världsarvskommittéen
@ WCCB / WCCB – International conference centre of Bonn (Germany)

Världsarvskommittén möts i Bonn den 28 juni-8 juli för att bland annat granska 37 nya förslag till Unescos världsarvslista. Man kommer även att gå igenom 95 rapporter från medlemsländerna om hur de sköter sina världsarv och förslag på världsarv som kan föras in på listan “Världsarv i fara” (World Heritage in Danger List).

Den 29 juni lanseras också en global koalition för skydd av kulturarv “#Unite4Heritage

Mötet kan följas via webcast på www.whc.unesco.org

Läs mer om mötet och förslagen på nya världsarv här.

Den 21 maj firades Mångfaldskonventionen under en dag på Rosenbad i Stockholm. Bakom programmet stod Svenska Unescorådet, Kulturrådet och Riksteatern. Programmet inleds med globala och nationella aspekter på konventionen och övergår sedan till frågor om yttrandejämlikhet, representation och exempel från några organisationer.

Programmet spelades in och går att se här

Inger Davidson, ordförande Svenska Unescorådet inleder med att berätta hur konventionen ingår i Unescos arbete för att fred och säkerhet. Kultur har en avgörande roll för fredsbevarande och att fred uppnås. Konventionen är en plattform för kulturpolitiken i medlemsländerna, som just nu är 139 av Unescos 195 medlemsländer.

Danielle Cliche, chef för enheten för mångfald och kulturella uttryck på FN organet Unesco berättar hur konventionen togs fram och att konferensen The Power of Culture i Stockholm 1998 utgjorde ett viktigt avstamp på vägen. Konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som konventionen egentligen heter, beslutades 2005. Genast skrev ett 50-tal länder under. Konventionen är det starkaste internationella verktyget, som blir lag i de länder som undertecknar den. Cliche är också ansvarig för Mångfaldskonventionen och arbetar med olika sätt att stödja implementeringen av den.

Per Olsson, statssekreterare Kulturdepartementet talar om kulturpolitikens ansvar för att främja en mångfald av kulturella uttryck. Han lyfter bland annat fram civilsamhället, biblioteken, kulturskolorna och kulturarvet som miljöer viktiga för demokratipolitik och fri åsiktsbildning.  Inom den kommande kultursatsningen, det så kallade miljonprogrammet, ska en mångfald av kulturyttringar lyftas fram och synliggöras. I det internationella arbetet för demokrati och mångfald vill regeringen stimulera fler kommuner att bli fristäder och koppla kultur- och biståndspolitik starkare.

DSC_2182

Staffan Becker, konserhuschef och Henrik Lillsjö, producent på Vara konserthus berättar om arbetet med Best of Sweden, en konsert som samlar Sveriges okända världsstjärnor. Tillsammans med Andreas Unge, initiativtagare och Artist in Residence på Vara konserthus visar de på det moderna Sverige och några av de största artister vi har i landet. Best of Sweden turnérar nu landet runt på stora scener. De har medvetet i sin inkluderande marknadsföring undvikit begreppet världskultur.Läs intervju med Andreas Unge om Best of Sweden

Ett utdrag från dansföreställningen JUCK visas på film. Se filmen

Petra Frank, Vicerektor DOCH (Dans- och cirkushögskolan) talade om vad bilaterala utbyten ger studenter, lärare och publik. Det finns frihet för att utforska och utbyta konstnärliga visioner. Linda Adami, högskoleadjunkt DOCH berättar hur rätt det känns att bara tala konst och dans – oavsett handikapp och olikheter. Hon beskriver också ”den  nya blicken” som uppstår när teori går från insikt till handling. Studenterna Shirley Harthey Ubilla och Emelie Enlund talar och dansar om feminitet, att våga ta plats och tid med sin kropp. Vems kropp ska anpassas till vad inom danskonsten idag? JUCK är mycket mer än dans.

Utdrag ur teaterföreställningen X, Unga Klara i regi av Farnaz Arbabi.  X är en föreställning om att leva i Sverige i dag, med avstamp i att också Sverige har en kolonial och rasistisk historia. Medverkande: David Arnesen, Hanna Edh, Klas Lagerlund, Angelika Prick, Maria Salah, Malou Zilliacus.

DSC_2218

Anna Furumark, projektledare Regionmuseet Kristianstad har under många år arbetar över hela landet med frågor som kretsar kring homogenitet och heterogenitet och hur kulturarv kan störa och beröra. Hon berättar om Hembygdsrörelsen som har nya strategier och nu arbetar aktivt med exempelvis Svenska kyrkan, Ibn Rushd (muslimska studieförbundet), RFSL och Exit. Vad har egentligen kultursektorn ansvar för? Hon uppmanar alla kulturchefer att ta ställning och förstå kulturens politiska kraft.  Det är viktigt att reflektera över frågor som rör demokrati och mångfald tillsammans med personalen på den egna arbetsplatsen och med andra kulturinstitutioner. Mångfaldskonventionen kan då vara ett viktigt stöd. Anna Furumark pekar på risker som allt oftare uppstår i politiskt tillsatta styrelser där inte alla ledamöter har en demokratisk syn på kulturen.

Marginaliserade röster – ett samtal om hur vi kan nå yttrandejämlikhet, var temat för ett panelsamtal mellan Farnaz Arbabi, konstnärlig ledare Unga Klara, Sara Abdollahi, chefredaktör Författaren och medgrundare av Kultwatch samt Johanna Salander, konstnärlig ledare Ögonblicksteatern. De allt mer ökade klassklyftorna i Sverige och hur detta påverkar delaktighet i kulturlivet, identitetspolitik (som makten skapat), kurs i vithetsnorm och dess privilegium, det separistiska rummet och Mångfaldskonventionens som kulturpolitiskt styrmedel är några av samtalsämnena. Samtalsledare: Catharina Bergil, enhetschef Högskolan för scen och musik, före detta programchef på Världskulturmuseet, Göteborg.

Att mäta mångfald, var fokus för det avslutande panelsamtalet. Panelen bestod av Soraya Hashim, Community Manager Rättviseförmedlingen, Eric Fugeläng, analys- och kommunikationschef Riksutställningar, Nick Jones, Konst- och bibliotekschef Huddinge, Kitimbwa Sabuni, talesperson Afrosvenskarnas Riksförbund. Samtliga i denna panel var överens om att mångfald måste mätas för att kunna visa på orättvisor. Mångfaldskonventionen finns redan att förhålla sig till men det saknas verktyg för att förhindra strukturell diskriminering. De menar att det är ett demokratiproblem och att organisationsförändringar måste starta med att kräva ansvar och göra uppföljningar. Samtalsledare: Barakat Ghebrehawariat, demokratiagenten.

Kris, panik och business as usual – praktisk kunskap i att leda förändring hette sista programpunkten för dagen. Gunilla Edemo, dramaturg och verksamhetsutvecklare Riksteatern, berättar om sina erfarenheter av normkritiskt arbete. Normpersoner upplevde att de förlorade i spontanitet medan det var tvärt om för de som i vanliga fall inte utgjorde normen inom arbetsgruppen. Förlust av arbetsro, konflikter och konkurrens är också vanliga under normkritiskt arbete. Det behövs ökad tid för reflektion och konflikthantering för att återställa nyordningen. Helena Wessman, konserthuschef Berwaldhallen ger personliga kommentarer till normkritiskt arbete utifrån chefsrollen.

Dagen summerades av Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen.

DSC_2293

UCCNbild

 

Östersund och Region Jämtland Härjedalen bjuder in UNESCO Creative Cities Network till nätverkets tionde årsmöte, UCCN 2016, för att diskutera kreativitet som en tillväxtfaktor för en hållbar framtid, kulturutbyten och gemensamma projekt.

Datum: Årsmöte med kringarrangemang 12-18 september 2016

Arena: Östersund och Region Jämtland Härjedalen

Arrangörer: Östersund UNESCO City of Gastronomy, Region Jämtland Härjedalen

Deltagare: Representanter från UNESCO och delegater från UNESCO Creative Cities

Just nu finns det 69 städer i 7 olika kreativa grenar inom UNESCOs nätverk, Creative Cities Network, litteratur, film, musik, konst och hantverk, design, mediakonst och gastronomi. Syftet med nätverket är att kunna dela erfarenheter, skapa affärer, lära av varandra samt utveckla de kreativa näringarna. Några städer i nätverket är: Bologna, Montreal, Beijing, Berlin, Seoul, Santa Fe, Edinburgh, Melbourne, Buenos Aires och Krakow. Vid årsmötet 2016 beräknas närverket uppgå till cirka 80 medlemmar i 40 länder. Den snabba tillökningen av medlemmar beror på att UNESCO nu prioriterat programmet. Irina Bokova, UNESCOs generaldirektör förklarar; “Ten years after its launch this network lies at the heart of UNESCO’s actions in the area of culture and creativity”.

Östersund antogs till nätverket som en av UNESCOs “City of Gastronomy” den 20:e juli 2010. En av anledningarna till att Östersund utnämndes är stadens och regionens målmedvetna arbete inom småskaligt mathantverk samt kopplingen till kultur, gastronomi och turism. Kort sagt; satsningen på de gröna näringarna i olika värdekedjor.

Teman för årsmötet 2016:

  • Utforska kultur och kreativa näringar som den viktigaste faktorn för regional utveckling.
  • Maximera potentialen av det kreativa samarbetet mellan stad och land.
  • Upplev Nordisk gastronomi från skog och fjäll till sjöar och gårdar.

Parallellt med årsmötet planerar Mittuniversitetet i Östersund att genomföra en forskarkonferens, “Evaluating Creative Social Sciences in connection with UNESCO Creative Cities Network”.

 

UNESCO Creative Cities Network web

UCCN2016 web

 

Kontakt:

Dag Hartman, Projektkoordinator – Regionförbundet Jämtlands län

dag.hartman@regionjamtland.se

Tel: +46-(0)70 660 73 03

 

Theresia Grön, Utredare Utvecklingsenheten-Östersunds kommun

theresia.gron@ostersund.se

Tel: +46-(0)73 275 50 89

– Biosfärområdena är unika mötesplatser för att hitta hållbara lösningar på lokala problem, säger Mats Djurberg, generalsekretare för Unesco Sverige.

Man and the Biosphere (MAB) är ett mellanstatligt program med syfte att på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspektiv. Ett biosfärområde kan ses som en brobyggare som knyter samman strategiska aktörer (ägare, brukare m fl) i ett visst område. I biosfärsområden testas nya metoder och söks ny kunskap med målet att biosfärområdena ska ge exempel på hur människan kan bevara ett naturområde samtidigt som det skapas förutsättningar för att människor hållbart ska kunna leva i ett visst område, för att bidra till bättre förståelse för biosfärens resurser. Det finns idag över 630 biosfärområden i 119 länder.

Idag har en artikel publicerats om biosfärskandidaten Voxnadalen. Läs artikeln här

Läs mer om Unescos Biosfärprogram och de fem biosfärsområdena i Sverige.

Världshavsdagen firas varje år den 8 juni för att belysa havens stora betydelse för vårt dagliga liv.

Trots att haven är en lika viktig faktor som skogen för klimatet, har haven fått långt ifrån samma utrymme i internationella klimatförhandlingar. Därför kommer Unesco under årets upplaga av Världshavsdagen uppmärksamma sambandet mellan hav och klimat. Detta bara några månader innan FN:s stora klimatkonferens COP 21, i december. Världshavsdagen ger en möjlighet att öka medvetenheten om den påverkan som människan har på haven och att mobilisera och ena människor världen runt bakom ett projekt om hållbar utveckling för haven.

världshavsdagen1

Unescos generaldirektör, Irina Bokova, kommer att inviga dagen tillsammans med bland andra Sveriges havs- och vattenambassadör, Lisa Svensson. Dagen kommer att föra samman forskare, representanter från regeringar och civilsamhället för att uppmärksamma havens roll för syreproduktion och klimatreglering samt att mobilisera stöd från det internationella samfundet för en hållbar förvaltning av haven.

Vid slutet av dagen kommer deltagarna presentera sina slutsatser och förslag inför statsöverhuvuden, regeringsrepresentanter, FN-representanter och beslutsfattare, som tar med sig dessa till klimatkonferensen i december.

 

världshavsdagen2

 

Meddelande från Unescos generaldirektör Irina Bokova angående Världshavsdagen

Islamiska staten har intagit världsarvsstaden Palmyra i Syrien och världen håller andan. Det skriver Mats Djurberg och Inger Liliequist, Svenska Unescorådet samt Lars Amréus, Riksantikvarieämbetet i debattartiklar i Kristianstadsbladet och Borås Tidning.

Läs artikeln i Kristianstadsbladet här >

Läs artikeln i Borås Tidning här >