Dag_Hammarskjold_outside_the_UN_building

Kungliga Biblioteket har nominerat Dag Hammarskjöldsamlingen till Unescos internationella förteckning över viktiga dokument och samlingar i Världsminnesprogrammet.

I Världsminnesprogrammet arbetar experter på dokumentbevarande med att utveckla metoder och principer för bevarande och tillgängliggörande av dokumentarv som kan vara enskilda dokument, samlingar, bibliotek, foton, filmer etc. Syftet med programmet är att länderna ska lyfta fram dokumentarvet och använda dessa för diskussion och kunskapsuppbyggnad.

I den internationella förteckningen finns sedan tidigare Alfred Nobels familjearkiv, Ingmar Bergmans Arkiv, Astrid Lindgrens Arkiv, Stockholms stads byggnadsritningar, Emanuel Swedenborgs Arkiv och Silverbibeln i Uppsala (Codex argenteus). Du kan läsa mer om de Svenska världsminnena här.

Från andra länder finns t ex 1703 års folkräkning från Island, terrorarkivet från Paraguay, Bayeaux-tapeten från Frankrike, Book of Kells från Irland och Internationella krigsfångearkivet 1914 – 1923 från Röda Korset. Sammanlagt finns drygt 340 dokument/samlingar i registret.

Nomineringar till det internationella registret behandlas vartannat år av den expertkommitté som arbetar med programmet och det slutliga beslutet tas av Unescos generaldirektör.

Samlingen

Dag Hammarskjöld (1905-1961) är en Sveriges mest kända och inflytelserika personer. Han var FN:s generalsekreterare från 10 april 1953 till 18 september 1961 när han omkom i en flygolycka under en fredsmission i Kongo. ”Dag Hammarskjölds samling” donerades efter hans död till Kungliga Biblioteket. Samlingen innehåller dokument kring FN, manuskript och brev och personliga referensdokument om världspolitiken m.m.

Samlingen dokumenterar Hammarskjölds arbete och hans inflytande – både som regeringsrepresentant och privatperson. Den täcker en viktig tid i FN:s historia och är av stor vikt för vår förståelse av tiden efter andra världskriget och under kalla kriget.

Samlingen är i huvudsak på engelska och omfattar ca 45 löpmeter. Den är i princip organiserad enligt de olika konfliktområdena i världen. Samlingens arkivlista finns på internet och den fysiska samlingen finns tillgänglig vid Kungliga Biblioteket i Stockholm.

 

 

”De ryska journalisterna och aktivisterna Nadezda Azhgikhina och Victoria Ivleva har under mer än 30 år slagits för att göra det möjligt för oberoende journalister att verka i Ryssland. Men det blir allt svårare.

Ingen frihet kan tas för given.

Varje medborgerlig rättighet kan inskränkas med blixtens hastighet.

Även i Europa. Även i dag.”

Så skriver Mats Djurberg, generalsekreterare på Svenska Unescorådet, Kersti Forsberg, verksamhetschef på Medieinstitutet Fojo och Jeanette Gustafsdotter, vd för TU Medier i Sverige, på Medievärldens debattsida.  Läs hela debattartikeln här.

Nadia_Vika (2)

Två kvinnliga journalister som arbetar under ständigt hot och osäkerhet i ett allt mer repressivt Ryssland. Hot, hat och propaganda. Vad är sant och vad är falskt? De ryska journalisterna Nadezda Azhgikhina och Victoria Ivleva delade med sig av sina erfarenheter under ett seminarium den 23 maj i kulturhuset.

Hot, hat, misstro och propaganda dominerar alltmer journalisters vardag. I Sverige, i Ryssland och i andra länder. Hur är det möjligt att fortsätta producera god, granskande journalistik i en sådan miljö? Den 23 maj kom de ryska journalisterna och aktivisterna Nadezda Azhgikhina och Victoria Ivleva till Kulturhuset/Stadsteatern och berättade om hur kvinnliga journalister och aktivister bemöter hat och hot och det ökande förtrycket mot de oberoende medierna i Putins Ryssland. Rysslandskännaren, journalisten och dokumentärfilmaren Malcolm Dixelius modererade samtalet. Lyssna på hela samtalet här. Här har du också möjlighet att lyssna på en intervju med Nadezda och Victoria. I samband med samtalet publicerades flera artiklar:
Läs Nadezdas artikel här
Läs DNs artikel här 

Läs medievärldens artikel här
Läs Svenska Unescorådets och TUs debattartikel här

De som arrangerade samtalet var Medieinstitutet Fojo och Svenska Unescorådet i samarbete med TU och Kulturhuset Stadsteatern. Evenemanget som var en del av
uppmärksammandet av 250-årsminnet av den svenska tryckfrihetsförordningen och Ordets akt på Kulturhuset Stadsteatern.

Victoria Ivleva är en av Rysslands mest kända fotografer. Hon var den första journalisten som fotograferade Tjernobyl-reaktorn inifrån efter härdsmältan 1986. På det tidiga 90-talet tog hon sig in och dokumenterade kvinnofängelser i Uralbergen. För ett år sedan stoppades hon av pro-ryska separatister i östra Ukraina när hon försökte smuggla ut ett 50-tal kvinnor och barn ur rebellkontrollerade områden.

Nadezda Azhgikhina är en av de främsta experterna på hur hoten och näthatet mot kvinnliga journalister och aktivister fungerar, både i Ryssland och i andra länder. Hon har skrivit 20 böcker om jämställdhet, journalistik och kultur. Hon är sekreterare i det ryska journalistförbundet och vice ordförande i den europeiska journalistfederationen.

Malcolm Dixelius har bevakat Ryssland och rysk journalistik sen 70-talet, varav tio år som korrespondent i Moskva för Sveriges Radio och TV.

 Fredagen den 20 maj arrangerade Svenska Unescorådet, Kulturrådet, Riksteatern och Historiska museet en dag i den konstnärliga frihetens tecken. Under dagen diskuterades dess betydelse för mångfalden av kulturyttringar och dess utmaningar lyftes. Det hölls både panelsamtal och diskussioner under dagen, bland annat om konsten som opposition både här och utanför våra gränser. Även institutioners förändringsprocesser diskuterades. Deltagande i samtalen var bland annat kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Dagen kantades av flera konstnärliga framträdanden av bland annat Monirah Hashemi och Deeyah Khan.

Precis som vid tidigare firanden av internationella mångfaldsdagen, så låg Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (mångfaldskonventionen) till grund för diskussionerna. I år tog vi avstamp i Unescorapporten ”Reshaping Cultural Policies” som lanserades i december 2015 och som undersöker hur parterna till konventionen implementerar den.

En del av programmet spelades in och här kan du se videoklippen. I spellistan nedan hittar du alla programpunkter samlade. Klicka på symbolen längst upp till vänster för att välja mellan inslagen, eller klicka på play-knappen för att spela upp dem i följd. Klicka på Youtube-loggan längst ner till höger för att läsa referat till klippet.

Läs mer:
Konferensens program
Information om de medverkande
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnkes tal under konferensen
Regeringens referat av konferensen

 

kombination logotyper

 

wroclaw_grzegorz_grycner_drupal_-_copy

Nu finns möjlighet att ansöka om att bli ”Världens bokhuvudstad 2018”!

Bokhuvudstäderna har ettåriga mandat och deras arbete inleds varje år den 23 april, på Unescos världsbokdag (World Book and Copyright Day). Årets bokhuvudstad är Wroclaw, Polen och 2017 års bokhuvudstad är Conakry, Guinea.

Unesco samarbetar med flera organisationer för att utse bokhuvudstäder och välkomnar nu ansökningar för år 2018. Alla handlingar finns att hitta här.

Sista dagen för ansökningar är 23 maj 2016, på e-post infounesco@regeringskansliet.se

Unescorådet sänder tillbaka ansökan med ett formellt stödbrev senast i slutet av den veckan så en komplett ansökan kan sändas in av den stöd som ansöker.

 

 

pressfrihetsdagen

 

Varje år den 3 maj firas Pressfrihetsdagen runt om i världen för att uppmärksamma de som arbetar för en fri press, utvärdera hur det ser ut med pressfrihet i olika länder, understryka vikten av att värna pressfriheten och för att hedra de journalister som mördas, kidnappas och blir utsatta för våld i sitt yrkesutövande. Pressfrihetsdagen inrättades officiellt under FN: s generalförsamling 1993. Sedan dess har det ingått i Unescos mandat att inom FN-familjen leda arbetet med att främja yttrandefrihet, informationsfrihet och pressfrihet över hela världen.

I år uppmärksammar Unesco Pressfrihetsdagen genom ett internationellt huvudarrangemang i Helsingfors 2-4 maj. I Helsingfors möts representanter för FN och andra internationella organisationer, stater och myndigheter, företag och det civila samhället för att samtala om fria mediers roll i demokratibyggande.

Det övergripande tema för arrangemanget i Helsingfors är, ”Access to Information and Fundamental Freedoms”, med särskilt fokus på:

  • Protecting press freedom from censorship and surveillance overreach
  • Ensuring safety of journalists online and offline.
  • Freedom of information and sustainable development

I samband med firandet i Helsingfors sker utdelningen av Unesco/Guillermo Cano World Press Freedom Prize till en person, organisation eller institution som anses ha gjort en enastående insats för pressfriheten i världen. Årets pristagare är den fängslade azerbajdzjanska journalisten Khadija Ismayilova, som hedras för sitt exceptionella mod och sin engagerade kamp för yttrandefrihet.

Läs mer om pristagaren och om Pressfrihetsdagen här, och här hittar du även programmet för dagen.