När Unescos internationella samordnande råd (ICC) för Man and the Biosphere programmet (MAB) möttes i Paris i juli, beslutades om att godkänna 20 nya platser som biosfärområden.

Bland de 20 godkända områdena finns bland annat svenska Östra Vätterbranterna. Haiti och Kazakstan fick sina första biosfärsområden godkända.

I Sverige finns sedan tidigare fyra biosfärområden, Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag och Nedre Dalälven och totalt finns idag 598 biosfärområden i 117 länder.

»Här kan du läsa om de 20 nya biosfärsområdena.

»Här kan du läsa mer om Östra Vätterbranterna.

Foto: Östra Vätterbranterna, Erik Sollander

22 – 27 juli anordnas ”The XIX International AIDS Conference” i Washington där Unesco anordnar en rad aktiviteter, workshops och seminarier för att markera utbildningens betydelsefulla roll som en del av kampen mot hiv och aids.

Betydande framsteg har gjorts inom området, då antalet nya hivinfektioner har minskat med mer än 20 procent sedan 1997, och fortsätter att minska. I Afrika söder om Sahara, den region som drabbats hårdast av pandemin, har antalet hiv-fall minskat i 22 länder.

I Unescos verksamhet om hiv och aids finns tre prioriterar; att bygga upp kapacitet i länderna för effektiva och hållbara utbildningar om hiv, stärka heltäckande hiv och sexualitet utbildning, och främja jämställdhet och skydda mänskliga rättigheter.

»Läs mer om konferensen.
»Läs mer om Unescos arbete mot hiv och aids.

Igår delade Unesco ut det kritiserade priset UNESCO-Equatorial Guinea International Prize for Research in the Life Sciences, tidigare kallat Obiangpriset.

Foto: ©UNESCO/Michel Ravassard

Diskussioner om huruvida Unesco bör dela ut priset har pågått sedan hösten 2008, då styrelsen beslutade att instifta ett vetenskapspris i Ekvatorialguineas diktator, Teodoro Obiang Nguema Mbasogos, namn. President Obiang har styrt sitt land enväldigt sedan 1979 och anklagas för att ha låtit döda flera oppositionella och misstänks för att ha byggt upp en stor personlig förmögenhet på landets oljerikedomar. Obiangs namn är nu borttaget från priset, men oklarheter kvarstår då dess finansieringskälla har ändrats sedan prisets stadgar godkändes.

Sverige har, tillsammans med övriga EU-länder starkt motsatt sig priset och anser att det strider mot organisationens grundvärden. Unescos generaldirektör har vid upprepade tillfällen vädjat till president Obiang att dra tillbaka priset, men ansåg sig tillslut vara tvungen att dela ut priset i enlighet med styrelsens beslut. Inga EU-länder deltog vid gårdagens prisceremonin.

Priset, 300.000 USD, delas ut för att belöna de projekt och verksamheter hos en eller flera personer/institutioner/icke-statliga organisationer, som genom vetenskaplig forskning bidragit till att förbättra människors livskvaliteté. I år delades priset ut till tre personer, vilka delar på 300.000 USD. Dr. Maged Al-Sherbiny(Egypten) vars forskning koncentrerat sig på att bekämpa endemiska sjukdomar i Egypten och övriga delar av Afrika, Dr. Felix Dapare Dakora (Sydafrika) vars forskning bidragit till att bygga upp lokal kapacitet inom jordbruket och på så vis arbetat med frågan om matbrist i Afrika och Dr. Rossana Arroyo (Mexico) vars forskning bidragit till att förbättra människors liv genom att kontrollera parasitsjukdomar som drabbar befolkningsgrupper över hela världen.

Svenska Unescorådets generalsekreterare, Mats Djurberg, har blivit intervjuad av Sveriges Radio angående utdelningen av priset, inslaget kan du höra här.

Unesco har idag godkänt Sveriges ansökan om att utse Östra Vätterbranterna till nytt biosfärområde inom Unescos program Man and the Biosphere.

Östra Vätterbranterna består av djupa sjöar, ljusa naturbetesmarker och branta berg som gör att området har höga biologiska, kulturhistoriska och estetiska värden. Topografin gör området ovanligt småskaligt och variationsrikt och på en sträcka av endast några kilometer täcks fyra odlingszoner in. Inom Östra Vätterbranterna ligger nästintill orörda brantmiljöer tätt intill välhävdade lövängar.

– Inom Östra Vätterbranterna har ett aktivt samverkansarbete kring hållbar förvaltning av naturresurser pågått i snart 20 år. Vi är därför väldigt stolta över att ha blivit utnämnda till biosfärområde. Nu kan vi växla upp detta arbete ytterligare och utvecklas till ett globalt modellområde för en hållbar utveckling, säger Simon Jonegård, koordinator på Destination Jönköping.

I Sverige finns sedan tidigare fyra biosfärområden, Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag och Nedre Dalälven och totalt finns idag ca 600 biosfärområden i över 115 länder.

Vad är ett biosfärsområde? 

Biosfärområden ska främja utbyte av kunskap och forskning om hållbar förvaltning av ekosystem i samklang med människan. Unescos vetenskapliga program Man and the Biosphere (MAB) arbetar med relationen mellan människa och miljö på global och lokal nivå genom en sammanjämkning av målen för biologisk mångfald och socioekonomisk utveckling.

Läs pressmeddelandet om att Östra Vätterbranterna utsetts till nytt biosfärområde här.

Läs mer om Biosfärområdet Östra Vätterbranterna här.

Läs mer om biosfärområden här och här.

 

”Världsarv är en byggsten för fred och hållbar utveckling. Det är en källa till identitet och värdighet för lokala samhällen, en källa till kunskap och styrka. År 2012 när vi firar att Unescos världsarvskonvention fyller 40 år är detta budskap mer relevant än någonsin” säger Irina Bokova, Unescos generaldirektör.

Unescos världsarvskonvention fyller 40 år i år. Konventionen syftar till att länder som undertecknar den ska skapa lagstiftning och organisation för att bevara kultur- och naturarv i landet.

Unescos kontor för världsarvsarbete, ”World Heritage Centre”, och Japan ordnar avslutningen av 40-årsfirande i Kyoto, 6 – 8 november, och det kan följas live här.

Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv är ett unikt internationellt avtal och idén om ett instrument som jämställer kultur och natur fick form vid FNs första miljökonferens som hölls i Stockholm i juni 1972.

188 av Unescos medlemsländer har undertecknat konventionen, Sverige ratificerade den i januari 1985. De länder som undertecknat konventionen kan nominera objekt till världsarvslistan. Objekten bedöms enligt de kriterier som finns i konventionen och ska ha ”enastående universellt värde”. De 936 världsarven i 153 länder är naturmiljöer och byggnader, i Sverige finns 15.

» Här kan du köpa publikationen ”World Heritage: Benefits Beyond Borders
» Läs mer om Världsarvskonventionen 40 år här.
» Se hela världsarvslistan här.

”Nu möts Unescos Världsarvskommitté i St: Petersburg, och diskuterar bland annat ytterligare 36 nomineringar till att bli Världsarv. Man firar också att konventionen fyller 40 år med pompa och ståt! Men har fyrtioåringen någon betydelse eller är den bara ett turistjippo?”

På länken hittar du en debattartikeln skriven av Svenska Unescorådets ordförande, Inger Davidson, om Världsarven och Världsarvskonventionen.

40-årskris för världsarven? (pdf)

Unescos generaldirektör Irina Bokova har uttryckt sin oro och bestörtning över förstörelsen av tre gravar som ingår i världsarvet i Timbuktu, Mali. Bokova uppmanar de stridande parterna att omedelbart upphöra med förstörelsen.

– Det finns inga skäl för sådana hänsynslösa förstörelser och jag uppmanar alla parter som deltar i konflikten att stoppa dessa fruktansvärda och oåterkalleliga handlingar, att ta sitt ansvar och skydda detta ovärderliga kulturarv för kommande generationer, säger Unescos generaldirektör med anledning av förstörelserna.

Generaldirektören har flera gånger uppmanat till internationellt samarbetet för att skydda de över 700 år gamla områdena som vittnar om Timbuktus guldålder, och den 28 juni beslutade Världsarvskommittén, på begäran av Malis regering, att placera Askias grav på Unescos lista över ”Världsarv i fara”.

Den 11 april aktiverades det tsunamivarningssystem som finns i Indiska oceanen efter den kraftiga jordbävningen utanför Sumatras västkust i Indonesien. Unescos vetenskapsprogram för oceanografi, IOC (Intergovernmental Oceanographic Commission), ledde samordningen av arbetet för att snabbt skapa ett varningssystem i Indiska oceanen efter jordbävningen och tsunamin i december 2004.

En tryckmätare på botten känner av vågorna och registrerar våghöjden. Informationen sänds upp till bojen på ytan och uppgifter om vågornas storlek och vilka kuster som kan drabbas skickas vidare till lokala varningscenter. Dessa ansvarar i sin tur för att varna den berörda befolkningen.

»Läs mer här.

På Världsarvskommitténs möte i St. Petersburg i söndags beslutades om att skriva in Hälsingegårdarna på Unescos Världsarvslista.

De sju gårdarna Erik-Anders i Söderala, Gästgivars i Vallsta, Pallars och Jon-Lars i Långhed, Kristofers i Järvsö, Bommars i Letsbo och Bortom åa i Fågelsjö har valts ut att representera Hälsingegårdarna. Gårdarna speglar de självständiga böndernas välstånd som på 1800-talet användes för att bygga dekorerade hem med hela hus eller rum reserverade för fester. Målningarna är folkkonst blandat med barock och rokoko.

Var är ett världsarv?
Ett världsarv är ett kulturminne eller naturminne som är så värdefullt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten. Det är en plats, ort, miljö eller objekt som på ett alldeles unikt sätt vittnar om jordens och människans historia.

»Läs pressmeddelandet om Hälsingegårdarna här.

»Läs mer om världsarv här.

»Se hela Världsarvslistan här.