Vid Unescos Man and the Biosphere programmes (MAB) internationella styrelsemöte, International Coordinating Council (ICC) i Paris nyligen, så beslutades att nästa års ICC-möte kommer att arrangeras i Sverige.

I Sverige finns 5 biosfäromården och ett utbrett nätverkssamarbete inom det Svenska MAB-programmet. MAB vill uppmuntra till tvärvetenskaplig forskning, demonstration av goda exempel lokalt samt utbildning i hållbar kultur- och naturresursförvaltning. MAB-programmet bidrar därför inte bara till en bättre förståelse för miljön, inkluderande globala förändringar, utan också till en större samverkan mellan vetenskap, lokal kunskap samt regional och lokal förvaltning. En ledstjärna är samverkan mellan aktörer på olika samhällsnivåer och att initiativet till att bilda biosfärområden skall komma från lokalt och regionalt håll.

Sverige kandiderar även till MAB:s styrelse med styrelsekandidat Johanna MacTaggart. Johanna är Svensk nationell koordinator för arbete med biosfärområden i Sverige och har tidiagre varit biosfärkoordinator för Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Hon har även varit Generalsekreterare för Europeiska organisationen Civilscape och Sveriges ledamot i EuroMAB steering Committee. Unesco utser MAB:s styrelse under generalkonferensen i höst.

» Läs mer om Svenska-MAB

Unescos Man and the Biosphere Programme (MAB) beslutade tidigare i maj att utvidga sitt nätverk med 12 nya biosfärområden. Totalt finns nu 621 biosfärområden i 117 länder.

Biosfärområden utses av MAB och är områden som uppvisar goda exempel på hur nyttjande och bevarande av vår natur kan gå hand i hand. Områdena som utses är pilotområden där nya metoder och ny kunskap testas för att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom samarbete mellan det lokala samhället och externa forskare, företag, politiker etc. Några av de nya områdena är Gochang, ett naturreservat i södra Korea med stor betydelse för natur och djurliv, samt Snake Island, ett bergsområde i Kina som är hem till den utrotningshotade Gloydius shedaoensis ormen.

» Läs mer om de nya biosfärområdena

» Läs mer om svenska biosfärområden

Svenska Unescorådet har tagit fram en ny folder med information om ”Unesco i den svenska vardagen”. Till exempel kan du läsa mer om biosfärområden, Unescoprofessurer och svensk Unescopolitik. Nu kan du ladda ner en pdf-version av foldern!

» Informationsfolder Svenska Unescorådet

Imorgon startar Stockholm Internet Forum, en tvådagarskonferens på Münchenbryggeriet i Stockholm. Forumets syfte är att fördjupa diskussionen om hur frihet och öppenhet på internet bidrar till en ekonomisk och social utveckling över hela världen.

» Läs mer på www.stockholminternetforum.se

Den 21 maj är dagen för kulturell mångfald. Kulturell mångfald är kännetecknande för mänskligheten och utgör dess gemensamma rikedom.

För drygt sex år sedan, den 18 mars 2007, trädde Unescos Konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (”Mångfaldskonventionen”) i kraft efter att 30 länder, bland annat Sverige, ratificerat eller godkänt den. Konventionen går ut på att erkänna länders rätt och skyldighet att bedriva en kulturpolitik till stöd för den kulturella mångfalden. Mångfald handlar om att erkänna alla kulturers jämlikhet och värdighet, liksom varje folks rätt att slå fast och bevara sin kulturella identitet och få den respekterad av andra.

Video: Det vinnande bidraget från en tävling Unesco anordnade 2011 om vad kulturell mångfald betyder för unga idag.

Konventionen är ett juridiskt bindande internationellt avtal som garanterar att konstnärer, yrkesverksamma inom kultur, utövare och medborgare världen över kan skapa, producera, sprida och ta del av ett brett utbud av kulturella varor, tjänster och aktiviteter. Utgångspunkten för konventionens resonemang är till stora delar densamma som för den kulturpolitik som började utformas i Skandinavien och flera andra västeuropeiska länder efter andra världskrigets slut. I detta kulturpolitiska utvecklingsarbete framhölls framför allt att kulturella och humanistiska värderingar måste bli kärnpunkter i politiken. Kulturens betydelse när det gällde att forma värderingar och identiteter – för den enskilda människan och för nationer – lever kvar från denna tids resonemang, och har legat till grund för konventionen.

Innehållet i Unescos mångfaldskonvention kretsar kring frågan om kulturens roll i ett globalt samhälle. Det är en framgång att 140 länder över hela världen har ratificerat en konvention som innebär att varje nation har rätt – och skyldighet – att forma en kulturpolitik som främjar kulturell identitet, kulturarv och mångfald och som betraktar kulturen som en väsentlig utvecklingskraft i ett brett samhällsperspektiv.

» Läs Unescos mångfaldskonvention, ”Convention on the Protection and Promotion of the Diversity of Cultural Expressions”

» Facebooksidan ”Do One Thing for Cultural Diversity and Inclusion”

Läroböcker och skolmaterial som inkluderar olika kulturella perspektiv kan hjälpa elever att närma sig olikheter och ger lärare en bättre möjlighet att lägga en normativ grund i undervisningen som uppmuntrar mångfald. Det är utgångspunkten för ett pågående samarbete mellan Unesco och Saudiarabien för att ta fram en kunskapsbank om hur man motverkar stereotypisering i läroböcker och undervisning.

”En bra lärobok måste engagera studenter och relatera till deras verklighet” säger Jean Bernard, läroboksutvecklare och ledamot i USA:s Unescoråd.”Läroböcker och andra pedagogiska material är inte bara till för att organisera och förmedla kunskap, de speglar och formar värdegrunden i de samhällen vi lever i” tillägger Sylvie Cromer, sociolog och demografiforskare vid Lille universitetet i Frankrike.

Ända sedan Unesco grundades 1946 har organisationen och dess partners arbetat för att motverka negativa stereotyper i läroböcker och att uppmuntra till mångfald i undervisning. Rekommendationerna från den Tysk-Polska lärobokskommissionen som Unesco inrättade 1972 används fortfarande över hela världen. Unesco har även koordinerat en jämförande studie av läroböcker i en Euro-Arabisk kontext.

Att göra en översyn av historiska, geografiska och samhälleliga skildringar i läroböcker kräver stor kulturell känslighet, speciellt i konfliktområden. ”Genom att inkludera perspektiv från minoriteter som har blivit förtryckta och exkluderade kan läroböcker hjälpa till att främja mångfald och utveckla ett kritiskt tänkande”, förklarar Cromer.

Översynen görs inte endast av klassiska läroböcker. ”I alla medier – från läroböcker till Twitter – måste vi fråga oss på vilket sätt de bidrar till att bygga fredliga och inkluderande samhällen, och då särskilt ta i akt både mediet och det budskap det presenterar” säger Bermer.

Unesco har genom ett pågående projekt, finansierat av Saudiarabien, tagit fram en kunskapsbank för hur man undviker kulturella-, religiösa- och könsstereotypa framställningar i utbildning och läroböcker. Projektet utvärderas under en konferens i Marocko från 6-9 maj där författare, förläggare, pedagoger och skolboksexperter från 15 länder samlats för att testa relevans och användbarhet av materialet projektet tagit fram. Resultatet publiceras i september senare i år.

“Det här projektet är banbrytande eftersom det inkluderar det bästa av Unescos tidigare arbete med utveckling, användning och distribution av läroböcker” säger Bernard. ”Den nya kunskapsbanken bidrar till att justera föreställningen om vad en lärobok är och hur den används i dagens informationssamhälle, utan att negligera de kunskaper om tolerans, respekt och fredsbyggande som Unesco tidigare tagit fram.

”Idén är att erbjuda förläggare, politiker, pedagogiska institutioner och lärare en metodologisk kunskap som gör att stereotypiska framställningar och förutfattade meningar kan undvikas”, säger Cromer.

Unesco har tidigare tagit fram en metodguide för hur kön och genus framställs i läroböcker. Publikationen innehåller både statistik och jämförande exempel om hur flickor och pojkar skildras i läroböcker idag samt konkreta rekommendationer för hur ett jämställdhetsperspektiv kan inkluderas i läroböcker.

» Ladda ner publikationen ”Promoting Gender Equality through Textbooks. A methodological guide” (pdf).

Under Unescos officiella ”World Press Freedom Day” firande i Costa Rica på temat “Safe to Speak: Securing Freedom of Expression in All Media” direktsändes ett anförande av Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson.

Svenska Unescorådet och Reportrar utan gränser uppmärksammade pressfrihetsdagen den 3 maj med tal, prisutdelning, poesi, musik och paneldebatt för att hylla det fria ordet och uppmärksamma hotet mot press- och yttrandefriheten i världen.

Reportrar utan gränser delade ut Pressfrihetspriset 2013 till Mesfin Negash, exiljournalist från Etiopien, och de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. De fick priset med motiveringen ”för modet att utmana pressfrihetens gränser i ett land där fri journalistik stämplas som terrorism”.

» Vill du veta mer om pressfriheten i världen? Titta på Reportrar utan gränsers Pressfrihetskarta 2013

» Se fler bilder från eventet på vår Facebooksida, ”Unesco Sverige”