Under torsdagen 30 mars offentliggjorde Unesco att 2017 års World Press Freedom Prize tilldelas journalisten och den svenske medborgaren Dawit Isaak. Han sitter sedan 2001 fängslad i Eritrea utan rättegång.

Dawit Isaak
Dawit Isaak. © Kalle Ahlsén

Prisets jury, som består av internationella medieexperter, rekommenderade enhälligt Isaak som vinnare av priset för att uppmärksamma hans mod och motståndskraft samt stora engagemang för pressfrihet. Ordförande i juryn är Sveriges Radios VD Cilla Benkö, som kommenterar utnämningen av Isaak:

“Dawit Isaak joins a long list of courageous journalists who have persevered to shed light in the dark spaces; keeping their communities informed against all odds.”

Priset delas ut på Unescos pressfrihetsdag den 3 maj i Jakarta. Unescos generaldirektör Irina Bokova, som uttryckt sitt stöd för utnämningen av Dawit Isaak, kommer att närvara vid ceremonin.

Läs Unescos pressmeddelande

Om Dawit Isaak

Dawit Isaak föddes 1964 i Eritrea. Under konflikterna i samband med Eritreas kamp för självständighet från Etiopien flyr Isaak till Sverige, och blir svensk medborgare 1992. Ett år senare blir Eritrea självständigt, och Isaak åker till huvudstaden Asmara. Under resten av 90-talet bor Isaak i Eritrea där han är med och grundar landets första oberoende tidning, Setit.

Han kommer tillbaka till Sverige i början av 2000-talet för att strax därefter återvända till Eritrea. Där har en grupp ministrar och politiker, som kallas 15-gruppen, börjat rikta kritik mot president Isaias Afewerki. De skriver brev där de lovar att val ska hållas och konstitutionen införas. Isaak skriver om breven i sin tidning.

Den 23 september 2001 arresteras Isaak av säkerhetspoliser i sitt hem. Han hålls fången utan rättegång till 2005, då han släpps för att en dag senare återigen bli arresterad. Sedan dess sitter han fängslad, fortfarande utan rättegång.

Om Unescos pressfrihetspris

Unescos pressfrihetspris, UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize, tilldelas en individ eller organisation som gjort en framstående insats för försvar och främjande av pressfrihet, i synnerhet när det har skett trots fara. Priset instiftades till minne av den colombianske journalisten Guillermo Cano Isaza som mördades 1986 utanför kontoret till den tidning där han arbetade.

Vill du också praktisera med kommunikation på Svenska Unescorådet? Läs mer här!

Maria Gustafson Danielsson gjorde praktik på Svenska Unescorådet under hösten 2016. Hon är journalist med examen från Södertörns högskola och gjorde sin praktik några år efter avslutad utbildning för att bredda sin kompetens som kommunikatör.

 

Porträttbild på Maria Gustafson Danielsson

”Jag kände att allt var förhandlingsbart, så länge jag kunde motivera mina idéer, vilket gjorde att jag kunde anpassa min praktik efter mina egna intressen.”

-Maria Gustafsson Danielsson

 

 

 

Berätta lite om vad dig själv och vad du gör!

Just nu håller jag på att färdigställa ett bokmanus som jag arbetat med under en längre period, parallellt med jobb och studier. Jag volontärarbetar även på en förening som arbetar för ungas psykiska hälsa, och jobbar på Forum Carpe som arbetar med kompetensutveckling och nätverk för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning.

Varför valde du att göra praktik på Svenska Unescorådet?

Jag hade länge känt att jag ville jobba med frågor som dels engagerar i samhället, men som även engagerar mig. Med den ingången började jag söka mig mot kommunikatörs- och informatörsyrket, men upplevde att jag blev bortgallrad i många ansökningsprocesser på grund av att jag hade en journalistikbakgrund istället för en kommunikatörsbakgrund, trots att dessa yrken innebär liknande arbetsuppgifter. Jag fick ofta höra att jag inte arbetat strategiskt, åtminstone inte på pappret. Då kom jag på att praktik var ett bra alternativ för att höja mina meriter. Svenska Unescorådet var det första som dök upp när jag började leta och jag kände direkt att det verkade vara en intressant och spännande praktikplats. Unesco jobbar för en bra grej och då ville jag vara med helt enkelt.

På vilket sätt har du fått användning för din utbildningsbakgrund under din praktik och vice versa?

2011 tog jag min examen i journalistik och samhällsstudier med inriktning på etnologi, människan som kulturvarelse, och har efter det arbetat med samhällsbevakning, människor och kommunikation genom journalistiken. Därför var det snarare min arbetserfarenhet som jag tog med mig till praktiken, främst textproduktion, fotografering och vanan att träffa mycket nya människor. Det jag tar med mig ifrån min praktik är framförallt en medvetenhet om att jag kan mycket mer än vad jag trodde. Jag känner mig helt enkelt tryggare i mina kunskaper, vilket är den bästa bekräftelsen man kan få. Jag har även lärt mig massor om Svenska Unescorådet och fått mer detaljkunskap om svensk politik i och med det nära samarbetet med Regeringskansliet. Att Unesco arbetar så engagerat med journalisters säkerhet blev en välkommen överraskning, eftersom jag såklart är mycket intresserad av de frågorna!

Vilka arbetsuppgifter hade du?

Mycket av det jag gjorde var inom området digital kommunikation: uppdatering och utveckling av Svenska Unescorådets hemsida, kommunikationsplan och sociala medier. Jag designade även layout till informationsmaterial, till exempel rollups och broschyrer. Mina kunskaper togs verkligen på allvar, och jag fick tycka till om allt möjligt, även mina arbetsuppgifter. Jag kände att allt var förhandlingsbart, så länge jag kunde motivera mina idéer, vilket gjorde att jag kunde anpassa min praktik efter mina egna intressen.

Tips till framtida praktikanter?

Det är en perfekt praktikplats om man vill lära sig mycket om sådant som ligger inom ramen för det som Svenska Unescorådet och Unesco sysslar med, oavsett vilken bakgrund man har. Att ta för sig och inte vara rädd för att ta plats eller komma med nya idéer uppskattas!


Vi söker nu praktikanter för hösten 2017! Läs mer om praktiken och skicka din ansökan senast 15 april.

Den 24 mars beslutade FN:s säkerhetsråd enhälligt att anta Resolution 2347, den första resolutionen att bli antagen med unikt fokus på skydd av kulturarv.

Unescos generaldirektör Irina Bokova talar vid sammanträdet för FN:s säkerhetsråd
Unescos generaldirektör Irina Bokova talar vid sammanträdet för FN:s säkerhetsråd. © Unesco

”Vapen är inte tillräckligt för att besegra våld och extremism. Fredsskapande kräver också kultur; utbildning, förebyggande åtgärder och förvaltning av gemensamt arv” – Unescos generalssekreterare Irina Bokova

I krig och konflikt är medveten förstörelse av kulturarv en strategi för att försvaga motståndare och splittra samhällen. Många betydelsefulla monument och platser har blivit utsatta för omfattande förstörelse på senare år, inte minst i Syrien och Irak. I september 2016 nåddes framgång i kampen mot förstörelsen tack vare en unik dom som slog fast att förstörelse av kulturarv är ett krigsbrott.

I och med säkerhetsrådets antagande av Resolution 2347 tas ett nytt viktigt steg för skydd av kulturarv. Unescos generaldirektör Irina Bokova, som talade inför säkerhetsrådets sammanträde, uttryckte sitt stöd för resolutionen:

”Medveten förstörelse av kulturarv är ett krigsbrott. Det har kommit att bli en strategi för att långsiktigt slita isär samhällen och för kulturell utrensning. Därför är skydd av kulturarv inte bara en kulturell fråga, utan en avgörande säkerhetsåtgärd, oskiljaktig från skyddet av människoliv.”

För att understryka betydelsen av resolutionens antagande hänvisade Irina Bokova till Resolution 2199, som förbjuder handel med kulturföremål från Syrien och Irak. Sedan antagandet 2015 har flera åtgärder kunnat påbörjas för att strypa omfattande illegal handel med kulturföremål för terrorfinansiering. Ett 50-tal länder har skärpt sin lagstiftning, etablerat rutiner för att utbyta information och statistik, kartlagt handelsvägar och underlättat återförsel av försvunna kulturföremål.

Säkerhetsrådets enhälliga antagande av Resolution 2347 är den första någonsin med unikt fokus på skydd av kulturarv, och markerar hur motverkande av kulturarvsförstörelse vinner erkännande som viktig säkerhetsfråga. Unesco ligger bakom flertalet juridiska instrument för som stödjer resolutionen, inte minst 1970 och 1972 års konventioner för skydd av kulturarv.

Läs mer:

Om kulturarvsförstörelse

Världskulturmuseerna, Riksantikvarieämbetet, Svenska ICOM och Svenska Unescorådets kampanj mot illegal handel med kulturföremål

I fotspåren av krig och oroligheter plundras fornlämningar och museer på föremål som säljs illegalt på en växande internationell marknad. Denna handel är ett starkt hot mot spåren av det förflutna och bidrar till att finansiera terrorism. Världskulturmuseerna och Svenska Unescorådet arrangerar den 31 mars ett symposium med internationella experter för att belysa frågan från flera perspektiv. Symposiet arrangeras inom ramen för den nya kampanjen mot illegal handel som lanserades i februari.

 

Unite for heritage logo

Talare:

Porträttbild ANAS AL KHABOUR

ANAS AL KHABOUR

Dr Anas al-Khabour var chef för Nationalmuseum i Raqqa, Syrien 2003-2008 och chef för departementet för arkeologi och museer i Raqqa län 2006-2008. Han har lett skilda fältarkeologiska internationella samarbetsprojekt i Syrien. Mellan 2008 och 2012 arbetade han som kulturattaché vid det syriska arabiska kulturcentret i Madrid, Spanien. Han disputerade vid Universidad Autonoma de Madrid och innehade 2014-2015 en Postdoc vid University of Santiago de Compostela, Spanien. Nu arbetar han som forskare vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Porträttbild CHRISTOS TSIROGIANNIS

CHRISTOS TSIROGIANNIS

Dr Christos Tsirogiannis är en kriminalvetenskaplig arkeolog (forensic archaeologist) som forskar om nätverk kring illegala antikviteter. Han arbetade för det grekiska kultur- och justitiedepartementet 1994-2008 med grävningar i hela Grekland och dokumentation av privata antikvitetssamlingar. Han var medlem av det grekiska ´Task Force Team´ som repatrierade plundrade, smugglade och stulna antikviteter. Han disputerade 2013 vid University of Cambridge på en avhandling rörande internationella nätverk för illegal handel med antikviteter. Nu är han bl a forskare vid Scottish Centre for Crime and Justice Research, University of Glasgow.

FRIDA LARSDOTTER LUNDGREN

Frida Larsdotter Lundgren är en forskare och jurist som specialiserat sig på lagområdet för kulturegendom. Hon är för närvarande anställd vid enheten för kulturarvsbrott i den Nationella operativa avdelningen vid svenska Polisen. Hennes forskningsprojekt försöker att kartlägga den svenska antikmarknaden i sin helhet vad gäller objekt med ett ursprung i konfliktområden, med hjälp av en metod som kartlägger föremål i avsaknad av proveniensuppgifter. Hon undervisar också arkeologi – och kulturarvsstudenter vid skilda universitet rörande lagområdet för kulturegendom.

Porträttbild JOSEPHINE MUNCH RASMUSSEN

JOSEPHINE MUNCH RASMUSSEN

Dr Josephine Munch Rasmussen är arkeolog med en doktorsgrad i kulturarvsstudier från Universitetet i Oslo (2014). Hennes forskning rör studier av olaglig handel med och förbrukning (consumption) av konst och antikviteter i Norge. Hon arbetar för närvarande som forskningsrådgivare vid Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU), och har också en position som docent vid Universitetet i Oslo där hon undervisar masterstudenter kring kulturarv, materiell kultur och konflikter.

Porträttbild MARKUS HILGERT

MARKUS HILGERT

Prof. Dr. Markus Hilgert är en specialist i Främre orientens historia och arkeologi och i kulturarvsforskning. Han är chef för Museet för Främre orienten i Pergamonmuseet i Berlin. Från 2007 till 2014 innehade han en professur i Främre orientens historia och arkeologi vid Heidelbergs universitet. Hilgert är koordinator för det nationella forskningskonsortiet ILLICID med fokus på olaglig handel med kulturegendom i Tyskland. Han är co-director (med Iraks ambassadör i Unesco) av det irakisk-tyska expertforumet ”Iraks kulturarv i form av fornlämningar och i museer”. Hilgert är medlem av den tyska kommissionen för Unesco och i ”Disaster Risk Management Committee” i ICOM. År 2016 utnämndes Hilgert till ”Nationell kontaktperson för Blue Shield i Tyskland”. Intervju med Markus Hilgert på hemsidan för #Unite4heritage.

Porträttbild MARIA JOSÉ MINANAS

MARIA JOSÉ MINANAS

María José Miñanas är associerad programspecialist i Unescos program tillägnat kampen mot olaglig handel med kulturegendom och återförandefrågor. Sedan 2010 driver hon projekt med anknytning till kapacitetsuppbyggnad, informationshöjning och uppsökande verksamhet. Hon fokuserar också på att utveckla offentliga och privata partnerskap och insamlingar i syfte att stödja staterna i genomförandet av 1970 års konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, export och överföring av äganderätten av kulturegendom.

Porträttbild SAM HARDY

SAM HARDY

Dr Sam Hardy är adjungerad professor vid det amerikanska universitetet i Rom (AUR), forskare vid den arkeologiska institutionen UCL, London och konsult för Unescos kontor i Amman. Hans doktorsavhandling fokuserade på kulturarvsarbetets lagstiftning, etik och politik; förstörelse av kulturegendom och propaganda; och illegal handel med antika föremål i samband med konflikten på Cypern. Därefter har han fokuserat på den illegala handeln med kulturföremål i samband med konflikten i Syrien och Irak liksom på sådan handel driven av väpnade grupper och repressiva regimer runt om i världen.

Moderatorer är Emma Jansson, Svenska Unescorådet, och Eva Myrdal, Världskulturmuseerna.

 

På Världsvattendagen den 22 mars lanseras FN:s World Water Development Reportsom tagits fram av UNESCO:s World Water Assesment Programme. Rapporten visar hur stora mängder avloppsvatten, som varje dag släpps ut i miljön, i stället kan användas som en värdefull resurs.

© Kletr /Shutterstock
© Kletr /Shutterstock

Rapporten visar att förbättrad avloppshantering handlar om att:

  • Minska föroreningarna vid själva källan
  • Avlägsna föroreningar från avloppsflöden
  • Återanvända vatten
  • Utvinna användbara biprodukter

Genom att noggrant hantera och återvinna det vatten som rinner genom hem, fabriker, gårdar och städer kan denna värdefulla resurs tillgodose behoven hos en växande befolkning och ett känsligt ekosystem. Åtgärder krävs för att uppnå delmålet i Agenda 2030 om att halvera andelelen orenat avloppsvatten och öka återanvändningen av vatten till år 2030. För att kunna gå vidare med arbetet är det även viktigt med ökad social acceptans av användning av avloppsvatten, skriver Unescos generaldirektör Irina Bokova i sitt förord till rapporten.

Näringsämnen i avloppsvatten kan utvinnas för gödning

Avloppsvatten är en av de största utmaningarna i samband med tillväxten av informella bosättningar (slumområden) i utvecklingsländer. Under 2012 var 842 000 dödsfall i låg- och medelinkomstländer kopplade till förorenat vatten. Bristen på behandling av avloppsvatten bidrar också till spridning av vissa tropiska sjukdomar, såsom dengue och kolera. Lösningsmedel och kolväten som produceras av industri- och gruvverksamhet, samt utsläpp av näringsämnen (kväve, fosfor och kalium) från intensivt jordbruk påskyndar övergödning av sötvatten och kustnära marina ekosystem. Utsläpp av orenat avloppsvatten stimulerar också spridning av giftig algblomning och bidrar till reducerad biologisk mångfald.

© UN Photo/Martine Perret
© UN Photo/Martine Perret

Insamling, behandling och säker användning av avloppsvatten är grunden för cirkulär ekonomi, som balanserar ekonomisk utveckling med en hållbar användning av resurser.

Återvunnet vatten är en underutnyttjad resurs, som kan återanvändas många gånger.

Förutom att avloppsvatten kan erbjuda ett säkert alternativ till sötvattenkällor, kan det också ses som en potentiell källa till råmaterial. Tack vare utvecklingen inom behandlingsteknik kan vissa näringsämnen, som fosfor och nitrater, nu utvinnas ur avloppsvatten och förvandlas till gödningsmedel.

Dricka renat avloppsvatten: en obekväm men möjlig lösning

Avloppsvatten är vanligast för bevattning av jordbruksmark. Denna praxis väcker dock hälsoproblem om vattnet innehåller patogener som kan förorena grödor. Utmaningen är att gå från informell bevattning mot en planerad och säker användning. Renat avloppsvatten kan dessutom användas för att öka dricksvattenförsörjning, även om det fortfarande är marginellt förekommande. Windhoek, huvudstad i Namibia, har gjort detta sedan 1969. Metoden kan möta motstånd från allmänheten, som kan vara obekväm med tanken på att dricka eller använda vatten som anses ha varit smutsigt. Upplysningskampanjer kan hjälpa till med att vinna allmänhetens acceptans för denna typ av användning av avloppsvatten genom att hänvisa till framgångsrika exempel.

Rent vatten en bristvara

Fortfarande saknar 2,4 miljarder människor tillgång till rent vatten och sanitetsanläggningar. Att minska denna siffra, i enlighet med utvecklingsmål 6 om vatten och sanitet i Agenda 2030, kommer kräva att ännu mer avloppsvatten behöver behandlas och användas kostnadseffektivt. Vissa framsteg har redan gjorts. I Latinamerika har behandlingen av avloppsvatten nästan fördubblats sedan slutet av 1990-talet och omfattar mellan 20 och 30 procent av avloppsvatten som samlats i städernas avloppsnät. Men det innebär också att mellan 70 och 80 procent släpps ut obehandlat.

Ett viktigt steg på vägen är att erkänna värdet i att på ett säkert sätt använda renat avloppsvatten och dess värdefulla biprodukter som ett alternativ till färskt sötvatten.

Läs mer om FN:s Världsvattendag

Läs mer om UNESCO World Water Assessment Programme

Ladda ner rapporten:

Bild på rapporten The united nations world water developement report 2017s framsida

 

Eva Friman är föreståndare för SWEDESD, ett forskningsförankrat kompetenscentrum för utbildning och lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet. SWEDESD har en stark koppling till Svenska Unescorådet, framför allt genom deras roll som nationella samordnare av Unescos globala handlingsprogram (GAP) för utbildning för hållbar utveckling. De är även Unesco Key Partner och internationell ordförande för det tredje prioriterade handlingsområdet inom GAP – utbildning och kapacitetsutveckling av lärare och utbildare.

Eva Friman
Foto: Anna Skoog

Om Eva Friman

Jag är civilekonom i grunden och har disputerat i idéhistoria vid Umeå universitet, med en avhandling om idén om den obegränsade ekonomiska tillväxten. Genom min forskning blev jag intresserad av alternativa ekonomiska teorier, vilket resulterade i att jag efter disputationen blev universitetslektor i ekologisk ekonomi vid Mälardalens högskola. Jag blev sedan föreståndare för och tvärvetenskaplig forskare vid först Cemus och sedan Center for Sustainable Development vid Uppsala universitet, innan jag 2014 fick anställning som föreståndare för SWEDESD. Till skillnad från flertalet av mina kollegor som är utbildningsvetare, har jag alltså en annan bakgrund, vilket gör vi kompletterar varandra bra i tvärvetenskapliga perspektiv inom utbildnings-, lärande- och hållbarhetsstudier.

Lärande för hållbar utveckling är en demokratisk process

Utbildning och lärande är det som sätter hållbar utveckling i rörelse. En grund i utbildning och lärande för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development, ESD) är medskapande. ESD är en demokratisk process; en deltagande dialog. Människor behöver vara del av en lärandeprocess för att ha möjlighet att utveckla meningsskapande och handlingskompetens för hållbar utveckling. Utan att vi på ett kritiskt reflekterande sätt kontinuerligt lär oss, kan vi inte bidra till samhällsförändring.

Lärandeprocesser kan ta lite tid, men de ger ett stort och varaktigt avtryck i jämförelse med information, eller ekonomiska, politiska och juridiska styrmedel.

Som regeringens nationella samordnare för det globala handlingsprogrammet för utbildning för hållbar utveckling arbetade SWEDESD, tillsammans med nationella nyckelaktörer, under våren 2016 fram underlag för regeringens policyarbete med hållbarhetsmål 4 och delmål 4.7 – utbildning och lärande för hållbar utveckling. Den skickades till regeringen i juni för att utgöra underlag i en kommande nationell handlingsplan för arbetet med Agenda 2030. Det ska bli oerhört spännande att se hur våra förslag kommer till uttryck i den nationella handlingsplan för genomförande av Agenda 2030 som släpps i maj i år. Det kommer att vara avgörande för hur det fortsatta arbetet med utbildning för hållbar utveckling i Sverige kommer att se ut, och vi hoppas därför att regeringen satsar ordentligt på detta område.

SWEDESD:s roll

SWEDESD är ett forskningsförankrat kompetenscentrum för ESD i Sverige och internationellt. Vi arbetar med såväl formell utbildning som informellt och icke-formellt lärande för hållbar utveckling. Våra verksamhetsområden är framför allt policyutveckling, kapacitetsuppbyggnad av olika aktörer (inte minst lärare och lärarutbildare) och forskning och utveckling. Dessa tre områden går i och med forskningskomponenten in i varandra. Agenda 2030 och GAP fungerar som ramverk för SWEDESD:s verksamhet.

Bild för de globala målen
Bild med SWEDESD:s logo

SWEDESD har under hela sin existens varit en viktig internationell aktör inom utbildning för hållbar utveckling, men efter FN:s världskonferens om ESD i Japan 2014, stärkte vi även vår nationella status då vi, tillsammans med Svenska Unescorådet, WWF och Den globala skolan, tog en ledande roll inför förberedelserna av världskonferensen samt deltog i den svenska delegationen på plats. Det här ledde sedan till regeringens beslut att utse SWEDESD till nationell samordnare för GAP.

Vi fungerar också som ett kompetenscentrum för Uppsala universitet och för vår egen fakultet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Just nu planerar vi för att på flera sätt stärka Uppsala universitets kompetens på ESD-området, bland annat genom utbildning av samtliga universitetslärare och en satsning på utveckling av ESD inom lärarutbildningarna. SWEDESD är ett unikt centrum; med våra 17 anställda och vår starka forskningsbas är vi ett av de största ESD-centra i världen.

Samarbetet med Svenska Unescorådet betyder mycket

Samarbetet med Svenska Unescorådet har betytt oerhört mycket för oss, eftersom de är en av de få aktörer som prioriterar utbildning för hållbar utveckling.

Vi har arbetat tillsammans i flera viktiga projekt, där de verkligen har hjälpt till att lyfta fram SWEDESD. Samtidigt har vi kunnat stödja Svenska Unescorådet med vår kompetens på området. På så vis fungerar SWEDESD också som en aktör som bidrar till Svenska Unescorådets arbete med utbildning och lärande för hållbar utveckling. Samarbetet har fungerat klockrent ända från början.

Eva Friman talar vid Svenska Unescorådets årliga möte den 16 mars
Eva Friman talar vid Svenska Unescorådets årliga möte den 16 mars. Foto: Niklas Sagrén

Beteendeförändringar krävs för att vi ska uppnå hållbar utveckling

Jag tror att det finns för många som tror att hållbarhetsproblematiken kan lösas utan utbildning och lärande, att det räcker med information, ekonomiska styrmedel eller lagändringar. Dessa styrmedel fyller självklart en funktion, men lärande, både formellt och informellt, krävs för bestående beteendeförändringar. Det saknas även en debatt om hållbarhet och utbildning. Den befintliga utbildningsdebatten handlar alltför ensidigt om PISA-resultat. Inte ens Utbildningsdepartementet verkar göra kopplingen att vi bör satsa på högkvalitativ utbildning för hållbar utveckling i skolorna, som på lång sikt också hade förbättrat resultaten på alla nivåer och områden.

Utbildning för hållbar utveckling handlar inte om att tala om vad människor ska göra, utan om att varje individ och varje samhällsgrupp skapar sig en medveten och kritiskt reflekterande relation till samhället och framtiden.

Känslor, tankar, idéer och erfarenheter: poesi rymmer hela livet. På Världspoesidagen lyfter vi hur poesi uttrycker det mänskliga och gemensamma, men också vikten av att värna kulturell mångfald och yttrandefrihet.

Pressbild för world poetry day 2017
© Shutterstock

Den 21 mars firas Unescos Världspoesidag. Dagen instiftades 1999 för att uppmärksamma hur poesi kan spela en central roll i värnandet av språklig och kulturell mångfald. För skyddande av hotade språk och kulturer kan poesi utgöra nyckel, i synnerhet där det finns stark muntlig berättartradition.

Samtidigt som poesi kan skapa mening och stärka kulturell samvaro är fritt skapande poeter svårt utsatta på många platser i världen:

”Kulturutövare över hela världen utsätts idag för dagliga hot när de utövar sina grundläggande mänskliga rättigheter: nämligen att fritt få uttrycka det de vill. Fria kulturutövares bidrag till samhällets utveckling kan inte överskattas.” –  Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

Läs mer om Världspoesidagen på Unescos hemsida.

Internationella PEN uppmärksammar poeter under hot

Bild från världsarvet Laponia
Världsarvet Laponia är ett enastående exempel för såväl exceptionell naturskönhet som samisk kultur.

”1996 blev Laponia ett världsarv, och när Sverige nominerade Laponia och accepterade Unescos världsarvskommittés positiva beslut om att utse Världsarvet tog vi på oss ett långtgående ansvar: Det är inte Unesco som lovat skydda Laponia, det är Sverige.”

Detta skriver vår ordförande Inger Davidson och vår generalsekreterare Mats Djurberg i en debattartikel publicerad i Norrländska Socialdemokraten den 20 mars. Artikeln är skriven med anledning av att det just nu utreds om gruvdrift i området skulle påverka Laponias status som världsarv. I artikeln understryks vikten av att förstå världsarvet i sitt globala sammanhang och inte bara som en nationell fråga:

”Ett världsarv är inte bara unikt utan är också ett exempel och berättar om ett viktigt skede i mänsklighetens historia. Det är därför världsarv är så centrala: om de försvinner innebär det en global förlust för alla.”

Läs debattartikeln här.

För första gången har Sveriges regering nominerat ett arbete för att trygga det immateriella kulturarvet till Unescos register över goda metodiska exempel. Detta beslutade regeringen den 16 mars 2017.

 

Sagomuseet exteriör

Inom Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet finns ett register med platser där man har framgångsrikt arbetat med att trygga ett immateriellt kulturarv. Idag finns det 17 sådana platser i världen, varav endast ett finns i Norden; Os båtbyggarlag i Norge.

Nu väljer Sveriges regering att nominera Sagobygden till detta register. I snart 30 år har den ideella föreningen Berättarnätet Kronoberg drivit Sagobygden, vars arbete syftar till att trygga och vitalisera den muntliga berättartraditionen, främst i de tre Sagobygdskommunerna Ljungby, Alvesta och Älmhult i Småland. I regeringens pressmeddelande skriver kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

– Sagobygdens omfattande och breda arbete med sagor och sägner är ett alldeles utmärkt exempel på verksamhet som bevarar, utvecklar och levandegör vårt kulturarv. Jag är därför mycket glad över att nominera Sagobygden till Unescos register över goda exempel på bevarande av immateriella kulturarv.

Sagobygdens verksamhet i korthet omfattar:

  • Ljungby Berättarfestival, nordens äldsta årligen återkommande berättarfestival
  • Sagomuseet i Ljungby med en omfattande pedagogisk verksamhet
  • Markerade sägenplatser i Sagobygdens kommuner.

—Vi är mycket glada över nomineringen och att regeringen värdesatt vårt mångåriga arbete med att lyfta fram det muntliga berättandet som en viktig del av vårt immateriella kulturarv, säger Per Gustavsson, en av grundarna till Berättarnätet Kronoberg.

Sagobygden är sedan 2014 Unescoackrediterade rådgivare inom Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet från 2003, ratificerad av Sverige 2011. Besked om Sagobygden skrivs in i registret för goda metodiska exempel kommer i månadsskiftet november/december 2018. Meg Nömgård, verksamhetsledare för Sagobygden och vinnare av Svenska Unescopriset 2016:

—Unescofrågor och immateriellt kulturarv ligger oss varmt om hjärtat. Om vi blir upptagna på registret kommer det ge Sverige positiv uppmärksamhet, ge oss en möjlighet att dela med oss av våra erfarenheter, innebära utvecklingsmöjligheter men också ett stort ansvar. Vi är otroligt glada och tacksamma för all den hjälp vi har fått i denna process från lokalt, regionalt och nationellt håll. Stödet har varit ovärderligt och vi uppskattar Kulturdepartementets och Regeringens handläggning av ärendet. Vi kommer med glädje att följa Unescos beredningsarbete.

Läs mer:

Om immateriellt kulturarv

Unescos register över goda exempel på tryggandet av immateriellt kulturarv

Årets möte med Unesco-Sverige hölls den 16 mars och blev en innehållsrik eftermiddag där flera talare, musik av Rosa kvartetten och utdelning av Svenska Unescopriset stod på programmet. Vi tackar talare och gäster som alla bidrog till intressanta diskussioner och trevliga möten. Nedan kan du se bilder från eftermiddagen:

 Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg talar om Unesco-Sverige
Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg talar om Unesco-Sverige. Foto: Niklas Sagrén
Eva Friman, föreståndare för SWEDESD, talar om utbildning för hållbar utveckling
Eva Friman, föreståndare för SWEDESD, talar om utbildning för hållbar utveckling. Foto: Niklas Sagrén
Statssekreterare Per Olsson Fridh, Kulturdepartementet, talar om konstnärers yttrandefrihet/pressfrihet
Statssekreterare Per Olsson Fridh, Kulturdepartementet, talar om konstnärers yttrandefrihet/pressfrihet. Foto: Niklas Sagrén
Svenska Unescorådets ordförande Inger Davidson
Svenska Unescorådets ordförande Inger Davidson. Foto: Niklas Sagrén
Dag Hartman och Christina Hedin från UNESCO Creative City Östersund tar emot Svenska Unescopriset
Dag Hartman och Christina Hedin från UNESCO Creative City Östersund tar emot Svenska Unescopriset. Foto: Niklas Sagrén
Inger Davidson, Mats Djurberg, Eva Friman och Tomas Kjellkvist, Svenska Unescorådets vice ordförande
Inger Davidson, Mats Djurberg, Eva Friman och Tomas Kjellkvist, Svenska Unescorådets vice ordförande. Foto: Niklas Sagrén
Dag Hartman berättar om arbetet med UNESCO Creative City Östersund
Dag Hartman berättar om arbetet med UNESCO Creative City Östersund. Foto: Niklas Sagrén
Tomas Kjellqvist summerar
Tomas Kjellqvist summerar. Foto: Niklas Sagrén
Eftermiddagen avslutades med samtal och förfriskningar
Eftermiddagen avslutades med samtal och förfriskningar. Foto: Niklas Sagrén
Vinnare av Svenska Unescopriset och Inger Davidson
Vinnare av Svenska Unescopriset och Inger Davidson. Foto: Niklas Sagrén

Om du vill veta mer om och få inbjudningar till evenemang som vi arrangerar, välkommen att prenumerera på vårt nyhetsbrev nedan.