12065807_572477376261813_7128510056905383936_n

Direktrapport från Paris och vår svenska ungdomsrepresentant Matilda Hellström​ som precis andas ut från ett par hektiska dagar under UNESCO​s #YouthForum!

Matilda Hellström har de senaste fyra dagarna varit på plats på Unescos högkvarter i Paris. Matilda hälsar att den globala ungdomsrörelsen för fred och säkerhet i världen aldrig varit starkare än den är nu. Resan för Unesco att nyttja kompetensen hos unga har börjat, och hon hoppas att alla medlemsstater tillsammans med Unesco står upp för en fortsatt utveckling för ett bättre och mer demokratiskt #YouthForum.

Några utav de saker som Sverige, tillsammans med andra länder, lyckats driva högt upp på dagordningen för världens unga är:

– Ställningstagande för att motverka könsstereotyper och rasism samt att stärka HBTQ-rättigheter, kulturell och sexuell mångfald,
– Krav på en ambitiös, rättvis och bindande klimatöverenskommelse med sanktioner för de länder som inte lever upp till den,
– Verklig demokrati i varje utbildningssystem runt om i världen med starkt elevinflytande.

På Unescos Generalkonferens (3-18 november 2015) kommer en handfull delegater från Youth Forum för att delta. Matilda lyfter att de är bra ambassadörer för de diskussioner unga fört och hoppas att de välkomnas med öppna armar av Generalkonferensen.

 

Vi tackar Matilda för hennes engagemang och driv, samt för denna statusuppdatering. Vill du läsa mer om vad som beslutades under Youth Forum? Läs här >

vättern

Mosaiklandskap med brukade marker och branta skogar – öster om Vättern återfinns det femte av Unescos biosfärområden i Sverige, där även Visingsö ingår. Här arbetar de engagerade enligt visionen ”Vi är alla en del av biosfären”. Östra Vätterbranten stod också värd för Biosfärprogrammets internationella möte 2014. Läs mer om Östra Vätterbranterna här >

 

Detta är vårt femte och sista inlägg i uppmärksammandet av de biosfärområden i Sverige som Unesco utsett, och vi hoppas att det har varit intressant att följa detta under föregående fredagar. Missade du något inlägg? Läs mer om alla biosfärområden här!

Annika Nordström, Institutet för språk och folkminnen, Foto Bengt Edqvist

Den 15 oktober 2015 lanserade Institutet för språk och folkminnen en förteckning över levande traditioner. Immateriella kulturarv är sådant som inte fysiskt går att ta på, såsom speciella kunskaper och traditioner som överförs mellan människor. Sånger, berättelser och speciella tillagningssätt av maträtter är exempel på detta. Svenska Unescorådet har pratat med Annika Nordström, arkivchef för Institutet om lanseringen och vad hon hoppas se för resultat.

Hej Annika, vem är du?
Jag är arkivchef vid Institutet för språk och folkminnen, för avdelningen i Göteborg, och ansvarar för myndighetens arbete med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Jag är också etnolog och har ägnat en stor del av mitt liv åt muntliga traditioner. Min avhandling handlade om folklig vissång under 1900-talet. Inom institutet finns det flera som arbetar med konventionen och förteckningen, framförallt min kollega Annika Sjöberg, som är samordnare. Vi samarbetar också med flera kultur- och kulturarvsinstitutioner.

Vad gör ni med de förslag på immateriella kulturarv som kommer in?
Vi välkomnar och kommer att behandla alla förslag som kommer in! Om förslagen handlar om levande kulturarv i Sverige och inte strider mot konventionens krav kan de komma med på förteckningen. På vår webbplats finns också uppgifter om vilka kriterier som gäller.
Förteckningen kommer att vara ett levande dokument som ständigt ska uppdateras. Därför är den kopplad till en databas, som bevarar allt det som skickas in. Det som eventuellt inte längre är levande och därför förs bort från förteckningen på webbplatsen kommer att arkiveras. De förslag som på något sätt strider mot konventionen och inte förs upp på förteckningen bevaras som minnen i arkiven för att spegla samtiden.

Vad hoppas du på för resultat?
Vi hoppas att arbetet ska leda till ny kunskap, mångfald och delaktighet! Vi hoppas också på att det som finns med på förteckningen ska kunna inspirera till nya sätt att föra traditioner vidare.

Vad skulle du säga är typiskt för immateriella kulturarv i Sverige?
Jag vill inte peka ut något. Det som ligger på förteckningen när vi publicerar den är exempel på vad immateriella kulturarv kan vara. Vi hoppas att de kan inspirera till att lämna förslag. Men om du vill ha några exempel på vad som finns med där nu så kan jag nämna fikatraditioner, klapp- rams- och sånglekar på skolgårdar, handskmakeri och dans runt midsommarstången.

Är det något annat viktigt du skulle vilja berätta?
Jag hoppas att konventionen och förteckningen kan få oss att se den mångfald och rikedom av sätt att sjunga, berätta, fira årsfester och baka pepparkakor som finns – och leda till insikter om att det är mycket i denna värld som förenar oss.

 

Vill du läsa mer, och kanske nominera ett eget förslag – läs mer här >

DSC_2331

Matilda Hellström, 21 år är född och uppvuxen i Skellefteå, Västerbotten. Hon har under många år engagerat sig för barn och ungas rättigheter, bland annat genom Rädda Barnens Ungdomsförbund och Sveriges elevråd – SVEA där hon nu är förbundsordförande. Hon är även ledamot i Svenska Unescorådet och representerar LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.

Idag är det tredje och sista dagen för den nionde upplagan av Unescos Youth Forum; ungdomsforumet som samlar fler än 500 ungdomar från hela världen. Centralt för Youth Forum är att se till att ungas röster förblir högt upp på Unescos dagordning, samt att ungdomsperspektivet fortsätter att hjälpa till att forma organisationens ledning och förhållningssätt. Deltagarna utvecklar rekommendationer som de sedan kommer att presentera vid Unescos generalkonferens i november.

Matilda Hellström är på plats i Paris och representerar Sverige på Youth Forum. År 2015 blir en avgörande tidpunkt för många av de teman som kommer att debatteras på forumet eftersom FN just har antagit Agenda 2030 – de nya globala hållbarhetsmålen. Unescos generaldirektör Irina Bokova har även särskilt bett Youth Forum om idéer på vad hon ska framföra på klimatmötet COP21 i Paris i december. Aldrig tidigare har det varit så viktigt att röster från unga kvinnor och män återspeglas i den nya globala agendan!

Nyfiken på vad delegaterna vid Youth Forum kom fram till? Läs mer här >

audiovisual

Idag, den 27 oktober, firas Unescos Världsdagen för audiovisuellt kulturarv. 2015 års tema är ”Arkiv i riskzonen – skyddande av världens identiteter”.

Världens audiovisuella kulturarv i form av ljudinspelningar och rörliga bilder är extremt känsliga, detta på grund av exempelvis försummelse, naturligt sönderfall, men också avsiktlig förstörelse.

Samtliga av världens audiovisuella kulturarv är i farozonen. Därför är Världsdagen för audiovisuellt kulturarv och Världsminnesprogrammet två av de nyckelåtgärderna för Unesco och världen, för att hedra de experter som bidrar till att skydda detta arv för kommande generationer, trots de många tekniska, politiska, sociala, ekonomiska och andra faktorer som hotar dess överlevnad.

 

Läs mer om dagen här >

rapa-river-laponia_1DRH-ext-Alexis-Daflos-KH-stl-390-262
Vänster: Laponia, av Peter Hanneberg. Höger: Drottningholm, från kungahuset.se

Idag firar vi FN-dagen 2015!

Vi uppmärksammar föreningen Världsarv i Sveriges livefotoprojekt på instagram –

”FN-dagen fokuserar på att tillsammans bygga ett hållbart och fredligt samhälle. I detta avseende ger Unescos världsarv en unik möjlighet att koppla historiens erfarenheter och framtidens utmaningar”, säger Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

Vill du vara med? Gör såhär:
Ladda ned Instagramappen till din smarttelefon. Ta dig till ett världsarv lördagen 24/10. Ta snygga bilder värdiga ett världsarv och lägg upp bilden/erna på Instagram och tagga dem med #endagivarldsarvet eller #worldheritageday. Ge även dina bilder en geoposition när du publicerar dem på instagram, från vilket världsarv de är tagna.

Var är ditt närmaste världsarv? Hitta det här – http://worldheritagesweden.se/

Mer information om fotoprojektet och regler hittar du på http://endagivarlsdarvet.se/

blekinge2

Blekinge Arkipelag är det allra första svenska Biosfärområdet med fokus på Östersjöfrågor. Hela 85 000 människor bor inom området, varav 4 000 bor på någon av öarna.

Just nu ligger fokusen på turistutvecklingsprojektet ”Arkipelagrutten”, som du kan läsa mer om här, och läs mer om Blekinge Arkipelag här >

 

Som meddelat är vi mitt i ett par temaveckor med fokus på de biosfärområden som Unesco utsett i Sverige.

sector_ci_world_press_freedom_day_en

 

Varje år firar Unescos pressfrihetsdag (World Press Freedom Day) och nu vill man ha förslag på design för firandet år 2016. Pressfrihetsdagen 2016 har temat “This Is Your Right! Access to Information and Fundamental Freedoms”. Unesco vill ha förslag på design som visualiserar detta och främst ska användas i digitala medier, på tryckt information etc.

Är du intresserad av att läsa mer eller att skicka in ditt eget bidrag, läs mer här >
Obs! Deadline för deltagande i tävlingen är 20 november 2015!

DSC_2400

Svenska Unescorådet träffade Christina Staberg, samordnare för Världsarvet Falun och sekreterare i föreningen Världsarv i Sverige. Vi pratade om Falun (såklart), världsarven i Sverige och om hur hon ser på framtiden för Unescos världsar i Sverige.

Hej, vem är du?
Jag heter Christina Staberg och är samordnare för Världsarvet Falun samt sekreterare i föreningen Världsarv i Sverige. Som samordnare i Falun ansvarar jag för att Världsarvet Falun uppfyller sitt uppdrag som världsarv enligt Världsarvskonventionen och håller kontakten med Riksantikvarieämbetet i frågor som rör världsarv. Vidare är jag ansvarig för marknadsföring: exempelvis kontakt med turistorganisationen Visit Södra Dalarna, kontakt med press och media, samt vårt deltagande i olika mässor.

Har du besökt alla världsarv i Sverige? Har du någon favorit (förutom Falun och Kopparbergslagen)?
Det finns 15 världsarv i Sverige, och jag har hunnit besöka alla utom ett, Gammelstads Kyrkstad i Luleå, men där håller föreningen Världsarv i Sverige sin årliga nätverksträff under 2016.
En favorit är Skogskyrkogården i Stockholm där samspelet mellan arkitektur och landskap är fantastiskt mäktig. Annars vill jag verkligen lyfta fram Struves meridianbåge, ett världsarv som sträcker sig över 10 nationer. Struves meridianbåge är mätpunkter som visar att jorden är platt vid polerna, och som vi använder oss av när vi ritar kartor bland annat. Det är ett världsarv som tillhör alla, som berör otroligt många människor.

Har du besökt världsarv utomlands? Har du någon favorit?
Min favorit är Robben Island (ö utanför Kapstaden i Sydafrika där apartheidmotståndare satt fängslade som politiska fångar: bland dessa Nelson Mandela). Jag har varit på studiebesök där och träffat deras samordnare. Robben Island är ett tydligt exempel på vad Världsarv är, nämligen ”världens viktigaste och mest intressanta platser som säger något om mänsklighetens historia”. Robben Islands bakgrund domineras av apartheidsystemet, men att ön blivit världsarv är en slags revansch på historien. De som guidar turer på ön är före detta fångar som suttit i fängelset – bara en sådan sak!

Jag skulle gärna vilja besöka nationalparken Yosemite i USA och Påskön utanför Chile. Mäktiga naturplatser fascinerar och lockar mig.

Hur har arbetet med världsarv i Sverige utvecklats under din tid?
Mycket! Jag har arbetat 10 år som samordnare för Världsarvet Falun och jag märker stor skillnad på hur kontakten mellan världsarven i Sverige har förändrats till det bättre, och även med myndigheter. Kontakter och samarbeten har förbättrats och utvecklats avsevärt. Vi som arbetar med världsarven är engagerade, besitter mycket kunskap och är involverade i samtliga världsarv, inte bara det världsarv man arbetar med. Att samarbeta, nätverka och inse att vi alla arbetar mot samma mål och med samma konvention är viktiga aspekter för utvecklingen. Det lägger grunden för ett långsiktigt och hållbart samhälle.

Hur ser du på framtiden för de svenska världsarven?
Ljust! Fokus är att förvalta de världsarv vi har, att ha bra förvaltningar med hög kvalitet där det finns ett samspel mellan vård, bevarande och utveckling. Detta är viktiga redskap för att uppfylla uppdraget gentemot Unesco.

En särskilt viktig och aktuell möjlighet är hur Unescos världsarv i Sverige skulle kunna, och borde, kopplas till aktuella händelser i samhället. Ett exempel på detta är något som lyftes nyligen i min hemkommun; att med Världsarvet som arena engagera sig i de ensamkommande flyktingbarn som nu kommer till Falun. Här skulle Världsarvet kunna nyttjas till aktiviteter i samarbete med exempelvis SFI (Svenska för invandrare). Unescos mål är ”att arbeta för fred och säkerhet genom att samarbeta mellan medlemsländerna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation och ökad respekt för rättvisa, mänskliga rättigheter och frihet för alla människor utan hänsyn till ras, kön eller religion”. Jag tycker därför att världsarven och andra delar av Unescos program borde nyttjas bättre vid större samhällsförändringar, såsom exempelvis den flyktingtillströmning vi bevittnar idag.

 

Läs mer om Falun och Kopparbergslagen här, och mer om föreningen Världsarv i Sverige här >

palmyraansikte637x309

Just nu pågår en utställning om Palmyra på Medelhavsmuseet – ”Historien om ett kulturarv”. I museets samlingar finns två antika gravskulpturer från staden Palmyra i Syrien, och med anledning av den aktuella situationen i området väljer de att ställa ut dem samt att berätta om Palmyras historia och unika kultur.

Det pågår ett krig mot mänsklighetens vagga och det är viktigt att reflektera om varför detta sker och här har museerna en mycket viktig roll, säger Mats Djurberg, Unescorådets generalsekretare.

 

Läs mer om utställningen på Medelhavsmuseet här!