Unescos generaldirektör Irina Bokova och Sveriges FN-ambassadör Mårten Grunditz presenterade den 9 juli Unescos rapport ” World Trends in Freedom of Expression and Media Development” vid FN i New York.

World trends in freedom of expression and media development; 201”World Trends in Freedom of Expression and Media Development” belyser utvecklingen på yttrandefrihetsområdet utifrån värdena mediefrihet, pluralism, medieoberoende och journalisters säkerhet. Rapporten lanserades i Stockholm tidigare i år och kommer utöver evenemanget i New York och Washington D.C. den 10 juli också att presenteras på andra håll i världen.

Generaldirektören påpekade i sitt tal i New York att frågor kopplade till yttrandefrihet utgör kärnan i Unescos mandat: ”att främja utbytet av idéer genom ord och bild”, mellan folken över hela världen. Hon framhöll att yttrandefrihet är en grundläggande fri- och rättighet och en förutsättning för öppna och inkluderande samhällen.

Sveriges FN-ambassadör talade i sin tur om vikten av att införliva yttrandefrihetsaspekter i det fortsatta arbetet med utvecklingsagendan post-2015. Ett annat område som talet berörde var de goda insatser som Unesco gjort i frågor kopplade till jämställdhet och mer specifikt genderindikatorer i mediesektorn.

Unescos pressmeddelande kring evenemanget i New York: http://www.unesco.org/new/en/unesco/about-us/who-we-are/director-general/singleview-dg/news/united_nations_launch_of_unesco_report_on_world_trends_in_freedom_of_expression/#.U76kTECVoqO

Lanseringen av rapporten i Stockholm: http://unesco.hemsida.eu/global-lansering-av-unescos-rapport-den-25-mars-i-stockholm/

Rapporten i sin helhet:  http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/resources/publications-and-communication-materials/publications/full-list/world-trends-in-freedom-of-expression-and-media-development/

 

Carina Wettemark
Foto: Carina Wettemark

I Kristianstadsbladet (7/7-2014) skriver Carina Wettemark (chef biosfärenheten/koordinator Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike), Johanna MacTaggart (nationell MAB-koordinator och ordförande i Biosfärrådet) och Mats Djurberg (generalsekreterare, Svenska Unescorådet) om Unescos biosfärprogram ”Man and the Biosphere” (MAB).

De utgår från exemplet Kristianstads Vattenrike, ett av Sveriges fem biosfärområden, och visar hur de breda klimatfrågorna kan mötas på det lokala planet.

”För att möta de globala utmaningarna måste vi börja nerifrån och upp, skala upp projekt som fungerar och bygga vidare på goda lokala erfarenheter. Biosfärområdena är utmärkta platser att göra just det.”

Läs hela artikeln här.

Therese SjömanderI mars 2014 undertecknade den svenska regeringen tillsammans med Unesco och SIWI (Stockholm International Water Institute) ett avtal som lägger grunden till Unescos första forskningscenter i Sverige med fokus på gränsöverskridande och konfliktlösande vattensamarbete. Doktor Therese Sjömander Magnusson, chef för centret, berättar här om verksamheten.

Vilken typ av forskning kommer att bedrivas vid centret?

Centret, som för tillfället precis håller på att startas, kommer att ha ett tydligt freds- och konfliktförebyggande syfte och till stor del fokusera på ämnen såsom diplomati och förtroendeskapande aktiviteter. Idag påverkar politisk instabilitet i många fall länders möjlighet till samarbete kring gemensamma vattenresurser. Det är viktigt att framhålla hur samarbete och gemensamma investeringar av vattendrag ofta ökar vattnets mervärde och på så sätt kan skapa positiva konsekvenser. Eftersom varje enskilt lands utveckling påverkas av tillgängligheten av vattenresurser så är många stater benägna att engagera sig i dialog kring ökat samarbete.

Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt hoppas vi att centret ska kunna föreslå förbättrade lösningar på rådande motsättningar. Angreppsmetoden kommer bl.a. att vara problembaserad, dvs. utgå ifrån existerande utmaningar som förhindrar samarbete och angripa dessa från olika infallsvinklar. Det är viktigt att lära sig av det som inte fungerade tidigare och se nya möjligheter. Centret kommer inte att ha några specifika regionala begränsningar, men just nu ligger vårt fokus främst på Afrika, Asien och Mellanöstern.

Vad är det som gör forskningen vid centret så viktig och unik?

Med centrets globala perspektiv och öppenhet för nya metoder hoppas vi komma fram till förslag på lösningar till dagens samhällssituation där klimatförändringar, ekonomisk utveckling och det ökade behovet av mat och energi tillsammans förändrar förutsättningarna och behovet av vatten. Att centret kommer att ha tillgång till SIWI:s nätverk och specialistkunskap om vattenfrågor är förstås en stor fördel.

En av de mer strategiska aktiviteterna vi planerar är att starta en forskarskola där vi tillsammans med våra nuvarande samarbetspartners Uppsala och Göteborgs universitet hoppas kunna ta in doktorander från 2015 med inriktning på gränsöverskridande vattenresurser – en utbildning som centret också kommer att dra nytta av. Vi ser även positivt på att samarbeta med andra internationella akademiska institutioner och universitet inom området, vilket vi kommer att inbjuda diskussion kring under Världsvattenveckan i september.   

Vilka resultat hoppas du på?

Jag strävar efter att arbetet inom centret ska drivas av en dynamisk, nytänkande tvärvetenskaplig kultur. Målet är att kunna koppla ihop de forskningsresultat vi kommer fram till med olika aktiviteter och program där de kan implementeras. Rent konkret hoppas jag att vi kommer fram till förslag på hur man underlättar politiska processer och skapar fredliga lösningar och samarbeten kring vattenfrågor samt ge förslag på hur man kan maximera mervärdet för alla inblandade i ett hållbart perspektiv.

Hur står sig svensk forskning inom vattenfrågor generellt?

Internationellt sett står den sig mycket väl då vi har några av de främsta forskarna inom området. Personligen tror jag också att Sverige som land uppfattas som en relativt neutral aktör inom den politiska kontexten vilket ofta ger oss ett visst spelrum jämfört med många andra länder.

Läs mer om centret genom att klicka här!