Unescos generalkonferens är en unik chans för Sverige att påverka och dela med sig av sina prioriterade frågor. Vid Unescos generalkonferens, som hålls vartannat år, samlas 3 000–4 000 representanter från 195 medlemsländer. Det innebär att nästan alla världens nationer finns representerade. Och på så vis är det en fantastisk möjlighet för Sverige att påverka andra länder att ta viktiga steg för en positiv och hållbar utveckling.
Det kan handla om frågor som behovet av ett fritt internet, vikten av att flickor ges samma rätt som pojkar att gå i skolan och samarbetsprojekt över landsgränserna för att möta klimatförändringarnas påverkan på haven.
Mycket av internationellt och multilateralt samarbete handlar om att hitta mötesplatser för att kunna diskutera och presentera viktiga idéer som man vill att andra länder ska lyssna på. Sverige önskar förstås att länder gärna ska ta efter svenska värderingar och prioriteringar – inte minst när det gäller yttrandefrihet och jämställdhet. Antagandet av det nya så kallade outcome-dokumentet ”Connecting the Dots” som nämns i ovan artikel är ett exempel på detta och något vi idag kan vara stolta över.
Men för oss är det också viktigt att Sverige kan ta hem nya perspektiv till vårt dagliga nationella arbete. Här är Unesco en helt unik arena. Ytterst handlar det om att gemensamt skapa globala normer som förhoppningsvis ska kunna bli nationella lagar i medlemsländerna.
Det är en otrolig kraft att kunna mötas på ett sätt som vi gör på generalkonferensen. Men det kan också vara väldigt frustrerande att den svagaste nivån ibland sätter agendan och blir resultatet.
Sammanhang som generalkonferensen innebär ger också en stor möjlighet att små länder, som Sverige, kan få gehör för idéer och värderingar genom att vara väl förberedda, strukturerade och aktiva.
Mats Djurberg
generalsekreterare
Svenska Unescorådet
Utbildningsminister Gustav Fridolin och delar av den svenska delegationen vid olika möten under Unescos generalkonferens 2015. Här syns även Irina Bokova, Unescos generaldirektör, vid den nordiska mottagningen samt med kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i samband med lanseringen av andra upplagan av World Trends Report.
Under Unescos generalkonferens antas varje gång organisationens budget och vid var annat tillfälle arbetsprogram. Var fjärde gång spikas även Unescos långtidsplan. Men förutom dessa dagordningspunkter händer mycket annat då generalkonferensen pågår under tre veckor.
De första dagarna håller delegationsledningar, oftast ministrar, sitt lands linjetal med fokus på vad de tycker är viktigast inom Unesco. Samtidigt möts bland annat en kommission för administrativa och finansiella frågor. Under vecka två möts programkommissionerna (utbildning, forskning, kultur, kommunikation) och vid denna senaste generalkonferens blev det en speciell avslutning med firande av Unescos 70 år i närvaro av stats- och regeringschefer. Då diskuterades även organisationens framtid.
Flera val under konferensen
En viktig funktion för generalkonferensen är att medlemsländerna varje gång väljer hälften av medlemmarna i Unescos styrelse. Sverige sitter för närvarande i Unescos styrelse, till och med generalkonferensen 2017. Medlemsländerna väljer också vilka nationer som ska ha representanter i olika kommittéer som leder arbetet med exempelvis Unescos konventioner. Vidare väljer generalkonferensen också generaldirektör. Nästa tillfälle för ny generaldirektör blir 2017. Bland de nordiska länderna förbereds valen med gemensamma överläggningar där målet är att många nordiska länder ska sitta i styrorganen. Men det gäller att inte kandidera mot varandra och på så vis förlora valen.
Andra möten inom aktuella områden
För nionde gången hölls ett ungdomsforum strax före generalkonferensen. Ungefär 500 ungdomar från hela världen diskuterade framtidsfrågor och några representanter från gruppen lämnade över forumets budskap till de olika ämneskommissionerna. Vid generalkonferensen deltar flera tusen experter och representanter för medlemsländernas regeringskanslier, myndigheter och frivilligorganisationer vilket också ger utrymme för många spännande möten, filmvisningar, utställningar och seminarier. Unesco samlar experter från ett väldigt brett fält. Det handlar om allt från experter i frågor om alfabetisering av vuxna, kulturarvsbevarande, till oceanernas framtid och samhällsutvecklingens utmaningar.
När medlemsländernas experter möts i programkommissionerna ordnas också många extra möten kring olika ämnen och nya publikationer lanseras. Under generalkonferensen 2015 hölls exempelvis ett lunchmöte om en publikation från United Nations World Water Assessment Programme där man diskuterade den nya rapporten ”Sex-disaggergated indicators for water assessment, monitoring and reporting”. Den andra upplagan av rapporten “World Trends in Freedom of Expression and Media Development” lanserades också. Den första rapporten kom 2014 och var en kartläggning över begreppen inom yttrandefrihet och medieutveckling. Årets upplaga har speciellt fokus på digitala medier. Sverige kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke deltog i panelen som lanserade rapporten. Sverige anordnade även ett lunchmöte om teknik- och yrkesutbildning (TVET) och var medarrangör till ett lunchmöte om uppföljningen av Unescorekommendationen om ”The Status of the Artist”. Direkt efter generalkonferensens avslutning möts de medlemsländer som har ratificerat Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv för att bland annat välja vilka länder som ska sitta i den kommitté som arbetar med världsarvslistan.
Under generalkonferensen antogs en ny handlingsplan för likvärdig och jämställd utbildning. Dokumentet betonar att alla medlemsländer ska ha fri skolgång upp till 12 års ålder.
Två nya rekommendationer, ett handlingsprogram för utbildning i enlighet med de nya globala målen och fortsatt reformering av Unesco samt riktlinjer för ett öppet internet. Det är några av resultaten från Unescos 38:e generalkonferens.
En rad frågor och förslag lades fram och antogs under Unescos senaste generalkonferens som ägde rum 3–18 november i år. I de så kallade kommissionerna för områdena utbildning, natur- och samhällsvetenskap, kommunikation och kultur avhandlades upp till 90 frågor. En gemensam fråga var planeringen för nästa programperiod, från 2018–2021, för de respektive områdena. Här rådde enighet om att samtliga program ska utgå ifrån de nya 17 globala utvecklingsmålen för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.
Inom utbildningsområdet antog cirka 176 närvarande länder det nya handlingsprogrammet för likvärdig och jämställd utbildning ”Framework for Action Education 2030”. Det innebär bland annat att alla länder ska sträva efter 12 års gratis skolgång och att de särskilt måste stärka satsningarna på flickors utbildning. Över 100 utbildningsministrar från hela världen – däribland Gustav Fridolin – betonade vikten av livslångt kvalitativt lärande.
Generalkonferensen beslutade också att revidera två rekommendationer inom utbildningsområdet, den ena handlar om vuxenutbildning och den andra om yrkesutbildning.
– Rekommendationerna är viktiga stöd för länder att utveckla robusta system för vuxenutbildning och yrkesutbildning. Vi är också nöjda med att generalkonferensen beslutade att bifalla Sveriges förslag om en strukturerad uppföljning av hur länderna använder rekommendationerna, berättar Per Magnusson, ansvarig för utbildningsfrågor på Svenska Unescorådets kansli.
Sveriges prioritering för att påverka i utbildningsfrågorna – och även för vetenskaperna – har varit att driva på vikten av jämlikhet och jämställdhet samt att satsa på intersektoriell vetenskap. Mindre av forskning i ”stuprör” och fler satsningar på kvinnliga forskare har varit viktiga punkter.
Det återger hur museerna bör stimulera demokratisk utveckling med mänskliga rättigheter och jämställdhet i centrum för dialog och diskussion. Ett viktig rekommendation som vi nu i Sverige översätter och sprider vidare, säger Kerstin Lundman, biträdande generalsekreterare på Svenska Unescorådet.
Museernas samarbete med skolor betonas också i dokumentet tillsammans med rollen att föra ut ny kunskap från forskningen. Även en ny rekommendation om dokumentarv antogs i konsensus under konferensen. Målet är ett säkert bevarande av dokument såsom noter, brev, böcker med mera.
Inom området för yttrandefrihet antog även länderna ett ”out-come document” – ett slags policypapper som visar riktningen för länderna i fråga om internet. Pappret uppmanar medlemsländerna och andra aktörer att skydda, främja och implementera de internationella lagarna om mänskliga rättigheter – och koppla det till yttrandefrihet på nätet. Allt för ett fritt flöde av ord och bild samt information och idéer på internet. Detta var en av Sveriges hjärtefrågor och beslutet är på sätt och vis historiskt, då det är så många länder som stöttat dokumentet.
Sist men inte minst tog generalkonferensen upp rekommendationerna från en extern revisor, om förbättringar av Unescos organisation. En haltande finansiell situation och andra svårigheter i att effektivisera verksamheten har varit ett problem i flera år.
Den externa revisorn har lagt fram ett antal förslag på förbättringar som Unescos styrelse ska börja arbeta med nästa år genom en arbetsgrupp. Exempelvis föreslår den externa revisorn att Unescos mellanstatliga styrelser ska vara mindre och ha färre möten.
Det är mörk novembereftermiddag. Lördag. I Örserums IK:s sporthall, någon mil öster om Gränna, samlas ett 70-tal personer: Refugee Story, en dansföreställning gjord av Ödeshögs kulturskola tillsammans med flyktingar på asylboendet Vida Vättern på gränsen mellan Småland och Östergötland. Arrangör är biosfärföreningen Östra Vätterbranterna tillsammans med Ödeshögs och Jönköpings kommuner.
… så inleds artikeln om Östra Vätterbranterna i Tranås-Posten. Läs hela artikeln !
I förordet till den aktuella rapporten om hur Unescos medlemsländer har följt upp 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, citeras Sveriges kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Här skriver hon bland annat att:
Yttrandefriheten är en förutsättning för en levande demokrati. Som sådan utgör demokratin grunden för kulturell mångfald och hur vi interagerar över gränser och mellan kulturer och olika folkslag.
Året var 2005 och 141 länder tillsammans med Europeiska Unionen ratificerade Mångfaldskonventionen. Idag släpps en unik Unescorapport om hur länderna har uppfyllt – eller inte – konventionen under de tio år den varit i kraft.
Den 16 december lanserar Unesco resultat av effekterna av 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturella uttryck. Det är den första rapporten av sitt slag som följer upp Europeiska unionens och ytterligare 141 medlemsländers arbete och med att stärka detta område. Sverige har via Sida dessutom gett finansiellt stöd till rapporten.
I konventionen slås fyra mål fast. De två första målen handlar om att länder ska ta fram hållbara regelverk för kulturutövning och stimulera ett flöde av kulturföremål och kulturutövning samt öka möjligheter för konstnärer att röra sig fritt i världen. Det tredje målet betonar att kulturen måste integreras i andra utvecklingsområden och det fjärde uppmanar länder att främja mänskliga rättigheter och konstnärlig frihet.
Det är högt uppsatta mål och sammanlagt 71 nationer har svarat på hur de levt upp till konventionens ambitioner. Rapportens författare har också hämtat hem information från länder som inte svarat samt från andra källor för att försöka få en vidare bild av utvecklingen. Resultaten visar en hel del positiva effekter av konventionen, men återger även en rad utmaningar.
Trots många utmaningar har Unescos 2005 års konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar påverkat ett antal policyers runt om i världen, särskilt när det gäller filmindustrin, bokförlag, rörlighet för konstnärer och spridning av lokala audiovisuella produktioner. I rapporten återges även en hel del nya initiativ i olika delar av världen. Norge har exempelvis inrättat en garanterad inkomst för konstnärer. I Argentina har en högkvalitativ TV-kanal öppnats för barn och i Elfenbenskusten har en ny politik främjat produktion och spridning av böcker.
Johanna MacTaggart är koordinator för Unescos biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle, samt nationell samordnare för Biosfärprogrammet.
I dagarna är hon inbjuden till Biosfärprogrammet i Kina för att medverka på en workshop. Berätta mer!
Jag ska åka på en workshop som hand om varumärkesutveckling och certifiering inom Biosfärprogrammet globalt. Flera mer eller mindre väl fungerande system för detta, har utvecklats på olika platser i världen. Under några dagar kommer fördelar och utmaningar med dessa exempel lyftas och analyseras utifrån frågeställningarna ”Är certifiering av produkter och tjänster ett framgångsrikt koncept som leder till mer hållbar produktion och konsumtion? På vilket sätt?” och vidare ”Kan biosfärområden, som utnämnts till modellområden för hållbar samhällsutveckling, uppmuntra producenter och konsumenter till mer hållbara val genom ett certifieringssystem?”.
Hur jobbar man med detta i Sverige, och vad hoppas du att du kan ta med dig hem?
För oss i Sverige är detta ett högst angeläget ämne, då diskussion kring certifiering har varit en naturlig del av utvecklingen i alla fem biosfärområden i Sverige. Hittills har Programkommittén för Biosfärprogrammet uppmuntrat biosfärområdena att luta sig mot befintliga certifieringar, så som KRAV, ISO, Naturens bästa m fl, eftersom dessa väl uppfyller uppgiften att vägleda konsumenter till kloka val. Men vi behöver fortsätta utforska biosfärområdenas roll som motor för hållbar samhällsutveckling, med avseende på samhällenas beroenderelation till ekosystemtjänster t ex, och då särskilt biosfärområdenas roll som inspiratörer. Om certifiering av produkter och tjänster leder till en ökad medvetenhet, dels av biosfärområdenas Unescouppdrag och vad den innebär, behöver vi inhämta kunskap om hur man gör i andra regioner i världen.
Unescos generaldirektör Irina Bokova välkomnar den historiska överenskommelsen från COP21, ”Conferense of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change”, som avslutades i lördags den 12 december.
Utöver detta ambitiösa och balanserade avtal, har COP21 skapat en drivkraft i att förändra människors sinnen och förbereda dem för att omfamna ekonomiska justeringar och de livsstilsförändringar som vi alla måste göra för att bevara mänskligt liv på vår planet – Irina Bokova, Unescos generaldirektör
Unescos motto under COP21 har varit ”Förändra attityder, inte klimatet”. Unescos program och expertis visades upp under olika sidoevenemang under konferensen och markerade vetenskapernas potential, hav- och vattenforskningen samt utbildningen och kulturens potential i att skapa nya angreppsvägar mot utveckling, med målet att nå de nya hållbara utvecklingsmålen, Agenda 2030, som FN:s generalförsamling antog i september 2015.
Idag den 10 december är det den Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Med anledning av det så uppmärksammar vi alla mord på journalister begångna 2015 och att endast 4 % av dessa leder till straff.
Ett mord var femte dag – eller drygt 700 stycken. Så många journalister har mördats under det senaste decenniet, och endast 1 av 12 leder till någon form av åtal. Fram tills idag har 94 journalister och mediearbetare mördats i tjänst i år. För att de har gjort sitt jobb: rapporterat nyheter i TV, radio eller i tryck.
För 55 år sedan utsåg FNs generalförsamling den 10 december till Internationella dagen för mänskliga rättigheter. Press- och yttrandefriheten är viktiga verktyg i demokratiska samhällen och i främjandet av mänskliga rättigheter, samtidigt är press- och yttrandefriheten inskränkt i många delar av världen. En rättighet som kan vara förenad med fara för sitt eget liv är ingen rättighet som fyller sitt syfte.
– Straffriheten är som ett gift, den leder till självcensur, sämre tillgång till oberoende information och samhället förlorar en viktig kraft för utveckling, säger Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet med anledning av Internationella dagen för mänskliga rättigheter.
Läs mer om dagen på Unescos hemsida här, och om Unescos arbete mot straffrihet för brott mot journalister här.
I år firar Hansestaden Visby 20 år som världsarvsstad. Den 9 december 1995 togs Hansestaden Visby upp på Unescos världsarvslista och blev därmed erkänt av Unesco som ett kulturarv att bevara för hela mänskligheten – nutida och kommande generationer.
Den 9 december är det exakt 20 år sedan Hansestaden Visby skrevs in på världsarvslistan, och det firas med bokrelease, utställning, debatt, tal, uppträdanden och mingel. Läs mer här, och se hela inbjudan här!
