Lördagen den 8 september uppmärksammar Svenska Unescorådet och Skolverket den Internationella Läskunnighetsdagen med ett spännande och interaktivt seminarium – boka dagen redan nu!
Tid: Eftermiddagen den 8 september
Plats: Armémuseum, Stockholm
OBS! Anmälan kan göras på u.infounesco@education.ministry.se och mer information om firandet kommer.
Förra veckan hölls FN:s internationella konferens om hållbar utveckling där Sverige tillsammans med Unesco och Japan anordnade ett side event om utbildning för hållbar utveckling (ESD).
Eventet var ett av de mest välbesökta under konferensen och Sverige representerades av Miljöambassadör Annika Markovic. Ekonomen och FN:s generalsekreterares särskilde rådgivare Jeffrey Sachs, höll inledningsanförandet som betonade vikten av utbildning för hållbar utveckling och talade om hållbarhetsmålen som tas fram inom ramen för Rio+20 slutdokument. Unescos generaldirektör Bokova tackade bland annat Sverige för sitt stöd till ESD. Under eventet presenterade Unesco också sin årsrapport, i vilken det gavs flera goda exempel på ESD på landnivå och på regional/lokal nivå.
Här kan ni läsa mer om det svenska side eventet om ESD under Rio +20.
Svenska Unescorådet stödde också produktionen av olika texthäften med bland annat ”ESD Success Stories” där fyra länder, Egypten, Namibia, Skottland och Japan, berättar om sina erfarenheter kring ESD.
Såhär inför sommar ochsemestertider kommer här Unescos 10 råd för hållbart resande:
1. Kultur och miljö är ofta det värdefullaste lokalbefolkningen har att dela med sig av. Tänk på att handel med utrotningshotade djur, växter och antikviteter är straffbart.
2. Visa hänsyn till lokala sedvänjor. Var nyfiken. Räkna det som självklart att du inte kan göra allt ”som hemma”. Var ödmjuk och visa respekt genom att bland annat korrekt klädsel. Anlita gärna en loka guide.
3. Ta god tid på dig. Hövlighet och tålamod öppnar ofta dörrar till positiva upplevelser och vänskap. I många kulturer uppfattas brådska som oartigt.
4. Visa respekt. Undvik att visa eller provocera fram ilska. Att mista självbehärskningen betyder i många kulturer att man förlorar ansiktet och detta är pinsamt! Fråga innan du fotograferar.
5. Vid en lyckad affär är bägge parter nöjda. Använd humor och tålamod. Kom ihåg att bägge parter ska tjäna på affären. Utnyttja inte motpartens fattigdom.
6. Ge inte pengar till barn som tigger. Ge hellre till föräldrar, lärare eller lokala humanitära organisationer. Barn som tjänar mycket pengar på tiggeri kan försumma sin skolgång.
7. Köp lokalproducerat så bidrar du till den lokala ekonomin och lokala traditioner och hantverk kan leva vidare.
8. Stöd gärna miljömedvetna utflyktsalternativ. Om turen kostar lite mer går ofta de extra kronorna till att bevara miljö- och kulturarv.
9. Spar på naturresurserna. Ta en snabb dusch istället för bad. Använd luftkonditionering så lite som möjligt, sopsortera om möjligt, köp returförpackningar. Följ upptrampade stigar och vägar och besök gärna lokala naturparker.
10. Res helst under lågsäsong. Det är lättare att få kontakt med lokalbefolkningen för de har mera tid. Samtidigt bidrar du till att inte anstränga resmålets miljö- och kulturgränser.
Överfulla klassrum, för få utbildade lärare, otillräckligt med skolböcker och få toaletter är problem för lågstadieelever i Afrika söder om Sahara måste hantera.
Unescos institut för statistik (UIS) har genomfört en undersökning som visar att ett barn i Afrika söder om Sahara sannolikt kommer studera i ett överfullt klassrum, med upp till 67 elever, och i klasser av barn i olika åldrar och på olika utbildningsnivåer.
Många skolor i regionen har begränsad eller ingen tillgång till grundläggande service som dricksvatten, toaletter och el. Bristen på toaletter är särskilt allvarlig i fem länder: Tchad, Elfenbenskusten, Ekvatorialguinea, Madagaskar och Niger där minst 60 % av skolorna helt saknar toaletter. Skolor på Mauritius och i Rwanda har ofta väl utrustade med separata toaletter för flickor och pojkar.
Läs mer om UIS undersökning här.
25 – 29 juni arrangeras en internationell kongress med titeln “Youth Empowerment in the Intangible Cultural Heritage” på Tjörn, och Svenska Unescorådet är medarrangörer. Organisationen IOV ordnar en ungdomskonferens vartannat år och samlar ungdomar från hela världen. Årets kongress belyser folkkonst och immateriellt kulturarv genom föreläsningar, workshops och diskussioner.
Läs mer om kongressen här.
Världsarvskommittén överväger inskription av 36 nya objekt på Unescos världsarvslista vid kommande mötet i St Petersburg 22 juni – 6 Juli. I Världsarvskommittén ingår 21 länder vilka ratificerat konventionen. De möts en gång per år och tar bland annat ställning till nomineringar till världsarvslistan.
För första gången i sin 40-åriga historia kommer allmänhet och media att kunna följa debatterna genom live-streaming på internet. Arbetsdokument finns redan tillgängliga på nätet (på engelska och franska) och resten kommer i början av juli.
Bland de 36 nominerade finns Hälsingegårdarna i Sverige.
»Läs mer om Världsarvskommitténs möte i St. Petersburg och vilka de 36 nominerade är här.
»Läs mer om Världsarv här.
»Se hela listan över befintliga världsarv här.
20 – 22 juni anordnas den internationella konferensen Rio +20 om hållbar utveckling. Under konferensens andra dag organiserar Sverige tillsammans med Japan och Unesco, ett ”side event” om Educating for a sustainable future – utbildning för en hållbar framtid.
Arrangemanget belyser vikten av fortsatt uppmärksamhet kring utbildning för hållbar utveckling (ESD) även efter FNs årtionde för ESD, som slutar 2014. Bland annat att diskuteras ESDs bidrag till att bygga gröna samhällen och ekonomier. Från Sverige deltar miljöambassadör Annika Markovic.
Unesco lanserar sin nya webb-baserade ”Climate Clearinghouse Change Education”, med hundratals undervisningsmaterial och läromedel om klimatförändringar.
Genom en gemensamt författad artikel inför ”side eventet” och konferensen i Rio har Unescos generaldirektör, Sveriges miljöminister och Japans utbildningsminister slagit ett slag för utbildningens centrala roll i att skapa ett hållbart samhälle. Artikeln publicerades i dagens Sydsvenskan och kommer även publiceras i Brasilien och i Japan.
… särskild rådgivare till Svenska Unescorådet om ESD (Education for Sustainable Development). Carl har haft en lång karriär inom utbildningssektorn och politiken, bland annat som politisk tjänsteman med utbildnings- och forskningsfrågor i regeringskansliet och i riksdagen 1985-2004. Han ingår sedan 2004 i Unescos högnivågrupp för ESD och är sedan samma år särskild rådgivare till Svenska Unescorådet om ESD.
Hur kom det sig att du blev rådgivare till Svenska Unescorådet i ESD frågor?
Jag avslutade min tjänst efter 10 år som biträdande statssekreterare på Utbildningsdepartementet 2004. Dåvarande generalsekreterare för Svenska Unescorådet, Johan Lindell, visste att jag var insatt och intresserad i frågor om utbildning för hållbar utveckling och kontaktade mig. Unesco hade då precis inlett arbetet med FN:s decennium för Hållbar Utveckling och det var en prioritet från svenskt håll att visa ett seriöst engagemang för frågorna. Jag hade även av Unescos dåvarande generaldirektör Koichiro Matsuura blivit ombedd att ingå, som en av fyra ledamöter, i en högnivågrupp för att internationellt främja ESD under FN:s decennium för Hållbar Utveckling. Jag har arbetat i utbildningssektorn i 45 år och anser att den är den viktigaste arenan vi har för att skapa en hållbar utveckling.
Vilken roll har utbildning i arbetet med hållbar utveckling?
Genom utbildningssystemet når man ut till över 35 procent av den svenska befolkningen. Det innebär otroliga möjligheter för informationsspridning och förändring. ESD innebär utbildning för hållbar utveckling, inte bara om hållbar utveckling. Barn, ungdomar och vuxna måste lära sig hur de aktivt kan ta ansvar för en social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling. De måste få ”action-competence”, alltså att kunna stå upp för idéer och agera även när det är obekvämt. Det är också otroligt viktigt att vi utbildar barn och unga med ett pluralistiskt förhållningssätt till utveckling. Det innebär att man ser de tre dimensionerna av hållbar utveckling – social, ekonomisk och miljömässig – i varje problem. För att fatta medvetna val måste man ständigt se olika perspektiv av frågan man har framför sig.
År 2014 avslutas FN:s decennium för Hållbar Utveckling, hur har debatten förändrats sen 2004 när dekaden lanserades?
Inom ESD händer det oerhört mycket mer nu än vad det gjorde 2004. Frågorna har fått ökad betydelse, speciellt i Tyskland, Japan, Storbritannien och Holland. I de länderna har man från politiskt håll åtagit sig att starkt stödja och arbeta för ESD under dekaden och har lanserad specifika ESD-projekt. I Sverige finns det ett politiskt engagemang för frågorna men de har blivit vagare i de nya skoldokumenten. ESD frågor lyfts också fram starkt både av enskilda eldsjälar i skolor och av många organisationer, som till exempel Svenska Unescorådet.
Nästa år avslutas dekaden och samtidigt formuleras FN:s nya Sustainable Development Goals för perioden 2015-2030. Vad är de viktigaste utmaningarna för ESD under den närmaste tiden?
Vi måste inse att ESD blir viktigare för varje månad som går. Så dramatiskt och snabbt går utvecklingen. Här har UD en särskilt viktig roll. Sverige måste lyfta fram ESD när de nya hållbarhetsmålen formuleras i FN. Nationellt bör Skolverket få mer möjligheter och resurser att ta fram forskning om hållbar utveckling och att stödja skolorna i deras arbete med ESD. Alla svenska aktörer måste också bli medvetna om att vi hänger ihop i en internationell rörelse när det gäller arbetet med utbildning för hållbar utveckling. Utbildning måste få en central roll i ett internationellt samarbete och ges högsta prioritet. Inför valet 2014 är det viktigt att alla partier lyfter frågor om utbildning för hållbar utveckling i valrörelsen. Arbetet med ESD är en kapplöpning med tiden, och vi måste öka farten!
(Intervjun gjordes 19 mars 2013)
Glaciärer är viktiga indikatorer på den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. På kort sikt ökar de krympande glaciärerna vattenförsörjning men på lång sikt förväntas, om än mycket långsamt, glaciärerna försvinna helt som vattenkälla.
I Anderna är avrinning från glaciärerna en viktig del av den regionala vattenbudgeten, och avgörande för bergsekosystem. Unescos internationella hydrologiska program (IHP), och biosfärsprogrammet (MAB) arbetar med ett internationellt nätverk för att underlätta för dialog mellan forskare och beslutsfattare och att identifiera nödvändig forskning och politiska beslut.
»Läs mer här.
»Läs mer om IHP här.
»Läs mer om MAB-programmet här.
I Svenska FN-förbundets tidning Världshorisont (nr 02/2012), intervjuas Unescoprofessorn i energi och hållbar utveckling Lena Neij om hållbara städer.
Ett av sju områden som kommer lyftas fram under Rio +20-konferensen i sommar är hållbara städer. Begreppet hållbara städer har många tolkningar, och för Lena handlar det om arbete i en viss riktning snarare än om ett tillstånd.
– För mig är en hållbar stad en stad i utveckling som relaterar till hållbarhetsbegreppets alla tre delar, det vill säga de ekonomiska, de ekologiska och de sociala aspekterna, säger Lena Neij.
Lena, som är professor vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, arbetar med förändringsprocesser, d v s hur man skapar förändring i samhället. Lenas tips till de städer som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete är att titta på hur man kan arbeta med förändringsprocesser på olika sätt, och att främja samverkan mellan stadens olika aktörer.