Tillsammans har Svenska Unescorådet, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet arbetat fram publikationen Världsarv i Sverige. Bland annat beskriver publikationen vad ett världsarv är och vad världsarvskonventionen innebär. Du får tillfälle att lära känna de femton världsarv som finns i Sverige, som är särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer med en unik historia att berätta. Förhoppningen är att publikationen ska väcka intresse och inspirera till kunskapsskridning och fler besök.

 

– Vi som arbetar med världsarven noterar med glädje ett ökande intresse i samhället för dem. Med den här skriften vill vi möta efterfrågan på information och bidra till ökad kunskap. Kännedom och kunskap om dessa natur- och kulturmiljöer är en förutsättning för att de ska kunna bevaras, användas och utvecklas, skriver Inger Davidson, ordförande för Svenska Unescorådet i förordet.

Publikationen går att beställa eller laddas hem som pdf via denna länk. I juni kommer skriften även publiceras på engelska.

Unesco har utsett den 21 maj till dagen för kulturell mångfald, dialog och utveckling. Med anledning av dagen anordnade KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) i samarbete med Svenska Unecsorådet och med stöd av Statens Kulturråd, en heldagskonferens om kulturell mångfald på Unga Klara i Stockholm. Tillsammans med delar av Sveriges kulturelit och debattörer inbjöds deltagarna att utforska begreppet kulturell mångfald.

Mats Söderlund, poet, författare och ordförande för KLYS, inledde konferensen med att hälsa alla välkomna.

 

 

 

 

 

 

 

Därefter lämnades ordet över till Alexandra Pascalidou, författare och journalist, som var dagens moderator.

 

 

 

 

 

 

 

Några av frågorna hon ställde till deltagarna var ”Vad är kulturell mångfald för dig?” och ”Hur vet vi när vi uppnått kulturell mångfald?”

Dagens första talare var Amelie von Zweigbergk som är Sveriges representant i Unescos styrelse. Hon berättade om sina egna första upplevelser av kultur och kulturell mångfald och berättade även om Unescos roll och arbete genom mångfaldskonventionen.

 

 

 

 

 

Lawen Mohtadi, journalist och författare, berättade därefter om sin bok ”Den dag jag blir fri” som porträtterar Katarina Taikon. Boken beskriver romernas utsatta situation i svensk historia. Under sin presentation kopplade Mohtadi ihop den diskriminering och rasism som beskrivs i boken och den rådande situationen i Europa med växande nationalism.

 

 

 

 

 

Athena Farrokzhad, poet, kulturskribent och debattör, närmade sig frågan om kulturell mångfald från diktens håll och bjöd på högläsning ur sin diktsamling ”Vitsvit”.

 

 

 

 

 

Håkan Bjerking berättade om mångfald ur ett filmskaparperspektiv och berörde bland annat den skeva könsfördelningen och bristen på HBTQ-representationer i filmvärlden.

 

 

 

 

 

 

 

Henrik Arnstad, historiker, vetenskapsjournalist och författare talade om parallellen mellan nation och kultur, fascism och kulturpolitik under perioden 1919-2014.

 

 

 

 

 

Bildkonstnären och projektledaren Ola Öhlin menade att vi i Sverige är utmärkande bra på att omnämna och uppmana till goda gärningar rörande kulturell mångfald men desto sämre på att åstadkomma konkreta handlingar inom ämnet.

 

 

 

 

 

Marion Hauge-Lindberg som är chef på Kulturskolan i Stockholm berättade om verksamheten och visade videoklipp där barn och ungdomar själva berättar om sina erfarenheter från kulturskolan.

 

 

 

 

 

 

 

Kennet Johanson, före detta generaldirektör på Kulturrådet, lyfte in klassperspektivet i diskussionen och påminde om att den vita arbetarklassen ofta glöms bort när man talar om begreppet kulturell mångfald.

 

 

 

 

 

 

 

Frida Röhl, konstnärlig ledare för Folkteatern Göteborg, problematiserade begreppet mångfald inom konsten och ifrågasatte om den existerade i tillräckligt stor utsträckning.

 

 

 

 

 

Slutreflektioner och en sammanfattning av dagens gavs av Mats Söderlund. Han delade med sig av sina personliga erfarenheter och underströk betydelsen av att skolor, lärare, bibliotek och andra institutioner i samhället ger barnen tillgång till deras eget modermål och hjälper dem att tillägna sig språket.

Konferensen filmades i sin helhet av UR Samtiden och kommer att finnas tillgänglig på UR Play och svt.se inom kort.

Via hashtaggen #mangfald kan du läsa vad som skrivits om konferensen på twitter.

För att fira dagen för kulturell mångfald, dialog och utveckling arrangerar KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, i samarbete med Svenska Unescorådet och med stöd av Statens Kulturråd i år en heldagskonferens om kulturell mångfald. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar och anmälan är möjlig fram till söndagen den 18 maj. Under dagen samlas Sveriges kulturskapare och några av landets främsta kulturpersonligheter och debattörer för att utforska begreppet ”kulturell mångfald”. Det kommer att diskuteras hur vi själva kan arbeta för att stärka mångfalden av kulturella uttryck, såväl ett historiskt som politiskt perspektiv tillsammans med den handfasta verksamhetens erfarenheter och lärdomar.

Programmet för konferensen har ändrats då nya talare tillkommit. Se uppdaterat program samt anmälan till konferensen här. Närvarande talare under konferensen är bland andra Alexandra Pascalidou, journalist och programledare i radio och teve, Mats Söderlund, poet, författare, Ordförande i KLYS, Ledamot i Svenska Unescorådet, f.d. ordförande i Sveriges Författarförbund och Amelie von Zweigbergk, Sveriges representant i Unescos styrelse. Under konferensen kommer det även ges utrymme för samtal och erfarenhetsutbyte mellan såväl deltagare som talare.