Den 8 till 9 december möttes den nordiska samverkansgruppen för frågan om illegal handel med kulturföremål från länder i krig. Framför allt handlar det om kulturföremål från Irak och Syrien, två länder som blivit föremål för omfattande kulturarvsförstörelse. I spåren av förstörelsen har illegal handel uppstått. Det är mer eller mindre belagt att handeln bidrar till att finansiera terrorism. I vilken omfattning är dock okänt.

Syftet med mötet var att följa upp den stora konferens som hölls i Oslo år 2015 då man fattade beslut om ett antal åtgärder för att motverka den illegala handeln. Syftet var också att utbyta information och goda exempel samt se hur de nordiska länderna kan samarbeta i framtiden.

Vid mötet, som ägde rum i Stockholm, deltog representanter från Sverige, Norge, Finland och Island. Från svensk sida deltog Svenska Unescorådet, Riksantikvarieämbetet och Världskulturmuseerna.

Triumfbågen i Palmyra som förstördes av IS förra året
Triumfbågen i Palmyra som förstördes av IS förra året. © Unesco

I dagarna kom rapporter om att terrornätverket IS åter intagit den syriska världsarvsstaden Palmyra. Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare, kommenterade det så här:

– Vi fruktar att IS nu, precis som man gjort med den irakiska staden Nimrud, kommer förstöra allt.

Unesco har, som en reaktion mot förstörelsen av kultur- och världsarv i Syrien och Irak, startat kampanjen #Unite4heritage. Du kan läsa mer om den här.

Veta mer om det nordiska mötet?

Här hittar du en intervju om det nordiska mötet med Magnus Olofsson, utredare på Riksantikvarieämbetet, som Sveriges radio gjorde.

 

 

Unescos världsarvsstad Palmyra i Syrien. © Unesco/#Unite4heritage
Unescos världsarvsstad Palmyra i Syrien. © Unesco/#Unite4heritage

Under söndagen kom uppgifter om att terrornätverket IS åter intagit Unescos världsarvsstad Palmyra i Syrien.

– Vi fruktar att IS nu, precis som man gjort med den irakiska staden Nimrud, kommer förstöra allt, säger Svenska Unescorådets generalsekreterare, Mats Djurberg.

I mars i år tvingades IS ut ur staden, som de intog för första gången i maj 2015, av den syriska regimen. Ännu råder viss osäkerhet kring uppgifterna som dock rapporterades av flera nyhetsbyråer.

– Självklart är människoliv alltid dyrbarast, men kulturarvet är kittet som håller ihop ett samhälle, det är människornas själ, och det är därför det är så laddat, fortsätter Djurberg.

Terrornätverket har sedan tidigare förstört flera värdefulla delar av Palmyra, bland annat den nära 2000 år gamla romerska triumfbågen som totalförstördes. Triumfbågen var en viktigt symbol i staden, byggd av Septimius Severus och tog 18 år att färdigställa.

Läs mer

Här kan du läsa mer om Unescos kampanj #Unite4heritage som vänder sig just mot kulturarvsförstörelsen.

Foto med text "I decided not to ignore a future that fell apart"
Foto: Anna Kristiansson

Intresset har varit enormt – ny byter vi till större lokal! Välkomna till Auditoriet på Moderna museet!

Den 10 januari bjuder Svenska Unescorådet och Moderna museet in till ett samtal om gränsöverskridande forskning. Samarbete och kommunikation är på allas läppar – men är det alltid lätt? Ser vi olika på kunskap? Hur mycket kan man förenkla forskning? Och varför har konsten tagit sig an vetenskapen?

Forskning och vetenskap är avgörande för att nå hållbar utveckling. Moderna museet har under hösten och vintern 2016 drivit projektet Acclimatize – en digital plattform där alla som vill kan ladda upp till exempel en bild, en text eller en film som förhåller sig till klimatförändringarna. Där finns också konstnärsintervjuer och fördjupande texter av skribenter från olika discipliner. Detta projekt går i mål den 10 januari. På senare tid har flera liknande projekt dykt upp vilket visar på experimentlusta kring hur samhälle kan möta forskning och vice versa men även hur olika discipliner inom akademin kan möta varandra. Samtalet tar avstamp i antologin Hela vetenskapen! – Femton forskare om integrerad vetenskap som Svenska Unescorådet och Vetenskapsrådet gav ut 2014.
I mörkaste januari bjuder Svenska Unescorådet och Moderna museet in till ett framåtblickande samtal. Välkommen!

 

När? 10 januari, kl 15.00 – 17.00. Kaffe från 14.30.
Var? Auditoriet, Moderna Museet, Skeppsholmen
Frågor? Kontakta Johanna Adolfsson på johanna.adolfsson@gov.se

Samtalet är kostnadsfritt. Anmäl dig här.
Patrik Hadenius, chefredaktör för den populärvetenskapliga tidskriften Forskning och Framsteg, modererar samtalet.

I panelen sitter:
Johanna Sandahl
ordförande i Naturskyddsföreningen och del av regeringens Agenda2030-delegation

Eva Krutmeijer
kommunikationskonsult och projektledare för olika samverkansprojekt, bland annat mellan Dramaten och Stockholm Environment Institute

Susanna Baltscheffsky
producent för Sveriges Radios miljöprogram Klotet

Ingrid Peterson
generaldirektör på Forskningsrådet Formas och del av regeringens Agenda2030-delegation

Anna Roosvall
fil.dr i media och kommunikation, forskar i medias roll i klimatrapportering på Stockholms universitet

Camilla Carlberg
chef för förmedlingsavdelningen på Moderna Museet och tillika del av teamet bakom Acclimatize

 

 

 

 

Unescos världsarv Laponia
Unescos världsarv Laponia

Den 7 december 1996 kom samtalet från Mexico;  Laponia har förts upp på världsarvslistan! 20-årsjubileet har firats flera gånger under året, och firandet fortsätter nu i samband med årsdagen.

Världsarvet Laponia är ett samiskt kulturlandskap med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet och samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. Det är dessutom Sveriges enda kombinerade världsarv, alltså ett världsarv som utnämnts för både sina kultur- och naturvärden.

I det 9 400 kvadratkilometer stora området ingår nio samebyar, nationalparkerna Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos, samt naturreservaten Sjávnja och Stubbá.

Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framförallt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker i dag. Området, som alltsedan förhistorisk tid har varit befolkad av samerna, är ett av de bäst bevarade exemplen på nomadområden i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.

Här hittar du mer information om Laponia och här kan du läsa mer om Unescos övriga världsarv i Sverige.

Den 2 december fyllde den svenska Tryckfrihetsförordningen 250 år. Med anledning av det undertecknade Unescos generaldirektör Irina Bokova och Sveriges kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke en debattartikel som publicerades i The Huffington Post samma dag.

”Everyone has a role to play in taking this forward. Governments must pursue swift investigations into crimes against journalists and bolster freedom of information legislation. Judicial systems and security services should be trained on freedom of expression. National monitoring and protection mechanisms should be considered.” skriver de bland annat. Läs hela debattinlägget här.

I morgon, fredagen den 2 december, fyller den svenska tryckfrihetsförordningen 250 år. Att bevara och stärka yttrandefriheten är lika angeläget i dag som det var när lagen undertecknades. En ny rapport från Unescos generaldirektör Irina Bokova visar att 827 journalistmord har rapporterats till FN-organet det senaste årtiondet. I de siffrorna är inte det ständiga hat, trakasserier, hot om våld, kidnappningar och tortyr som många journalister möter dagligen inräknat.

Det är nästan uteslutande manliga journalister som mördas visar rapporten, och de allra flesta jobbar med tryckta medier. Kvinnliga journalister är däremot mer utsatta för hat och hot än sina manliga kollegor och de angrips för att de just är kvinnor. I Sverige utsattses till exempel en fjärdedel av alla kvinnliga journalister under 2015 för sexistiskt näthat.

– Situationen är ohållbar. Att bli trakasserad i sin yrkesutövning är oacceptabelt var i världen det än sker. Konsekvenserna blir förödande för pressfriheten: en värld där vi tillåter hot och våld mot journalister är en värld där pressfriheten aldrig riktigt kan fungera. Hur många kommer våga höja rösten om det görs med livet som insats? säger Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg.

På Tryckfrihetsförordningens 250-årsdag anordnar Svenska Unescorådet, Medieinstitutet Fojo, Utrikesdepartementet och Svenska Institutet ett seminarium där ett tiotal av världens främsta kvinnliga journalister och skribenter delar med sig av sina erfarenheter av hat och hot. Syftet är att lyfta fram de, världen över, som inte låter sig tystas. Läs mer om seminariet här.

Siffror från Unescos generaldirektörs rapport

Under åren 2014-2015 dödades flest journalister (78) i Arabvärlden.
92 % av de journalister som mördats var män.
90 % av de journalister som mördades 2014-2015 var lokala reportrar.
Majoriteten av de journalister som dödades 2014-2015 jobbade för tv-kanaler, alla andra år har majoriteten arbetat för tryckta medier.

Läs hela rapporten här.

Grafik som visar hur straffrihet för brott mot journalister påverkar samhället
Grafik som visar hur straffrihet för brott mot journalister påverkar samhället. Klicka på bilden för att komma till broschyren från Unesco som den är hämtad från. © Unesco


Vill du veta mer om hat och hot mot journalister?

» Mats Djurbergs krönika med anledning av att det är 10 år sedan mordet på journalisten Ana Politkovskaya. Publicerad på Sveriges radios Medieormen den 7 oktober.

» Seminarium med titeln Europa och det fria ordet. Medverkade gjorde bland annat utrikesminister Margot Wallström och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Sändes i P1 den 3 oktober.