1:e oktober fick Svenska Unescorådet en helt ny hemsida, där Unescos arbete även fortsättningsvis kommer att belysas och åskådliggöras. Unesco utgör en viktig del av FN, och bedriver arbete som rör utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information över hela världen. Hemsidan kommer även i fortsättningen att vara en betydelsefull kanal för att sprida information om, och väcka intresse för Unescos arbete.
Sverige kandiderar i höst till Unesco:s styrelse, och Irina Bokova, Unesco:s generaldirektör menar att Sverige skulle vara bra för styrelsen. Sverige har ett starkt engagemang inom Unesco:s kärnområden: jämlikhet, yttrandefrihet, hållbar utveckling och flickors utbildning. ”Sverige och andra nordiska länder har alltid varit bra på att lyfta fram dessa frågor” menar Irina Bokova.
Läs hela artikeln på Omvärlden: http://www.sida.se/OmVarlden/Varlden/Briefing/Sverige-skulle-vara-bra-for-styrelsen/
Den ökade tillgången till internet bidrar till ett ökat informationsutbyte och fler utbildningsmöjligheter. Internet kan bidra till att stödja unga kvinnor och män genom ökade möjligheter till interaktion och informationsutbyte.
Enligt “the State of Broadband report” är mobilt bredband den snabbast växande teknologin genom historien. Rapporten belyser tillgången till bredband runt om i världen. 97 procent av befolkningen i Republiken Korea har tillgång till bredband i hushållet, och toppar därmed listan. I över 70 länder har mer än hälften av befolkningen tillgång till internet.
Trots att stora framsteg görs inom området, saknar 90 procent av befolkningen i de 49 allra fattigaste länderna (Least Developed Countries) tillgång till internet. Internettillgången behöver prioriteras i de allra fattigaste länderna, eftersom det är en del av social och ekonomisk utveckling. Områden som hälsa, jämställdhet och utbildning kan gynnas av den teknologiska utvecklingen.
Mariam Khalique var lärare åt den pakistanska skolflickan Malala Yousafzai som sköts i huvudet och nacken av talibaner på väg hem från skolan. Khalique närvarade vid lanseringen av ”Education transforms lives” och talade om sina erfarenheter av att som lärare stärka unga flickor.
Under elva år har Khalique arbetat som lärare i Pakistan och hon har fått bevittna hur flickor hållits borta från skolan, men också hur flickor har kämpat för sin rätt till utbildning. När talibanerna beslutade att flickor inte längre fick gå i skolan i Pakistan, lämnade flickor sina uniformer hemma och gömde sina ryggsäckar under sina sjalar på väg till skolan. ”Vi såg vilken frihet utbildning gav oss och det gjorde oss starkare.”
På lanseringen av ”Education transforms lives”, en ny analys från ”Education for All Global Monitoring report” närvarade Irina Bokova, Unescos generaldirektör, Anthony Lake, chef för Unicef och Amina J. Mohammed, särskild rådgivare för FNs generalsekreterare. Analysen bekräftade vikten av utbildning för att nå utvecklingsmål inom hälsa, jämställdhet och fattigdomsbekämpning.
Anthony Lake framhöll att 57 miljoner barn fortfarande inte har möjlighet att gå i skolan och Khalique som besökte en amerikansk skola för första gången menade att utbildning borde vara en rättighet som tas för given. Irina Bokova menade att Malals mod påminner oss om vikten av flickors utbildning i kampen för en bättre värld.
Nya data från Unescos rapport ”Education for All Global Monitoring Report” visar på de positiva effekter som utbildning har för samhällsutveckling. Utbildning har kapacitet att minska den extrema fattigdomen, öka jämställdheten och bidra till positiva effekter inom flera områden. Rapporten tydliggör också behovet av att säkerställa tillgången till både grundläggande utbildning och till högre gymnasial utbildning i den nya utvecklingsagendan.
Unescos analys visar att utbildning stärker kvinnor, genom att utbilda kvinnor minskar barnäktenskap och barnadödligheten. Tre miljoner unga kvinnor gifter sig före 15 års ålder i regionen söder om Sahara samt i västra och södra Asien. Barnäktenskapen skulle kunna reduceras med en halv miljon om alla flickor fick tillgång till grundläggande utbildning. Om alla flickor fick möjlighet att slutföra sin gymnasieutbildning skulle antalet barnäktenskap kunna minskas med två miljoner.
Utbildning ökar toleransen, bidrar till ekonomisk tillväxt, gynnar miljön, minskar mödradödligheten och ökar chanserna för barns överlevnad. De positiva effekterna av utbildning är påfallande och påverkar hela samhällen. Unescos generaldirektör, Irina Bokova, säger att rapporten visar mer tydligt än någonsin hur utbildning kan förändra liv och samhällen till det bättre.
Rapporten släpps nu i samband med FNs generalförsamling, där utvecklingsagendan efter 2015 ska diskuteras. Pauline Rose är ansvarig för rapporten, som hon menar visar med all tydlighet på utbildningens centrala roll för utveckling och att det är dags för världens ledare att inse detta.
Unesco stödjer ett utbildningsprogram för medborgarjournalistik i Kambodja. Programmet syftar till att utbilda medborgare i journalistik och ge dem möjlighet att väcka medvetenhet kring brott mot de mänskliga rättigheterna. Utbildningen har redan resulterat i att 22 nyhetsrapporter har sänts via lokala radiostationer.
Det stärkta bandet mellan medborgare och media ökar möjligheterna för människor i marginaliserade samhället att ta del av nyhetsrapporteringar och delta i samhällsutvecklingen. Medborgarjournalisterna Morm Kanha och Rath Rachana menar att förändringarna redan syns ”Genom att följa de etiska journalistiska normerna, har vi mer makt när vi kräver information från våra lokala myndigheter.”
Programmet stöds av Unescos internationella program för utveckling av kommunikation (IPDC) och syftar till att stärka marginaliserade grupper i samhället genom att utveckla färdigheter och medvetenhet kring yttrandefrihet. En äldre kvinna menade att medvetenheten kring yttrandefrihet och andra rättigheter har gjort att de nu vågar uttrycka sin åsikt.
Läs mer här » www.unesco.org
Unescos Bioetiska program firar i år sitt 20 års jubileum och experter från hela världen samlades i Paris den 6 september för att diskuterade bioetiska dilemman under 2000-talet. Slutsatsen blev att bioetiska reflektioner är en viktig del av vetenskap och innovation för att säkerställa människans och planetens överlevnad.
Bioetiska dilemman kring spänningen mellan kontroll och frihet inom vetenskapen, identitet och individualitet och skyldigheten att utveckla botemedel diskuterades. Kontrollen och styrningen av vetenskapen och teknologisk innovation diskuterades också. Globaliseringen har lett till att stater, som setts som den främsta aktören för att skydda sina medborgares rättigheter, inte längre är den enda aktören. Privata företag, icke-statliga organisationer och forskningsinstitut är några nya aktörer på arenan. Utmaningen ligger i att inkludera dessa i det bioetiska ramverket.
Unesco har utvecklat juridiska instrument på global nivå för att kanalisera de vetenskapliga framsteg som görs, för att i förlängningen kunna förbättra mänskligt välmående. Två exempel på detta är Deklarationen om bioetik och mänskliga rättigheter och den Internationella deklarationen om mänsklig genetisk data.
Unesco:s generaldirektör, Irina Bokova, besökte i förra veckan Röda Korsets folkhögskola under sitt tvådagars besök i Sverige. Här fick hon möjlighet att ta del av deltagarnas berättelser om vilken betydelse folkhögskolan haft i deras liv, och träffa rektor Kjell-Erik Börjesson.
Shemaa Najem som ursprungligen kommer från Irak, var en av deltagarna och beskrev studierna vid folkhögskolan som en chans att få känna sig som en av del av det svenska samhället. Hon beskrev också känslan av att tillhöra en familj, och den samhörighet och det samarbete som präglat studierna. Idag arbetar hon inom vården efter att ha avslutat sina studier i våras.
En annan deltagare var Adem Dresevic som menade att folkhögskolan har gett honom en andra chans. Han flydde från Balkan i början på 90-talet och hade det svårt i den svenska skolan. I höst deltar han i skolans dokummentärsfilmslinje efter att i våras ha skaffat sig gymnasiebehörighet.
Irina Bokova visade stor nyfikenhet för folkhögskolans kursplanefrihet och dess betydelse för studieresultaten. Rektor Kjell-Erik Börjesson avslutade besöket med att överlämna en skrivelse från Sveriges folkhögskoleorganisationer. Skrivelsen uppmanar Unesco och Irina Bokova att sätta fokus på vuxnas rätt till lärande i arbetet med en ny utvecklingsagenda efter 2015.
I över 40 år har Unesco uppmärksammat den internationella läskunnighetsdagen för att påminna det internationella samfundet om vikten av läs- och skrivkunnighet, som en drivkraft för utveckling. Läs- och skrivkunnighet är en mänsklig rättighet och grunden för allt lärande.
Läskunnighet är en förutsättning för att utrota fattigdom, uppnå jämställdhet och för att säkerställa fred och demokrati. Att utbilda människor i läs- och skrivkunnighet skapar en positiv spiral, där läskunniga föräldrar är mer benägna att sända sina barn till skolan och personer har större chans att tillvarata olika utbildningsmöjligheter.
Unesco:s generaldirektör Irina Bokova menar att läskunnighet är den ultimata investeringen i framtiden ”Vi önskar att se ett århundrande där varje barn kan läsa och använda denna förmåga för att vinna autonomi”. Under 2000-talet skall fokus ligga på alla människor rätt till grundläggande skriv- och läskunnighet, som ett led i att stärka människor och bidra till samhällsutveckling.
Nu avslutas World Water Week I Stockholm som har haft som syfte att öka samarbetet I vattenfrågan. Unesco:s generaldirektör Irina Bokova har diskuterat hur ett mer effektivt samarbete kan uppnås för att kunna bidra till hållbar utveckling och fred.
Vattenfrågan kräver samarbete och gemensamma initiativ, som symbol för detta lanserades ett stort pussel. Varje deltagare erbjöds en pusselbit och en möjlighet att tillsammans bygga en bild. Bilden kommer att visas när alla pusselbitar är lagda. Irina Bokova poängterade att varje pusselbit räknas, liksom varje droppe vatten.
Under veckan har även UN-Water och Unesco:s internationella vattenprogram (IHP) presenterat en föreställning som dramatiserar de utmaningar vår planet står inför när det gäller utveckling, samarbete och vattensäkerhet. Seminarier, workshops och evenemang har hållits för att uppmärksamma vattenfrågan utifrån olika perspektiv. Idag avslutas veckan med ”Stockholm Water Prize” som hålls i Stockholm Stadshus. Vid ceremonin närvarar Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.