Nu kan man att nominera pristagare till Svenska Unescopriset 2017. Vi har gjort en intervju med pristagaren för 2016 – som också blev den första pristagaren någonsin – Meg Nömgård, verksamhetsledare för Sagobygden, Berättarnätet Kronoberg.
Berättarnätet Kronoberg är en ackrediterad NGO (Non-governmental organization) att arbeta med konventionen om det immateriella kulturarvet samt är rådgivande åt Unesco.

Meg Nömgård. Foto: Martina Wärenfeldt
Meg Nömgård. Foto: Martina Wärenfeldt

Vad har hänt sedan prisutdelningen?

– Massor! Det har varit väldigt intensivt. Vår verksamhet på Sagobygden har växt väldigt mycket de senaste åren och det har lett till att Region Kronoberg och Ljungby kommun som vi tillhör och får mycket stöd från har nu beställt en utredning kring oss för att se hur vi ska kunna bygga vidare på vår verksamhet och fortsätta utvecklas. Jag har också varit med och startat upp ett nordiskt nätverk för NGO:er och varit på ett antal nationella och även internationella besök och berättat om hur vi arbetar, vi har också haft studiebesök hos oss. Vi har fått många nya uppdrag.

Har priset påverkat ditt arbete?

– Absolut. Vi har fått mer uppmärksamhet och priset visar att vår verksamhet även är av nationellt intresse. Det känns som blicken har höjts och vi har hamnat mer i ett nationellt och internationellt sammanhang. Priset har också öppnat nya dörrar för mig och gett mig kontakter som jag kanske aldrig hade mött annars. När jag är ute och pratar får jag många frågor om priset och om Unesco och ofta presenteras jag som just mottagare av Unescopriset. Det har i sin tur gjort att jag oftare än innan pratar om Unesco, till exempel talade jag nyss inför räddningstjänsten och då kom Unesco upp. Eftersom jag ofta får frågor om Unesco har jag fått sätta mig mer in i hur man arbetar och fått ett större perspektiv på Unesco.

Vad händer framöver?

– I priset ingick en resa för att delta vid en Unesco-konferens och jag ska åka till Etiopien och Addis Abeba för att delta i konventionens kommittémöte (Unescos Intergovernmental Commitee for SAfeguarding of the Intagible Cultural Heritage). I samband med mötet hålls speciella NGO-möten där världens ackrediterade NGO:er möts. Det känns väldigt spännande och värdefullt. Vi, tillsammans med Region Kronoberg, har också skickat ett brev till Jan Eliasson för att visa honom hur man arbetar med Unesco-frågor på den lokala och regionala nivån och vad en konvention kan betyda i praktiken. Vi har inte fått något svar än men hoppas att han kan komma.

Vad har nästa års pristagare att se fram emot?

– Eftersom priset inte förpliktigar något tror jag att man kan göra det lite till det man vill. Har man ambitioner har man stora möjligheter att få det att utvecklas på ett positivt sätt, men det är upp till en själv. Jag tror att man som pristagare får vara beredd på att det kommer komma många frågor om Unesco. Det är ett hedersamt pris med väldigt positiv klang!

Läs mer om Svenska Unescopriset och hur du nominerar din kandidat här.

Logo Svenska Unescopriset Twitter

 

Collage med porträttbilder
Montage: frittord250.se

Den 2 december är det 250 år sedan den svenska Tryckfrihetsförordningen antogs av Sveriges riksdag. Yttrandefrihet är en lika angelägen fråga i dag som den var när den undertecknades. De senaste åren har näthatet ökat lavinartat. Kvinnliga journalister angrips oftare än sina manliga kollegor, oftast inte utifrån vad de rapporterar, utan för att de är kvinnor.

För att uppmärksamma 250-årsdagen bjuder därför Svenska Unescorådet, Medieinstitutet Fojo, Utrikesdepartementet och Svenska Institutet in ett tiotal framstående internationella kvinnliga journalister och skribenter till Stockholm. Syftet är att lyfta fram de, världen över, som inte låter sig tystas. På seminariet delar de inbjudna journalister med sig om sina erfarenheter av hat och hot. Seminariet kommer präglas av erfarenhetsutbyte och diskussioner om strategier och gemensamma lösningar framåt.

Bland de inbjudna märks Galina Timchenko (Ryssland/Lettland), Barkha Dutt (Indien), Baria Alamuddin (Libanon), Anita Sarkeesian (Canada/USA), Jessikka Aro (Finland), Laura Castellano (Mexico), Jamela Alindogan (Filippinerna), Miranda Patrucić (Bosnien), Fatuma Noor (Somalia) och Anna Gullberg (Sverige).

Medverkar gör också Frank la Rue, Unescos biträdande generalsekreterare för kommunikation och information, samt Dunja Mijatović, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) representant för pressfrihet. Seminariet inleds av utrikesminister Margot Wallström. Här finner du en presentation av de inbjudna.

Programmet är endast för inbjudna gäster men går att följa i sin helhet genom streaming den 2 december klockan 13.30 – 16.30. Mer information på Fojos hemsida.

Vill du veta mer om hat och hot mot journalister?
Mats Djurbergs krönika med anledning av att det är 10 år sedan mordet på journalisten Ana Politkovskaya. Publicerad på Sveriges radios Medieormen den 7 oktober.

Seminarium med titeln Europa och det fria ordet. Medverkade gjorde bland annat utrikesminister Margot Wallström och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Sändes i P1 den 3 oktober.

 

 

Den 1 december uppmärksammas varje år Världsaidsdagen. Nyligen släppte Unesco en ny strategi för hur ungdomar ska få tillgång till en omfattande sexualundervisning och information om hur de kan skydda sig mot hiv.

I dag lever omkring 7 000 personer i Sverige med en diagnostiserad hivinfektion och omkring 450 nya fall rapporteras varje år. Stora delar av övriga världen har dock inte varit lika förskonade som Sverige och man räknar med att omkring 36 700 000 personer i världen lever med hiv i dag.

Den nya strategin bygger på Unescos starka engagemang som samarbetspartner till UNAIDS, FN:s program för hiv och aids-frågor, som har en nollvision gällande hiv och aids och den diskriminering som ofta följer i virusets spår. Unesco vill stötta länder i arbetet med att stärka utbildningens roll, både när det gäller hivprevention bland unga och medvetenheten kring hivtester och behandling.

”Alla barn och unga borde få möjlighet till en omfattande sexualundervisning av god kvalitet och få chansen att lära sig i en säkert och hälsofrämjande undervisnings miljö” säger Unescos biträdande generaldirektör för utbildning, filosofie doktor Qian Tang.

I strategin åtar sig även Unesco att förstärka sina ansträngningar för att förhindra våld och mobbing i skolor, vilket även inkluderar könsrelaterat våld, att förebygga diskriminering och att stödja skolor för att främja hälsa och välbefinnande. Strategin är också framtagen för att bidra till att vi ska nå de globala målen i Agenda 2030.

Här hittar du strategin och mer information om den.

Personer i världen som lever med hiv i olika röda nyanser där mörk betyder fler personer
Personer i världen som lever med hiv. Ju mörkare röd, desto fler personer. Ingen färg betyder att inga siffor finns tillgängliga. Källa: http://aidsinfo.unaids.org/

 

Mer om hiv och aids

Information om Unescos arbete kring hiv och aids

Nya siffror från UNAIDS om hiv och aids

Folkhälsomyndighetens sida Hiv i dag

Hivorganisationen Noaks ark

Ideella organisationen Hiv-Sverige

 

Kvarkens skärgård Foto: Tuija Warén
Kvarkens skärgård Foto: Tuija Warén

I dag och i morgon, 16 och 17 november, anordnas en internationell konferens om vattendiplomati i Stockholm. Bakom arrangemanget står The International Center for Water Cooperation (ICWC) som är ett så kallat Unesco kategori 2-center, och hålls på Stockholm International Water Institute (SIWI). Talar gör bland andra Margareta Wahlström från Sveriges medlingsnätverk för kvinnor, Aaron Wolf, filosofie doktor i geovetenskap från Oregon state University och Seifeldin Abdalla, verksam vid vattendepartementet i Sudan.

Teman som kommer att diskuteras är bland annat ”’What is Water Diplomacy?’ & Multi Track Water Diplomacy”, Regional Approach to Water Diplomacy”, Environmental Peacebuilding and Grassroots Diplomacy” och The Role of Women in Water Diplomacy”. Läs mer om temana här.

”It is more important than ever to be better at sharing water and its associated benefits, especially with the added pressures of climate change and population growth” skriver SIWI på sin hemsida om konferensen.

 

Den 16 november är det Unescos internationella dag för tolerans. För att uppmärksamma dagen har vi gjort en intervju med Kimmie Åhlén, före detta ledare inom vit makt-rörelsen som talat inför Unesco om sina erfarenheter.

Kimmie Åhlén på Uneso-konferensen i New Dehli. © Unesco
Kimmie Åhlén på Unesco-konferens i New Dehli. © Unesco

Ensam och utstött hittade Kimmie Åhlén en bränd cd-skiva i ett dike. Låtarna som strömmade ur högtalarna i pojkrummet på den värmländska bruksorten handlade om ”fornstora hjältar” och hur han var en viktig del av Sverige, hans fosterland.

Han beskriver sig själv som ett separationsbarn, säger att hans hemmiljö var hyfsad men att pappan som han träffade ibland var rasist. Allt var invandrarnas fel.
– Pappa pratade mycket om det där, att det bara är invandrare som våldtar.
Kimmie kände aldrig att han passade in i könsrollerna bruksorten erbjöd. Helst ville han ju läsa och skriva, inte meka med bilar. Dessutom var han en rätt känslig person.
– I hela mitt liv har jag varit ett känslosvall. Jag var ledsnare än någon annan och jag var gladare än någon annan. När jag var tre diagnostiserades jag med ADHD och började medicineras tre år senare.
De stormiga känslorna gjorde att skolgången blev tuff.
– Det var lätt att mobba mig och jag blev mobbad direkt. Man fick alltid en reaktion, de kunde kasta i väg mina böcker och jag började gråta. Jag blev ganska ensam, säger han.
Under låg- och mellanstadiet saknade Kimmie vänner helt. I stället byggde han upp en fantasivärld där han hittade på äventyr.
– Jag brukade samla och leta efter grejer och en dag hittade jag en skiva med Ultima Thule. När jag stoppade den i cd-spelaren var det något helt nytt. Det är svårt att förklara, men det var som att jag inte längre saknade identitet.

Han började säga att han älskade Sverige och som 12-åring fann han en kille som tänkte likadant. De började dricka sprit ihop och kompisen presenterade Kimmie för andra, äldre killar. Sådana som lyssnade på ren vit makt-musik.
– Killen var egentligen ganska snäll, mamma var så glad för att jag hade fått min första vän. När jag väl snört på mig kängorna gick det fort.
Vid varje fylla var de ute och slogs. Det gav honom självförtroende.
– Det var som en payback mot mina mobbare. När jag fick i mig alkohol kände jag mig som en gud, jag som var van vid att vara tönten i ett träd. Det var som att jag gick runt med en mask under den här tiden.

Kimmie gick med i det nynazistiska partiet Nationalsocialistisk front och som 17-åring axlade han rollen som ledare för Värmland. De skulle gå till val.
Två år senare tog en nära vän livet av sig. Kimmie var gudfar till hans barn. De kallade varandra för bröder.
– Vi kunde säga att ”jag skulle ta en kula för dig”. Det låter kanske löjligt i dag men det kändes verkligen så.

Samtidigt, inuti, var Kimmie alltid den gamla killen med känslor som lätt kom i gungning. Dödsfallet fick marken att rämna.
– Jag tappade kontrollen och knarkade ner mig ordentligt på amfetamin och piller. Jag lämnade organisationen för jag tyckte det var roligare att knarka med mina nya kompisar. Men jag slutade inte vara nasse.

Med drogerna kom brotten och fängelsestraffen. 2010 dömdes han till behandling och började träna på en boxningsklubb för att ta itu med sin ilska.
– Det var nästan bara invandrare där. Jag ville inte träna med dem men blev tvingad, annars hade jag fått sluta.
Träningspartern pratade oavbrutet med Kimmie – om sin familj och sina barns favoritfärger. Själv var Kimmie tyst, tills han en dag började svara.
– Vi hade roligt ihop och till slut blev vi kompisar. Då var det svårt att vara rasist. Att bli vän med honom rubbade min världsbild.

I dag jobbar Kimmie åt Kristinehamns kommun där han bland annat föreläser om sin historia. Han tror stenhårt på att lyfta barnens perspektiv.
– Som liten ville jag bara att någon skulle se världen ur mina ögon. Jag ville vara bäst i skolan, jag ville bli författare, men det var det ingen som förstod. I stället fokuserades det på min ADHD-diagnos och man höjde medicineringen för att jag skulle bli lugnare.
Under ett fängelsestraff träffade Kimmie en lärare som påverkade honom mycket.
– Jag sa till henne att förintelsen inte har hänt och hon svarade ”jaha, hur tror du att det är då?” Hon sa aldrig åt mig hur jag skulle tänka, utan ville att jag skulle bli nyfiken på mig själv. Jag hade aldrig behövt ha logiska förklaringar till mina åsikter. Hon snackade med mig på riktigt. När jag kom ut var jag en rätt ny kille.

I september deltog Kimmie Åhlén vid en konferens som Unesco höll i New Delhi om hur våldsbejakande extremism kan förebyggas via utbildning.
– Vi är väldigt bra på att prata om tolerans, men vi har svårt att vara toleranta mot de intoleranta. Vi måste sluta polarisera, speciellt barn. De är inte nazister, de är barn som hamnat fel.
Kimmie tycker det är viktigt att våga tänka i nya banor.
– Jag tycker Unesco-konferensen hade en väldigt talande inledning: USA har använt en trillion dollar i kriget mot terrorism sedan 2001, men har det minskat? Vi måste sluta att sätta hårt mot hårt, det skapar bara fler martyrer. Vi behöver i stället jobba preventivt och utbilda dem som ska jobba med våra ungdomar. Det kommer ta tid, men det kommer vara både lönsamt och gynnsamt i längden.

Veta mer?

>> Läs mer om Unescos arbete för att förhindra våldsbejakande extermism här.

>> Här hittar du mer information om Internationella dagen för tolerans.

”I en värld av mångfald är tolerans en förutsättning för fred.” Läs hela meddelandet från Unescos generaldirektör på Internationella toleransdagen 2016.

Vill du vara med och fira Världsfilosofidagen? Eller vill du bara veta vad Alfons Åberg och Platon har gemensamt?
Den 17 november bjuder Svenska Unescorådet tillsammans med bland annat Svenska sällskapet för filosofisk praxis, tidningen Modern filosofi, ABF Stockholm in till en eftermiddag och kväll med spännande föreläsningar och workshops på ABF-huset i Stockholm. Temat för i år är ”Filosofi med barn och unga”.

Här hittar du mer information om firandet och du hittar programmet längre ner på sidan.

Världsfilosofidagen har firats den tredje torsdagen i november sedan 2005. Unesco menar att ”filosofi är en disciplin som uppmuntrar till kritiskt och självständigt tänkande och har förmågan att bidra till bättre förståelse om världen, samt förespråka tolerans och fred” och i Paris kommer Världsfilosofidagen att firas i dagarna tre. Läs mer om det här.

Världsfilosofidagen tillhör alla som intresserar sig för filosofi. Unesco uppmuntrar stater och institutioner, civilsamhällets organisationer, skolor med flera att ta till vara på möjligheten att uppmärksamma dagen.
» Läs mer om Unesco och filosofi.
» Läs om det internationella nätverket för kvinnliga filosofer.

Klicka på programmet för att se det i förstoring.

Program för världsfilosofidagen 2016

Skolbarn i Vietnam ©Tuan Nguyen/Unesco
Skolbarn i Vietnam ©Tuan Nguyen/Unesco

Den 16 november lanseras Unescos rapport Global Education Monitoring tillsammans med Sida –  en rapport som visar hur det är ställt med utbildning världen över – för den svenska publiken. Årets rapport sätter fokus på utbildning som nyckel för att nå de globala målen. Det är en omfattande samling data som tydligt visar var kraftansträngningar behövs. Rapporten kan användas som referens av alla som jobbar med utbildning, från lärare på enskilda skolor till forskare, beslutsfattare, samhällsplanerare, experter och medier. Den visar tydligt på samband mellan det fjärde hållbarhetsmålet, god utbildning för alla, och övriga mål som handlar om att utrota hunger och fattigdom, säkerställa bättre hälsa, jämlikhet, hållbar konsumtion och ett integrerat samhälle; allt startar med god utbildning.

Lanseringen öppnas av utbildningsminister Gustav Fridolin. Han efterföljs av dr Manos Antoninis, från teamet bakom rapporten, som kommer att presentera det viktigaste ur innehållet. Vi kommer också att få lyssna på Vinayagum Chinapah från Stockholms universitet (Institutet för internationell jämförande pedagogik) och Emily Fahlén från Tensta Konsthall som berättar om hur samtidskonsten förhåller sig till global utbildning.

Utbildning som genererar eller upprätthåller läskunnighet har visat sig ha positiv effekt vad gäller utmaningen att förändra både tankesätt och beteende till att bli mer hållbart. Förändringen är tydlig på både individ- och samhällsnivå men har visat sig vara särskilt stark i samhällen där man lyckats enas kring vad som är gott beteende, till exempel att minska matsvinn och energiförbrukning. Utbildning är naturligtvis också en nyckel till att uppnå den platsspecifika kompetens som behövs för att tackla stora utmaningar som klimatneutrala städer. Men hållbar utveckling behöver också fred och social jämlikhet. Även här kan rapporten visa på utbildningens stora vikt. Inte ens utbildning är en garant för fred men resultaten visar tydligt att skolgång ökar chansen för fungerande demokratiska processer utan våld. Utbildning har också visat sig generera fler kvinnor i politisk ledning.

Rapporten är Unescos flaggskepp och används som referensdokument för alla som sysslar med internationell utbildning. Utöver data tillhandahåller rapporten strategier, utmaningar och rekommendationer för världens ledare.

Här hittar du hela rapporten, eller om du hellre vill ha det: en sammanfattning (på engelska).

Vill du gå på lanseringen? Anmäl dig här senast fredagen den 11 november här


Sidas logo

 

Visste du att romani chib är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk? Visste du att det har talats i Sverige sedan 1500-talet men har sitt ursprung i norra Indien många tusen år före det?

Förra året instiftade Unescos generalkonferens ”Världsdagen för romska språk” (World Day of Romani Language på engelska) och i morgon, den 5 november, firas den för första gången. Genom att utse 5 november till Världsdagen för romska språk vill Unesco lyfta upp romanins värde som levande kulturarv.

”Detta uråldriga språk är nu i fara, och Unesco påminner om behovet av att bevara och förstärka denna del av romernas identitet, en viktig faktor för att förmedla kulturella traditioner som berikar vårt gemensamma arv” säger Unescos generaldirektör Irina Bokova i ett meddelande med anledning av dagen. Läs hela hennes uttalande här.

Romani antogs som officiellt språk för alla romska folk på Romska världskongressen 1971. Det är ett språk med lång och vindlande historia, men också ett språk som är utsatt för hård diskriminering. Romerna är ett landlöst folk och deras språk är ständigt hotat av marginalisering. Läs mer om romani på Institutet för språk och folkminnens hemsida.

Här hittar du en lista med andra dagar som Unesco uppmärksammar.

Pressbild. ©Unesco
©Unesco

I dag skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg och Medieinstitutet Fojos verksamhetschef Kersti Forsberg på Medievärldens debattsida med anledning av att den 2 november är Unescos internationella dag mot straffrihet för brott mot journalister.

Många journalister dödas, hotas och trakasseras och förövarna blir nästan aldrig vare sig gripna eller straffade. […]Denna mörka trend fortsätter. I år har Unescos generaldirektör Irina Bokova hittills fördömt dödandet av 82 journalister runt om i världen. Många har mördats i konfliktområden men fler än 90 procent av de dödade journalisterna har varit lokala reportrar som rapporterat om grov brottlighet och korruption. Mörkertalet är dessutom stort.Läs hela debattartikeln här.

Följ dagen på #ENDimpunity och #Journosafe

Här kan du läsa mer om Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister och här kan du läsa en rapport om journalisters säkerhet från Unescos generaldirektör Irina Bokova.

Pressbild. © Unesco
© Unesco