Debattartikel i Uppsala Nya Tidning om behovet av utbildning för hållbar utveckling signerad av bl.a. Unescorådsledamoten Leif Östman och Unescorådets särskilda rådgivare Carl Lindberg.
http://www.unt.se/asikt/debatt/bortglomd-hallbarhet-3322485.aspx
Nu är det mindre än en vecka kvar till seminariet ”Making Education for Sustainable Development Possible” i Rosenbad den 27 augusti där Sveriges position inom utbildning för hållbar utveckling inför världskonferensen i Nagoya, Japan i november diskuteras. Seminariet erbjuder föreläsningar från svenska utbildningsaktörer samt en paneldebatt bestående av riksdagspolitiker som summerar Sveriges insatser och diskuterar framtida åtgärder som kan stärka utbildning för hållbar utveckling. Läs mer om seminariet här!
I publikationen Världsarv i Sverige får du möjlighet att lära känna Sveriges femton världsarv och dess särskilt värdefulla natur-och kulturmiljöer som representerar unika inslag i Sveriges historia och även har global betydelse. Bakom publikationen står Svenska Unescorådet, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.
– ”Kännedom och kunskap om dessa natur- och kulturmiljöer är en förutsättning för att de ska kunna bevaras, användas och utvecklas”, skriver Inger Davidson, ordförande för Svenska Unescorådet i förordet.
I höst kommer publikationen även ut i en engelsk version.
Den svenska versionen finns att beställas hem eller hämta som pdf här!
I Helsingborgs dagblad (16/8) skriver Inger Davidson (ordförande i Svenska Unescorådet) och Mats Djurberg (generalsekreterare, Svenska Unescorådet) om att FN:s millenniemål om utbildning med allra största sannolikhet inte kommer att nås till 2015. Läs hela artikeln här (OBS! Extern länk).
Julia Lodén arbetar som handläggare på svenska Unescodelegationen i Paris där hon tidigare även praktiserat. Här berättar hon om sin resa från att ha studerat och praktiserat till att idag vara anställd och delar med sig av tips och råd utifrån sina erfarenheter.
Hur var din tid som praktikant på delegationen?
Jag gjorde min praktik höstterminen 2013 under Unescos generalkonferens vilket var ett väldigt spännande och intensivt sammanhang att kastas in i med alla pågående internationella förhandlingar och samarbeten. Då den svenska delegationen är relativt liten fick jag som praktikant möjlighet att ta del av många olika ämnesområden och utföra varierade uppgifter.
Vilka faktorer tror du bidrog till att du senare fick anställning på delegationen?
Praktiken var absolut en avgörande faktor eftersom den gjorde att de på delegationen visste vem jag var och vad jag gick för. Jag minns också att de var positiva till min juristbakgrund då juridik ständigt är närvarande inom Unescos procedurregler där det ofta hänvisas till folkrätt.
Då jag arbetat några år innan jag började juristprogrammet hade jag även samlat på mig en hel del arbetslivserfarenhet. Detta gav mig en trygghet som bidrog till att jag som praktikant vågade ta egna initiativ och vara självgående vilket uppskattades. En annan sak som kan ha bidragit till min nuvarande anställning är att jag valde att skriva min examensuppsats om Unescos mångfaldskonvention. Jag gjorde även ett så kallat Erasmusutbyte vid ett universitet i Paris där jag valde att läsa kurser i folkrätt och europeisk rätt.
Vad är det roligaste med ditt jobb?
Den internationella miljön och att få delta under viktiga förhandlingar om aktuella och allmänbildande ämnen. Ibland får jag nypa mig själv i armen för att faktiskt förstå att jag deltar mitt i händelsernas centrum. Mina personliga ansvarsområden är kultur och vetenskapsfrågor vilka skiljer sig mycket både från varandra och från min juristbakgrund. Att få sätta sig in i miljöfrågor och förstå hela bakgrunden är väldigt intressant då jag personligen tycker att det är en mycket viktig fråga.
Har du några generella tips till andra som vill jobba internationellt och drömmer om en liknande anställning som den du har?
Mina främsta tips är att söka praktik och satsa på ett tredjespråk utöver engelska. Inom Unesco är franskan central, mycket beroende på att högkvarteret är placerat i Paris, inom andra organisationer prioriteras andra språkkunskaper. Man ska heller inte underskatta goda kunskaper i svenska då mycket av vårt skriftliga rapporteringsarbete sker på svenska. Ett annat tips är att som praktikant inte vara rädd för att visa vem man är och säga vad man tycker. Det gäller att tänka på vad du som praktikant kan bidra med och ta praktiken på stort allvar. Man måste även våga ställa krav när det gäller handledning och feedback och inte vara rädd för att ställa frågor – det är så man utvecklas.
Vilka kulturvärden riskerar att gå förlorade i Engelsbergs bruk?
Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg i P4 Västmanland (5/8, 1:08) om branden i Västmanland som hotar världsarvet Engelsbergs bruk.
Lyssna på radioinslaget från P4 Västmanland (1:08) här: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=112
Under de senaste dagarna har det som beskrivs som den värsta branden i Sverige i modern tid rasat i Västmanland. I det branddrabbade området ligger ett av Sveriges femton världsarv – Engelsbergs bruk.
– Det är med bestörtning som mina kollegor och jag följer händelseutvecklingen i Västmanland och läget vid Engelsbergs bruk, säger Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg.
Engelsbergs bruk blev världsarv 1993. FN-organet Unescos världsarvskommitté beslutade att ge bruket världsarvsstatus med motiveringen:
”Engelsbergs bruk är ett enastående exempel på ett industrikomplex från 1600- till 1800-talen med viktiga tekniska lämningar liksom intakta administrativa byggnader och bostadshus.”
– Här finns Sveriges tidiga industrihistoria bevarad. Vid bruket kan besökaren följa utvecklingen under tidigt 1800-tal då tekniken gjorde det möjligt att börja framställa stål i stora volymer, säger Mats Djurberg.
Han menar att det som nu står på spel är bruket som kulturarv.
– I ett svenskt men också internationellt sammanhang har bruket ett unikt värde. Det är inte minst en påminnelse om den tekniska utveckling som med tiden gjorde det möjligt för Sverige och andra länder att ta steget från jordbrukssamhälle till industrisamhälle fullt ut, säger Mats Djurberg.
– Det vore en tragedi om kulturarvet gick förlorat, fortsätter han.
Ett världsarv är ett objekt, till exempel en plats eller en byggnad, av stort kultur- och naturvärde. För att bli världsarv måste objektet uppfylla de kriterier som finns i Unescos Världsarvskonvention. Objektet måste bland annat ha ett ”enastående universellt värde”.
I Sverige finns femton av de drygt 1000 världsarv världen över som har utsetts av FN-organet Unescos världsarvskommitté.
Läs mer om världsarv här: http://unesco.hemsida.eu/kultur/varldsarv/
Mer information om de svenska världsarven finns här: http://www.raa.se/upplev-kulturarvet/varldsarv/