Delar av kultuarv från Palmyra

”Som enskild resenär kan du ta ansvar för kulturarvet genom att inte falla för frestelsen att köpa kulturföremål av misstänkt ursprung på semestern,” skriver Lars Amréus riksantikvarie Riksantikvarieämbetet, Mats Djurberg generalsekreterare Svenska Unescorådet och Maria Ellior Polismyndighetens nationella samordnare för kulturarvsbrott  i en debattartikel.

”Globalt är illegal handel med kulturföremål en storindustri som omsätter miljardbelopp, inte sällan kopplat till brottslighet av olika slag. De senaste 20 åren har till exempel kulturföremål från krigets Irak spridits över världen. Situationen har förvärrats i och med inbördeskrigen i Syrien och Libyen. Krigförande parter handlar med stulna och plundrade kulturföremål för att finansiera fortsatt krigföring.”

Läs hela debattartikeln här:

SVT Opinion (19/7-16)

Östra Småland nyheterna (29/7- 16)

 

 

 

 

Visenter i Bialowiesa © Renata Krzysciak-Kosinska
Visenter i Bialowiesa © Renata Krzysciak-Kosinska

Världsarvet Bialowieza kan komma att skrivas in på Unescos lista Världsarv i fara om fler träd fälls inom området.

I mars 2016 beslutade den polska staten att tredubbla utvinningen av skog i Bialowieza fram till 2021. Men i beslutet ges inget besked om var utvinningen ska ske. Polen har inte heller lämnat besked om hur avverkningen påverkar områdets universella värden. Världsarvet Bialowieza inrymmer bland annat en av Europas sista urskogar. Urskog bidrar till ostörda naturliga processer och dött trä, som utgör en viktig livsmiljö för flera svampar och insektsarter. Förekomsten av urskog bidrar därför starkt till områdets universella värden vilket är en grund för Bialowiezas status som världsarv.

Planerade ingrepp i den naturliga miljö i området väcker oro för att de ekologiska processerna kan vara hotade. Den polska staten menar att åtgärderna är nödvändiga på grund av granbarkborrens angrepp på träden. Världsarvskommittén anser att ökad avverkning i sig kommer att påverka områdets universella värden.

En ny bedömning av världsarvets status och åtgärderna för att skydda och bevara världsarvet kommer att ske under världsarvskommitténs möte i Kraków 2017.

C- Markka from the United Kingdom

”Att press- och yttrandefriheten står inför stora globala utmaningar är ingen nyhet. Däremot brukar Europa framhållas som en plats där det finns bred samsyn och ett grundmurat stöd för oberoende medier och deras rätt att verka fritt. Men denna trygghet har lika oväntat som snabbt försämrats. Utvecklingen för det fria ordet i till exempel Polen, Ungern och nu senast Kroatien, har brutalt påmint oss om att ingen frihet kan tas för given,” skriver Mats Djurberg generalsekreterare Svenska Unescorådet, Kersti Forsberg verksamhetschef Medieinstitutet Fojo och Jeanette Gustafsdotter VD TU – medier i Sverige i en debattartikel.

Artikeln som betonar journalisters säkerhet som ett fundament för en välmående demokrati, men extra fokus på kvinnliga journalisters utsatta position, går att läsa i sin helhet på VLT Åsikt

 

 

 

 

Unescos biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle har beslutat att stärka sitt arbete för att hitta goda exempel på hållbar utveckling i näringslivet. Sofia Guldbrand är nyanställd som processledare för hållbar utveckling med särskilt fokus på näringslivet.

Vad kommer din uppgift att vara?

Jag kommer att jobba uppsökande, informera om biosfärområdet och lyfta fram goda exempel i näringslivet. Jag kommer att vara ute och träffa företagen, inspirera ledningsgrupper och delta i evenemang i kommunerna för att möta människor. Att jobba för FN:s globala mål ser jag som en huvuduppgift. Att hjälpa till att sprida kunskap om dem och att vi alla tar ansvar för dem.

Vilka förväntningar har du på ditt nya uppdrag?

Min förhoppning är att uppleva en stark kraft inom näringslivet där man tydligt tar ställning för hållbar utveckling och där en stolthet växer fram för biosfärområdet. Jag kommer att arbeta aktivt för att fler ska få upp ögonen både för vad företagen redan gör inom hållbar utveckling och vad de vill göra framöver. Idag ser det väldigt olika ut, en del har kommit långt medan andra har en lång bit kvar. Det handlar om att genomföra och kommunicera aktiviteter i riktning mot de globala målen.

Finns det något särskilt intressant projekt på gång?

I Mariestad skapas en test- och demonstrationsplats som bl.a. innehåller Electric Village; en ovanlig satsning i en mindre stad. Det handlar om att elektrifiera vägar och från och med oktober kommer vi att få se nya eldrivna fordon på Mariestads gator. Vi välkomnar besökare till kommunen för att få reda på mer om projektet. Det handlar om att vara ett modellområde för andra områden.

Vilka utmaningar kan du se i ditt uppdrag?

En utmaning är att sprida kunskap om hur värdefull Unescos utnämning av vårt biosfärområde faktiskt är. Många har ännu inte fått upp ögonen för affärsnyttan med hållbarhet och kopplingen till ansvar för de globala målen. Det är viktigt att bygga upp en dialog med företagen för att driva processen framåt.

Det är också svårt för gemene man att veta hur man kan bidra till målet om att till exempel bekämpa klimatförändringen. För vissa kan det vara omvälvande att tänka på att ens egen insats kan ha betydelse för den stora kartbilden. Det handlar om processer, vi behöver röra oss i en positiv riktning framåt och det är viktigt att man inte står still.

Kan det vara svårt att arbeta mot en hållbar utveckling när olika intressen ska förenas?

Det beror på vilken grundsyn man har och vad man anser är en hållbar utveckling. Biosfärområdets grundsyn är att ekologisk och social hållbarhet måste ingå, där får vi inte ge vika. Den här planeten har begränsningar och om vi passerar de gränserna är det helt enkelt inte hållbart.

Hur kan biosfärområdet bidra till lokalt engagemang för hållbar utveckling?

Vi har fått den här utnämningen och lever i en tid där hållbarhet står i fokus. Alla borde fråga sig ”vad kan jag göra inom hållbar utveckling”. Vi ser gärna att man experimenterar och utmanar för att få fram goda exempel. Om fler också kliver fram och berättar vad de redan gör så inspirerar de andra.

I Mariestad finns till exempel en golfklubb där man inte använder gift på hela greenen. I ett möte med dem blev det tydligt att de i dagsläget inte kommunicerar detta till sina besökare. Som biosfärområde och i min roll som processledare kan jag hjälpa dem att kommunicera det mer tydligt. De är ett sådant gott exempel som vi gärna lyfter fram! Vi börjar i den ände där de är, vilket också kan inspirera fler till att utvecklas mer.

Vilka möjligheter ser du för biosfärområdet Vänerskärgården Kinnekulle i framtiden?

Jag ser framför mig spännande möjligheter att växla upp insikterna kring hållbarhet ordentligt. Både hos allmänheten och inom näringslivet. Jag ser också framför mig att vår GULLD-fond växer rejält. Vi tar emot pengar till den så att människor som har en hållbar idé kan ansöka om bidrag till något projekt. Tillsammans gäller det att vi tar vara på möjligheter och skapar effektiva lokala lösningar på våra globala utmaningar.

 

Världsarvet Nalanda Mahavihara Foto: © Rajneesh Raj
Världsarvet Nalanda Mahavihara Foto: © Rajneesh Raj

21 nya världsarv har tagits upp på Unescos världsarvslista. Det beslutades under Unescos världsarvskommittémöte i Istanbul den 10-20 juli. Tolv av dessa definieras som naturarv, sex som kulturarv och tre som blandade objekt med både enastående natur- och kulturvärden.

Världsarven är spridda över fem kontinenter och är tillsammans ett talande exempel på den rika kulturella och biologiska mångfald världen består av. Bland de nya världsarven kan nämnas ögruppen Revillagigedo (Mexico), Lutöknen (Iran), grottmålningarna i Zuojiang Huashan (Kina), natur- och kulturlandskapet Ennedimassivet (Tchad), Nalanda Mahaivaras arkeologiska område (Indien), Östra Mikronesiens ceremoniella center Nan Madol (Mikronesien), Anis arkeologiska område (Turkiet) och Le Corbusiers arkitektoniska verk (Argentina, Belgien, Frankrike, Tyskland, Indien, Japan och Schweiz).

De objekt som tas upp på världsarvslistan måste vara av enastående universellt värde och uppfylla minst ett av de kriterier världsarvskommittén beslutat om. Att ett objekt är av enastående universellt värde innebär att det har kulturell eller naturmässig betydelse som sträcker sig utanför nationella gränser och är viktigt att bevara för nuvarande och kommande generationer av mänskligheten. (The Operational Guidelines for the Implementation of the World Heritage Convention)

Information om samtliga nya världsarv kan du hitta på Unescos hemsida.

 

 

Delar av kulturarv från Palmyra

Om du köper antika föremål utomlands bör du vara uppmärksam på var föremålet kommer ifrån. Föremål du köper utomlands kan vara en del i den illegala handeln med kulturföremål. Det finns också en risk att vinsten från den illegala handeln används för att finansiera terrorism.

– Vi behöver vara ansvariga turister. Dessa föremål kan ingå i ett stort pussel som omsätter miljardbelopp i dollar, säger Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Föremål som stulits i länder som Syrien och Irak kan föras in i närliggande länder som till exempel Turkiet där de blir en del i den internationella handeln med konstföremål.

– Mynt, skärvor, vaser och urnor är exempel på föremål som följer i spåren av den kulturarvsförstörelse som pågår i till exempel Syrien och Irak. Som turist kan det vara svårt att veta vad som är ett stulet föremål men det finns en skyldighet att reagera när vi ser något som kan antas vara stulet, säger Mats Djurberg.

Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare, berättar i Studio Ett om riskerna med att köpa konstföremål utomlands.

Karl Grandin Foto: Matilda Åsell
Karl Grandin Foto: Matilda Åsell

Emanuel Swedenborg var teosof men också vetenskapsman och naturvetare. Han var ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och skrev vetenskapliga artiklar. Emanuel Swedenborgs arkiv ingår i den internationella förteckningen över världsminnen.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Karl Grandin, föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria vid Kungl. Vetenskapsakademien, Emanuel Swedenborgs arkiv

Vad består världsminnet av?

Arkivet består av 110 fysiska volymer av både tryckt och handskrivet material. Vissa volymer är sedan Swedenborgs tid och andra är sammansatta senare. Materialet är ett blandat privatarkiv. Emanuel Swedenborg var ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och släkt med Carl von Linné. Från början var Swedenborg vetenskapsman inom naturvetenskapen och startade en vetenskaplig tidskrift. Swedenborg applicerade sina teorier ”uppifrån och ner” på allt i livet som en bulldozer. Detta ledde senare till en religiös kris och efter denna återgick aldrig Swedenborg till att vara en aktiv vetenskapsman. Han satt emellertid kvar i akademien och skrev artiklar om tolkningar av Bibeln och om hur änglar talat till honom.

Vad är historian bakom arkivet?

Den vetenskapliga akademien fick efter Swedenborgs religiösa kris en mer ambivalent inställning till honom men Swedenborgs släkt hade skänkt hans kvarlåtenskapen till akademien. Några år efter detta började elever till Swedenborg att låna material från arkivet. Akademien började då inse värdet av arkivet och försökte hålla ordning och återfå hela arkivet. Efter en viss oenighet bland de inblandade avgjorde Högsta domstolen 1828 att arkivet tillhörde Kungliga Vetenskapsakademien som då fick nytt mandat att kräva tillbaka materialet. Under mitten av 1800-talet hade ambivalensen gentemot Swedenborg minskat och istället ökade intresset för hans forskning, bland annat den om hjärnan.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med arkivet?

Utbytet av erfarenheter mellan förvaltare av världsminnen under möten och träffar är bra. Att komma med i Unescos förteckning över världsminnen har ökat statusen på arkivet och gjort det lättare att via andra få medel. Det blir då avsevärt mycket lättare att sprida information om arkivet. Exempelvis fick arkivet, 8 år efter att det förtecknats, en skanner skickad från USA av privata Swedenborgföljare för att digitalisera materialet.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017

Har du egna förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://www.svenskavarldsminnen.se/

 

Maria Berggren
Maria Berggren Foto: Mathilda Åsell

Silverbibeln är en av världens mest berömda handskrifter. Den är en nedteckning av de fyra evangelierna på gotiska och skrevs i Italien i början av 500-talet. Silverbibeln ingår i Unescos internationella register över världsminnen.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Maria Berggren, avdelningschef, Uppsala universitetsbibliotek, Silverbibeln

Vad består världsminnet av?

Även om boken kallas för Silverbibeln så är det ingen bibel, det är ett evangelium skrivet på gotiska. Boken är ofullständig och har 186 sidor i Sverige, en extra sida finns i Tyskland. Boken framställdes på 500-talet till den västgotiske kungen i Ravenna. Boken togs sedan till Tyskland men man vet inte exakt hur. Boken hade varit bortglömd under lång tid när den återupptäcktes på 1500-talet. Den hamnade senare i Prag, där den blev ett krigsbyte under 30-åriga kriget och togs till Sverige. Troligtvis visste man inte då vad det var man hittat. Boken togs senare till Holland men köptes tillbaka till Sverige. Boken var redan på sin tid en prakthandskrift, skriven på getpergament som är växtfärgat till purpurrött. Texten är skriven med silver- och guldbläck och så precist utförd att man först trodde att den var tryckt. Längst ner på varje sida finns målade valv som påminner om kyrkoarkitektur. Boken är unik då den är skriven på gotiska, ett idag utdött språk, och den är den längsta bevarade texten på det språket.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med arkivet?

När Silverbibeln blev världsminne var digitaliseringen klar och den var redan en turistattraktion, men efter att den togs upp i Unescos förteckning fick den en annan form av uppmärksamhet vilket bidrar ytterligare till bokens glans.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017.

Mer information om Silverbibeln hittar du här: http://www.ub.uu.se/hitta-i-vara-samlingar/verk-och-samlingar-i-urval/silverbibeln/

Har du egna förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://www.svenskavarldsminnen.se/

 

Lennart Ploom Foto:Mathilda Åsell
Lennart Ploom Foto:Mathilda Åsell

Stockholms stads byggnadsritningar är införda i det internationella registret över världsminnen. Det är ett unikt arkiv som berättar om stadens utveckling under mer än 250 år.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Lennart Ploom, Stadsarkivarie, Stockholms stads byggnadsritningar

Vad består världsminnet av?

Världsminnet består av alla ansökningar om bygglov och ritningar i Stockholms stad mellan 1713-1978. Här finns cirka 2,5 miljoner ritningar. Arkivet innehåller alla bygglovsansökningar som inkommit till Stockholms stad. Tillsammans berättar de om Stockholms stads utveckling under väldigt lång tid. Ritningarna har fördelen att de i första hand är bilder och inte text vilket gör materialet tillgängligt för människor från hela världen, alla kan titta på dem på vår hemsida.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med arkivet?

Det är väldigt roligt att bli ihopkopplad med något som man blir vid upptagande i Unescos förteckning över världsminnen. Då hänger man samman med andra världsminnen i världen. Det är viktigt att lyfta fram varför vissa samlingar och dokument blir världsminnen, vad som skiljer dem från andra. Världsminnen är symboler för idéer, de berättar vilka vi är som människor och vad vi stått för genom tiden. De handlar ytterst om oss vilket gör dem så intressanta.

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017.

Mer information om Stockholms byggnadsritningar hittar du här:

http://www.stockholmsbyggnadsritningar.se/

Har du förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://www.svenskavarldsminnen.se

 

Björn Asker Foto: Mathilda Åsell
Björn Asker Foto: Mathilda Åsell

Alfred Nobels arkiv är infört i det internationella registret över världsminnen. I arkivet finns handlingar av både yrkesmässig och privat karaktär.

Vem är du och vilket världsminne är du kopplad till?

Björn Asker, arkivråd vid Riksarkivet, Alfred Nobels familjearkiv

Vad består världsminnet av?

Vi har väldigt mycket material på många olika språk. Arkivet är Nobels privata och speglar hans entreprenörskap. Det innehåller bland annat patentansökningar. Nobel var mycket mångsidig och det syns i arkivet, han sysslade inte bara med dynamit utan var även engagerad i fredsrörelser.

Hur har kopplingen till Unesco påverkat arbetet med arkivet?

Att bli utnämnd till ett världsminne och få en plats i registret över Unescos världsminnen är bra. Det sätter press på att sprida information och kunskap om materialet. En ritning från Nobelarkivet har vi spritt som vykort!

Världsminnesprogrammet är ett expertnätverk som samordnas av Unesco. Målet är att finna metoder för bevarande t. ex. att digitalisera samlingar, skapa större medvetenhet om vikten av dokumentarkiv (dokument, foton, film etc) och öka tillgängligheten till arkiven. De för också diskussioner om metoder och skapar samarbeten. Experterna utses av Unescos generaldirektör.

Till programmet hör ett internationellt register över dokument och samlingar med internationell räckvidd, The Memory of the World Register. Sverige har sex arkiv i registret: Astrid Lindgrens arkiv, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv och Alfred Nobels familjearkiv samt Silverbibeln och Stockholms Stads Byggnadsritningar. Kungliga biblioteket har nominerat Dag Hammarskjölds arkiv till den internationella förteckningen och beslut kommer förmodligen under 2017.

Mer information om Alfred Nobels arkiv hittar du här: https://riksarkivet.se/alfred-nobels-arkiv

Om du har förslag på nya svenska världsminnen kan du lämna dessa här: http://www.svenskavarldsminnen.se/