfgren   
                                                            Foto: Naturvårdsverket 

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) lanserade nyligen en omfattande utvärdering av vad som krävs för att uppnå hållbar utveckling och minska den globala fattigdomen. Rapporten, What Will It Take To Achieve The Millennium Development Goals? An International Assessment, identifierar en konkret handlingsplan, tänkt att ligga till grund för diskussionerna när världens ledare samlas till millennietoppmöte i New York i september. Rapporten presenterar en 8 punkters handlingsplan för vad som måste göras för att målen ska nås till 2015. Handlingsplanen bygger på erfarenheter och bevis på vad som fungerat i 50 länder och fokuserar på insatser som måste till i både fattiga och rika länder:

• Stöd till nationellt driven utveckling och effektivare samhällsstyrning
• Jobbskapande tillväxt som kommer de fattigaste till del (speciellt viktigt inom jordbrukssektorn som idag föder runt 2,5 miljarder fattiga människor)
• Ökade offentliga investeringar inom utbildning, hälsa, vatten och sanitet samt infrastruktur,
• Riktade insatser som skapar arbetstillfällen och stärker det sociala skyddsnätet,
• Förbättrade möjligheter för världens flickor och kvinnor (bland annat genom att stärka deras politiska, ekonomiska och legala ställning)
• Ökad tillgång till grön energi
• Ökade möjligheter till fattiga länders egenfinansiering (exempelvis resursmobilisering genom förbättrad skatteupptagning)
• Infriade löften om mer och bättre bistånd, rättvisare handelsregler och skuldavskrivningar

Rapporten beskriver bland annat hur avskaffandet av skolavgifter i Etiopien lett till en ökad tillströmning av elever och hur Ghanas landsomfattande program med statligt subventionerat gödningsmedel ökade landets livsmedelsproduktion med 40 procent på bara två år. Dessa konkreta exempel och metoder kan sedan tillämpas i andra länder som arbetar för att komma framåt i arbetet med att nå millenniemålen.
Bland övriga exempel märks en jobbsatsning på den indiska landsbygden som gynnat 46 miljoner hushåll. Programmet garanterar minst 100 dagars betalt arbete för landlösa arbetare och marginaliserade bönder, nära hälften av dem kvinnor. Denna typ av jobbskapande insatser bidrar enligt rapporten både till att minska fattigdomen och öka jämlikheten.
Albanien får exempelvis beröm för att ha inrättat ett nionde millenniemål som syftar till att reformera den offentliga sektorn samt förbättra lagstiftning och möjligheter för ansvarsutkrävande. Att de fattiga länderna själva tar ansvar för sin utveckling samt arbetar för att effektivisera sin administration är nyckeln till framgång.

Hur de olika målen hänger samman

Rapporten betonar också hur de olika målen hänger samman. Exempelvis har det visat sig att satsningar som förbättrar möjligheterna för kvinnor och flickor samt satsningar på ökad energiförsörjning tillsammans bidrar till att skynda på utvecklingen. Som exempel nämns Burkina Faso, Ghana, Mali och Senegal, där har tillgången till elgeneratorer bidragit till att kvinnor i genomsnitt fått mellan två och fyra timmar extra per dag - tid som de kunnat använda till utbildning eller andra inkomstinbringande aktiviteter. Den minskade arbetsbelastningen har också bidragit till att förbättra deras hälsa.
När det gäller den rika världens ansvar identifieras långsiktiga biståndsåtaganden från givarländerna som en förutsättning för att millenniemålen ska uppnås. I Burkina Faso, Moçambique, Rwanda, Uganda och Vietnam har biståndet exempelvis bidragit till att landets regeringar kunnat satsa mer på grundläggande service till befolkningen. Rapporten pekar också ut misslyckandet med att nå ett handelsavtal i den så kallade Doha-rundan som det mest avgörande hindret för att uppnå ett globalt partnerskap. De fattiga ländernas marknadstillträde har heller inte förbättrats i tillräcklig utsträckning. Dessutom fortsätter de rika ländernas jordbrukssubventioner att motverka möjligheterna att uppnå en samstämmig politik – något som krävs om målen ska uppnås i tid.

-Michaëlle Jeans erfarenheter, energi och hängivenhet kommer att bidra till att uppfylla Unescos mål i Haiti, säger Irina Bokova.

Michaëlle Jean kommer att påbörja sitt nya Unescouppdrag när hennes befattning som generalguvernör i Kanada har löpt ut.