Unesco bjuder in att fira Internationella Jazzdagen med ett huvudarrangemang i Havanna, Cuba. Ikväll hålls en stor konsert som livesänds över hela världen.
2011 utsågs den 30 april till Internationella Jazzdagen. Syftet är att samla människor från hela världen för att fira och uppmärksamma jazzens pedagogiska kraft, dess rötter och inflytande. Genom musikens kraft vill Unesco gynna interkulturell dialog och öka medvetandet om jazzens betydelse för de universella värderingar som Unesco står för: bland annat förståelse, tolerans och uppmuntrande av kreativitet.
Mer information om Jazzdagen och för att se den livesända konserten:
”Sverige är ett av de givarländer som procentuellt sett satsar minst pengar på utbildningsbistånd. Samtidigt är utbildning ett prioriterat område i regeringens nya policyramverk för biståndet. Det är dags att detta omsätts i handling.”
Detta skriver Svenska Unescorådets ordförande Inger Davidson i en debattartikel i OmVärlden, tillsammans med representanter för Folkhögskoleföreningen inom SKL, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Lärarförbundet, Rädda Barnen och Adult Learning and Empowerment Fund.
Varje år den 3 maj firas Unescos Pressfrihetsdag. Dagen är ett tillfälle för att uppmärksamma betydelsen av fri journalistik, för att utvärdera graden av pressfrihet i olika länder och för att hedra de journalister som mördas, kidnappas och blir utsatta för våld i sitt yrkesutövande.
I år uppmärksammar Unesco Pressfrihetsdagen med ett internationellt huvudarrangemang i Jakarta 1-4 maj. Där möts representanter för FN och andra internationella organisationer, stater och myndigheter, företag och det civila samhället för att samtala om fria mediers roll i demokratibyggande. Årets tema är betydelsen av pressfrihet i arbetet för Agenda 2030, med särskilt fokus på delmål 16: att skapa fredliga och inkluderande samhällen med väl fungerande samhällsinstitutioner.
”Unescos World Press Freedom Prize har tidigare haft förmågan att rikta världens uppmärksamhet mot fängslade journalister och medverkat till deras frigivning, vi hoppas innerligt att så även sker denna gång,” säger Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare.
Likt Dawit Isaak har flera av de tidigare mottagarna av priset varit fängslade under tillfället för prisutdelning. Enligt Unesco har samtliga av dessa sedan frigivits.
Pressfrihetsdagen inrättades officiellt under FN: s generalförsamling 1993. Sedan dess har det ingått i Unescos mandat att inom FN-familjen leda arbetet med att främja yttrandefrihet, informationsfrihet och pressfrihet över hela världen.
Just nu pågår skrivtävlingen UNESCO Challenge. Tävlingen går ut på att förbättra informationen om världsarv på Wikipedia. Arrangörer är Wikimedia Sverige, Unesco och Riksantikvarieämbetet.
Skogskyrkogården – ett av våra 15 svenska världsarv. Foto: Susanne Hallmann
Skriv om världsarv – samla poäng
Runt om i världen finns över tusen världsarv, varav 15 ligger i Sverige. Några är världens mest besökta sevärdheter, som Taj Mahal, Kinesiska muren eller pyramiderna i Giza. Andra är betydligt mindre kända.
Många av Wikipedias artiklar om världsarv behöver uppdateras, eller så innehåller de bara övergripande information. Genom UNESCO Challenge uppmanas deltagare att förbättra Wikipedias artiklar om världsarven för att bidra till att de bevaras digitalt. Som deltagare får du själva välja vilka världsarv du vill skriva om. Ju mer du skriver, desto fler poäng samlar du in. Tävlingen pågår till den 18 maj, och den som då har flest poäng vinner. Inför tävlingen har Unesco släppt ett stort antal bilder och texter som är fria att använda, dels i artiklarna och dels som inspiration och underlag.
Inför Världsbokdagen har vi tillsammans med Svensk biblioteksförening arrangerat Instagramtävlingen #minbokomvärlden. Tävlingen är nu avslutad, och vi tackar alla deltagare för kreativa och intresseväckande boktips. Här är de vinnande bidragen:
Rad ett från vänster:
robinleonard: Master of Reality – John Darnielle
eufemism: Dina brev lägger jag under madrassen – Astrid Lindgren & Sara Schwardt
deckarbibblon: Brott och straff – Fjodor Dostojevskij
annaeisprinzessin: Stickis – Anna Nordin
fullbokhylla: Sofies värld – Jostein Gaarder
Rad två från vänster:
draksotis: Vild magi – Tamora Pierce
las_en_bok: First they killed my father – Loung Ung
elzasbookshelf: The shock of the Fall – Nathan Filer
Nu är det beslutat vilka tre projekt som kommer att vara Sveriges bidrag till det s.k. Unesco-Japanpriset för utbildning för hållbar utveckling som Unesco har inrättat med stöd av Japan. Priset som delas ut för tredje året, ska uppmärksamma individer, institutioner, organisationer eller andra som på olika sätt har engagerat sig i arbetet för utbildning för hållbar utveckling.
Likt föregående år är det tre pristagare som ska utses av Unesco. De kommer få ta emot 50 000 US dollar var vid en ceremoni i slutet av 2017 i Paris. Urvalet baseras på hur väl de nominerade projekten lever upp till kriterierna Förändring, Integrering och Innovation. Nytt för i år är att de projekt eller program som nomineras måste ha varit aktiva i minst fyra år samt att de ska leda till individuell och social förändring.
De kandidater som Sverige har valt att nominera är:
Energifallet – Naturskyddsföreningenär ett webbaserat utbildningsmaterial för hållbar utveckling, väl utformat för skolprojekt om de globala utvecklingsmålen. Syftet är att svenska tonåringar ska få möjlighet att på ett ämnesövergripande sätt utforska hållbar utveckling av energi och naturresurser, ansvarsfull konsumtion och produktion samt studera företags hållbarhetsarbete. Projektet drivs med stöd av IKEA och skapar en helhet där kunskaper blir relevanta genom att koppla ihop lärandet i skolan med studiebesök och möten med vuxna utanför skolan.
ISYMP (Internationella Stiftelsen Young Masters Programme) är ett kostnadsfritt, globalt online-learning program som riktar sig till gymnasielever över hela världen. Utbildningsplattformen omdefinierar rollerna hos lärare och elever och har utvecklat en ny pedagogik (Crowdlearning). Syftet är att fördjupa unga människors förståelse för frågor kring hållbar utveckling, som i sin tur ska skapa positiva bidrag för att implementera Agenda 2030.
Naturskolan i Umeåarbetar med att synliggöra sambandet mellan lokala och globala problem genom kurser och fortbildning av förskole- och grundskolelärare. Projektet har lett till att majoriteten av skolor i regionen blivit certifierade som Skolor för hållbar utveckling. Projektet innefattar även ett Rådslag för hållbar stadsutveckling som fokuserar på elevers deltagande i samhällsfrågor som rör hållbar utveckling. Deras upplevelsebaserade arbetssätt innebär att relationer skapas, till både människor och miljöer vilket bidrar till en större förståelse för en hållbar utveckling och arbetet med de globala målen.
Unesco har att beslutat att utse Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, till officiell samarbetsorganisation. Beslutet har skrivits under av Unescos generaldirektör Irina Bokova i Paris.
Som första helsvenska organisation att ingå samarbete på denna nivå med Unesco, kommer RFSU att fungera rådgivande till Unesco framför allt i verksamhet kopplad till sexualundervisning och sexualupplysning. Men som partnerorganisation till Unesco kommer RFSU också bjudas in att medverka både vid Unescos generalkonferens och vid andra större möten och konferensen som Unesco arrangerar. RFSU har redan tidigare ingått i arbetsgruppen för Unescos internationella lärarhandledning för sexualundervisning (International Technical Guidance on Comprehensive Sexuality Education).
Svenska Unescorådet har kontaktat Maria Andersson, generalsekreterare för RFSU, för att få reda på mer om RFSU:s arbete och vad det innebär att bli samarbetsorganisation till Unesco:
Hur arbetar RFSU med frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)?
RFSU arbetar med sexualupplysning, metodutveckling och att påverka och följa upp politik som påverkar SRHR både lokalt och nationellt i Sverige och dessutom internationellt där vi även har partners i mer än tio länder. Det senaste året har vi på hemmaplan bland annat haft ett fokus på att nå unga nyanlända personer som av olika skäl inte fått den sexualundervisning i skolan som vi har rätt till i Sverige. Vi har också en klinik i Stockholm.
Vad kommer det officiella samarbetet med Unesco att innebära för ert arbete?
Frågan om ungas rätt till sexualundervisning har varit på RFSU:s agenda sedan 1933 då vi bildades. Unesco är det FN-organ som framför allt arbetar med att utveckla en fullödig och evidensbaserad sådan: comprehensive sexuality education. Att kunna ha ett närmre samarbete med Unesco och möjlighet att vara rådgivande eller delta i samtal kopplat till dessa frågor kommer att utveckla vårt arbete. Förhoppningsvis kan vi också bidra.
Vad anser du vara de största utmaningarna för SRHR just nu i ett internationellt sammanhang?
Det finns tyvärr ett motstånd mot sexualundervisning och SRHR i olika länder. Det leder också till att förhandlingar och överenskommelser i FN försvåras och inte blir lika bra som de borde vad gäller SRHR. Det är mycket tragiskt, då unga har rätt till information om sin kropp så att de kan fatta beslut om sina liv. Vi behöver samarbete globalt för att slå hål på myter om sexualundervisning och visa på behoven. Bra sexualundervisning räddar liv och unga som fullföljer skolan har bättre förutsättningar att försörja sig senare i livet.
”Unga ska ha rätt att fatta beslut om sina kroppar, sin sexualitet och om och när de vill ha barn senare i livet anser RFSU. Här är sexualundervisningen central.”
Sedan organisationens grundande har Unesco sökt samarbete med ickestatliga organisationer inom alla Unescos intresseområden för att få större genomslag för olika aktiviteter och program. I det nätverk av samarbetsorganisationer där RFSU kommer ingå finns till exempel Amnesty International, International Council of Museums (ICOM) och internationella PEN.
Den 31 mars arrangerade Världskulturmuseerna och Svenska Unescorådet en konferens om illegal handel med kulturföremål. Flera internationella experter var på plats för att bidra med nya perspektiv och den senaste forskningen. En av dem var Maria José Miñana, som arbetar vid Unescos program mot illegal handel med kulturföremål.
Kan du utveckla vad Unesco gör för att stoppa den illegala handeln?
1970 års konvention har ratificerats av 132 länder, nu senast av Benin och Ghana. Unesco ger stöd åt länder i arbetet med att implementera konventionen på olika sätt, exempelvis genom teknisk assistans, kompetensutveckling och satsningar på ökad medvetenhet, men också genom att stimulera internationellt, regionalt och nationellt samarbete. Som du vet är den illegala handeln ett problem som måste bemötas ur flera olika vinklar. Vi behöver inkludera polis, tull, arkeologer och museiverksamma, men också konstmarknaden, vilket är väldigt viktigt att komma ihåg:
– Om inte samlare runt om i världen köpte illegalt importerade och exporterade kulturföremål, skulle ju den illegala handeln inte finnas.
Vilka är de största utmaningarna?
Att bekämpa illegal handel med kulturföremål är en stor utmaning, av flera olika skäl. Till exempel på grund av avsaknaden av konsekvent information om problemet. Eftersom det är en svart marknad är det väldigt svårt att slå fast exakta uppgifter om volymen av föremål som förekommer i illegal handel. Inte heller är skydd av kulturarv alltid en högt prioriterad fråga i olika länder.
– Samtidigt ser vi nu en uppenbar koppling mellan illegal handel med kulturföremål och terrorfinansiering, och därmed ökar också den säkerhetspolitiska vikten av att skydda kulturarv.
Det blir också tydligt hur kulturarv spelar en viktig roll för social samhörighet. Skydd av kulturarv och bekämpande av illegal handel med kulturföremål hamnar därför högre upp på den säkerhetspolitiska agendan. Det bidrar till att medvetenhet om problemet ökar, vilket underlättar internationella åtgärder.
Resolutionen innebär ett världsomspännande förbud mot handel med kulturföremål från Syrien och Irak. Unesco har startat upp internationella åtgärder för att se till att resolutionen implementeras. I april 2015 arrangerades ett möte mellan Unesco och flera berörda partnerorganisationer. Man kom fram till en handlingsplan för att underlätta implementering internationellt, tillsammans med riktlinjer för länder. Olika länder skickade rapporter om åtgärder som hade vidtagits, och vi följer upp detta på nära håll. Vi arrangerar också många evenemang riktade mot konstmarknaden för att informera om vad som händer.
Varför är det viktigt att skydda kulturarv? Många skulle säkert hävda att skydd av människor borde prioriteras.
Att skydda kulturarv är avgörande, eftersom vi måste skydda mänsklighetens arv för framtida generationer. Men att skydda kulturarv är inte bara viktigt i sig. Med tanke på det som händer i exempelvis Syrien och Irak är det viktigt att komma ihåg kulturarvets roll i återuppbyggande och social kontinuitet för samhällen drabbade av konflikt.
Maria José Miñana talar vid expertkonferensen den 31 mars. Foto: Niklas Sagrén
Vad vet du om de som köper dessa föremål? Är de vanliga människor?
På sistone har vi sett en väldigt intressant utveckling. För 50-60 år sedan var det enbart samlare som köpte den här typen av föremål. Nu ser vi hur internet och digitala marknader gör att alla har åtkomst. Det är en stor utmaning, och vi ser hur marknader online säljer föremål från Irak, Syrien, Jemen eller Mali utan kontroll av föremålens proveniens. Det finns tusentals onlinemarknader, vilket gör det svårt att bevaka handeln som sker där. Därför uppmanar Unesco länder att hjälpa till med bevakning, i synnerhet där det finns en betydande konstmarknad.
Vilka framgångar har ni haft, och vilken respons får ni från medlemsländer?
Det finns många olika intressanta initiativ, till exempel i Tyskland där man arbetar med projektet ILLICID. Inom projektet sammanställs konkret nationell fakta om illegal handel med kulturföremål från Syrien och Irak. Det finns väldigt specifik data och siffror på volymer och priser. Men vi skulle behöva fler sådana projekt i flera olika länder för att sammanställa internationell data över mängden aktuella föremål och omfattningen av den illegala handeln på internet.
Förutom att inte köpa dessa föremål, finns det något allmänheten kan göra för att stödja ditt arbete?
Självklart. Om du får syn på handel med kulturföremål från Syrien eller Irak, ska du kontakta Interpol, polismyndighet och Unesco så att vi kan vidta möjliga åtgärder. Men det är även väldigt viktigt att främja sitt eget kulturarv så att framtida generationer upptäcker dess värde. På så vis kan vi alla bidra till att skydda kulturarvet.
Se Maria José Miñanas föreläsning:
Konferensen i Stockholm den 31 mars arrangerades inom ramen för den gemensamma kampanj mot illegal handel med kulturföremål som lanserades i februari av Världskulturmuseerna, Riksantikvarieämbetet, Svenska ICOM och Svenska Unescorådet.
Läs mer om Unescos internationella kampanj #Unite4heritage för skydd och främjande av kulturarv.
Inför Unescos Världsbokdag den 23 april arrangerar vi för första gången en Instagramtävling! Var med och tävla om fina priser från Svenska Unescorådet och Svensk biblioteksförening.
”Har du öppnat en bok, har du öppnat världen”
Har Elena Ferrantes Min fantastiska vänninna fått dig att förstå innebörden av vänskap? Kanske fick Markus Zusaks Boktjuven dig att förstå vikten av det skrivna ordet? Fick Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt dig att fundera på krigets meningslöshet? Eller är Pippi Långstrump fortfarande din stora förebild?
De flesta har någon gång läst en bok som gjorde särskilt starkt intryck. Böcker kan inspirera och skapa nyfikenhet, eller öppna ens ögon för hur världen ser ut bortom den egna vardagen. De ger oss insikter om andra människors levnadsvillkor, på andra platser och i andra tider. Lika mycket kan de skapa förståelse för ens egna förutsättningar i livet. Många minns en bok som gav en särskilt stark känsla av att ha förstått något nytt och viktigt om världen – har du?
I så fall hoppas vi att du vill berätta om den i vår tävling!
Hur går jag med i tävlingen?
Du behöver ett Instagramkonto för att delta. Tävlingen pågår 7 – 22 april.
Regler:
Gör ditt konto publikt under tävlingen så vi kan se ditt bidrag. Följ @unescosverige och @svbib.
Lägg upp en bild på en bok som öppnade dina ögon för något viktigt om världen. Berätta om din upplevelse!
Tagga din bild med @unescosverige och @svbib. Använd hashtag: #minbokomvärlden
Lägg upp din bild senast den 22 april.
Du får gärna lägga upp flera bidrag, men max 1 pris/person.
När tävlingen tar slut lottas vinnarna ut och presenteras på vår hemsida på Världsbokdagen den 23 april.
Priser:
10 vinnare lottas ut och får ett paket med priser:
Tygpåse från Svenska Unescorådet eller Svensk Biblioteksförening
Kopp från Svensk Biblioteksförening designad av Elin Lucassi
En vinnare, som också lottas ut, får dessutom boken The World’s Heritage – a complete guide to the most extrordinary places med bilder och fakta om alla Unescos världsarv.
Under tävlingens gång:
Sök på #minbokomvärlden för att få lästips och inspiration till ditt eget bidrag!
Om Unescos Världsbokdag
Varje år den 23 april firas Unescos Världsbokdag. Då uppmärksammas böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Läs mer på Världsbokdagens hemsida.
I Östersund och Region Jämtland Härjedalen är lokal mattradition en global angelägenhet. Genom sitt medlemskap i Unesconätverket Creative Cities, UCCN, har staden och regionen identifierat jämtländsk gastronomi som en nyckelfaktor för hållbar utveckling och tillväxt.
Dag Hartman, vår ordförande Inger Davidsson och Christina Hedin vid det årliga mötet för Unesco-Sverige. Foto: Niklas Sagrén
Deras framgång i nätverket belönades tidigare i vår med Svenska Unescopriset, som delades ut vid Unesco-Sveriges årliga möte. På plats var Dag Hartman, projektkoordinator vid Region Jämtland Härjedalen, och Christina Hedin, politiskt ansvarig på Östersunds kommun. Vi passade på att prata med dem om priset och deras arbete i nätverket, men också lite om jämtländska delikatesser.
Hur kändes det att få beskedet att ni hade vunnit Svenska Unescopriset 2017?
Dag: När det ringde från Svenska Unescorådet blev jag jätteglad. Det var en bekräftelse från nationell nivå som vi hade jobbat hårt för, och det är jätteroligt att vi nu har blivit uppmärksammande med det här priset. Man har sett att vi har jobbat långsiktigt, det är inte bara en enstaka händelse. Jag tänkte ju direkt att nu kan vi skapa ett stabilt långsiktigt arbete med Svenska Unescorådet och institutioner på nationell nivå.
Hur har ni firat?
Dag: Vi har inte firat det ännu, men vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet hemifrån och mycket gratulationer. Det har stått om priset i lokalpress och varit inslag på lokal-tv. Mycket uppmärksamhet har kommit från både kollegor och andra som bara kommit fram och sagt grattis. Det är väldigt mycket regional uppskattning, men vi har även uppmärksammats inom Unesco internationellt.
Christina: Ja, hela vårt nätverk med gastronomistäder har ju gratulerat oss och tyckt att det varit jätteroligt!
Dag: Ja, vi skickade ju ut detta i hela nätverket och vi har ju fått allt från ryggdunk till väldigt specifika gratulationer från alla möjliga. Från sekretariatet i Paris också, direktören för Unescos kreativa sektor har hört av sig och gratulerat. Jag tror att också de ser det som en bekräftelse på deras arbete.
Hur har medlemskapet påverkat Östersund och Region Jämtland Härjedalen?
Christina: På olika sätt. Ett av de sätt som det har påverkat är att olika aktörer faktiskt satt sig vid samma bord. Folk som jobbar inom olika organisationer men med liknande frågor; inom mat, utveckling och kreativitet, med bönder, mathantverkare och med restauranger.
”Man kan sätta sig vid samma bord och fråga: vad vill vi göra här, vad tycker vi är viktigt, och hur jobbar vi tillsammans för att inte trampa varandra på tårna?”
Detta har fungerat under flera års tid i det här arbetet, att man närmar sig varandra och har en mycket tätare dialog med universitet, kommun, region och de här olika organisationerna. Det är en av de konkreta saker som det här arbetet har lett till.
2016 arrangerade Östersund och Region Jämtland Härjedalen UCCN:s årsmöte, som resulterade i mycket internationell uppskattning. Foto: UCCN Östersund / Roger Strandberg
Har ni något mål med medlemskapet?
Dag: Vi har egentligen inga egna mål, utan vi jobbar utifrån våra regionala mål och tillväxtmål från Östersunds kommun, vilket ger oss en styrka och ett verktyg för regional utveckling i Östersund och Region Jämtland Härjedalen.
Vad är nyckeln bakom framgången? Förutom Svenska Unescopriset har ni också arrangerat ett väldigt uppskattat årligt möte för nätverket, finns det något särskilt ni gör annorlunda som ni tror är extra bra?
Christina: Det finns ett stort engagemang från olika aktörer, och trots olika svårigheter har vi lyckats hitta vägar, både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Det är ju många olika personligheter som står bakom det.
”Det krävs en mix av den formella byråkraten, den duktiga projektskrivaren och den kreativa personen som hittar på alla galna idéer och någon som ska få ihop folket så att de kan prata med varandra.”
En fördel i Östersund är ju att världen är så liten, det är nära och man möter folk i olika konstellationer. Det är samma person men i olika roller.
Dag: Det var någon utifrån nätverket som pratade om oss som sade: ”ni gör ett bra jobb för att ni är tillräckligt små för att vara flexibla, men tillräckligt stora för att tas på allvar” och det tyckte jag var ganska bra sagt för att så är det faktiskt.
Hur ser framtiden ut nu då? Vad händer?
Dag: Själva nätverket är ju otroligt populärt ute i världen, speciellt Asien. Jag tror det står mellan 50 och 100 städer i rad på att bli medlemmar, så själva arbetet inom nätverket är stort och vi koordinerar stora delar av det.
Christina: Det är ju verkligen inte ett arbete som tar slut här, och det är inget arbete som bara var det här årsmötet heller. Det är ett långsiktigt pågående arbete, och nu har vi den här nyckelrollen att vara ordförande i den här gruppen med 18 gastronomistäder. Där kan vi utveckla Unesco Creative Cities till någonting mer än bara tjusiga middagar eller ett sätt marknadsföra en stad till att faktiskt göra det som vi vill med nätverket: att folk gör gemensamma projekt och att man jobbar tillsammans.
Hur kommer det sig att det blev just gastronomi?
Dag: Det är en av våra starkaste sidor. När man går in i nätverket väljer man en stark kultur- och kreativ sektor som man fokuserar på. Sedan beskriver man hur den kan användas för att ge tillbaka till världen.
Om man ska äta något typiskt jämtländskt, vad skulle ni då rekommendera?
Båda: OST!
Christina: Det finns massor av jämtländsk mat som är jättegod, men inte minst väldigt goda ko- eller getostar. Annars så finns det mycket produkter av ren eller med bär. Men om du bara ska välja en, välj en god bit jämtländsk ost.
Dag: Det skriver jag under på, det är precis så.
”Jag skulle möjligtvis vilja lägga till röding från djupet av de fjällnära sjöarna i Jämtland.”
Rad ett från vänster:
”Unga ska ha rätt att fatta beslut om sina kroppar, sin sexualitet och om och när de vill ha barn senare i livet anser RFSU. Här är sexualundervisningen central.”
