Skrivtävlingen Unesco Challenge är nu avslutad. Deltagarna har bidragit med totalt 103 nyskrivna artiklar om världsarv på Wikipedia och du kan nu läsa om de svenska världsarven på 24 olika språk.
Unesco Challenge lanserades den 18 april av Wikimedia Sverige i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Unesco. Syftet var att utöka informationen om världsarv på Wikipedia. Inför tävlingen släppte Unesco ett stort antal bilder på världsarv med fri licens som deltagarna kunde använda i sina artiklar.
Av de svenska världsarven var det Drottningholms slott som fick flest nya artiklar, följt av Hälsingegårdarna och Birka Hovgården. Av de språk som artiklar har översatts till är norska vanligast. 40 av drygt 70 tävlingsdeltagare får boken World Heritage Sites in Sweden som pris.
På Biosfärdagen 2 juni bjuder vi in till frukostseminarium för att diskutera hur Unescos biosfärområden bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.
Seminariet baseras på Naturvårdsverkets rapport om Unescos biosfärområden i Sverige och deras bidrag till de globala hållbarhetsmålen. Det blir också tillfälle för diskussion om åtgärder för att stärka Unescos biosfärområden i Sverige. I seminariet deltar Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet, Johanna Mac Taggart, Nationell koordinator för Unescos biosfärprogram i Sverige, Lisen Schultz, Forskare, Stockholm Resilience Centre och författare av Naturvårdsverkets rapport samt Markus Larsson, Programchef för Klimat och miljö, tankesmedjan Fores.
Syftet med rundabordssamtalet var att samla berörda organisationer och myndigheter inom kulturområdet för att diskutera frågor som rör mångfaldskonventionen. Tanken är att det blir ett årligt återkommande dialogmöte för information och erfarenhets- och kunskapsutbyte i dessa frågor för att tillsammans kunna utveckla arbetet med att stärka konventionens implementering i Sverige. Samtalet inleddes med information om mångfaldskonventionen samt Sveriges arbete och visioner. Därefter informerade myndigheterna och organisationerna om hur deras verksamhet kopplade till konventionen, vilka verksamhetsområden som behövde utvecklas och vilka insatser som krävs för att konventionens målsättningar ska uppfyllas i högre grad.
Mångfaldskonventionen är den första konventionen på kulturpolitikens område och den enda konventionen på global och internationall nivå som handlar om just kulturpolitik.
Den har en bistånds- och öppenhetsaspekt och den slår fast såväl kulturens ekonomiska som kulturella värde. Trots detta, och trots att många konventionens målsättningar stämmer överens med flera av Sveriges kulturpolitiska mål, är kunskapen om den låg. Den hörs sällan i den allmänna debatten och det är sällan någon som hänvisar till den eller åberopar den.
Hur kan konventionen implementeras i högre utsträckning i Sverige? Sverige uppfyller flera av konventionens mål, men vi har mycket kvar som vi kan förbättra. Hot och hat mot journalister, opinionsbildare och konstnärer är ett sådant exempel.
Rundabordssamtalet var ett sätt att öka kunskapen om konventionen. Samtalet blev mycket uppskattat och givande för de aktörer som deltog. Alla hade olika förkunskaper och förhållandesätt till konventionen, vilket resulterade i många tankar och idéer om hur den inkluderas mer i respektive verksamhet. De flesta av de organisationer och myndigheter som deltog lever, mer eller mindre medvetet, efter konventionen, men de var alla överens om att mer information och kunskap om konventionen krävs.
Tusentals språk i världen är hotade och riskerar försvinna. När ett språk dör ut hotas också mycket av den kultur och de traditioner som är intimt kopplade till det sammanhang där språket talas.
Unescos World Atlas of Languages in Danger visar de språk i världen som är hotade, och på så vis bidrar den till skyddet av dem och det kulturarv där språket spelar en central roll.
Nu annonserar Unesco globalt efter individer eller företag som vill utveckla ett nytt koncept för kartans grafiska utseende och den nya globala onlineplattformen ”UNESCO World Atlas of Languages”. Ett av målen med den nya kartan är att ta vara på internets möjligheter så fler ska kunna bidra till skyddet av hotade språk.
Grafiska formgivare och konceptutvecklare bjuds in att lämna in sin ansökan till Unesco senast 2 juni 2017. Ansökan ska innehålla:
Ett brev som förklarar varför man vill utföra uppgiften, max 4 sidor
Ett konceptförslag som visar ens vision för UNESCO World Atlas of Languages, som fungerar som grund för vidare utveckling
Budget och tidsplan
Deadline för arbetet är 15 november 2017.
Arbetar du med grafisk design och vill utveckla UNESCO World Atlas of Languages?
Den 18 maj infaller Internationella museidagen. Unesco uppmärksammar museers betydelse för demokratiska och öppna samhällen.
Ända sedan Unescos grundande har samarbete med museer varit en central del i arbetet för fred. Museer spelar en viktig roll i att demokratisera tillgången till kultur, att levandegöra kulturarv och erbjuda en plattform för dialog och mångfald. På senare år har flera museer utsatts för förstörelse och plundring i syfte att försvaga de värderingar som museer upprätthåller.
”Plundring av arkeologiska utgrävningar är bara lönsamt så länge det finns en marknad och efterfrågan. Det som måste göras är att öka medvetenhet om betydelsen av intakt kulturarv för det omgivande samhället”
Som chef för Ancient Near East Museum vid Pergamon i Berlin och medlem i tyska kommissionen för Unesco står Prof. Dr. Markus Hilgert på frontlinjen mot illegal handel med kulturföremål. Den 31 mars besökte han Stockholm för att tala om sitt arbete vid det internationella symposium som Världskulturmuseerna och Svenska Unescorådet arrangerade för att belysa den illegala handeln.
Du är här idag för att prata om illegal handel med kulturföremål. Hur kan den stoppas?
En av de största och viktigaste åtgärderna är att minska efterfrågan på illegalt exporterade föremål. Plundring av arkeologiska utgrävningar är bara lönsamt så länge det finns en marknad och efterfrågan. Det som måste göras, och redan görs inom ramen för Unescos kampanj #Unite4heritage, är att öka medvetenhet om betydelsen av intakt kulturarv för det omgivande samhället, och öka medvetenhet om de skadliga effekterna av plundring.
För att stoppa plundring måste vi självklart också förändra levnadsvillkoren för människor i de drabbade länderna.
Vi vet att plundring förekommer som följd av dels bristande säkerhet men också av ekonomiska skäl. Vi måste försöka undvika att människor tvingas ta till plundring för att överleva.
I en rimlig plan för att stoppa illegal handel måste det finnas åtgärder i drabbade länder, men också i så kallade marknadsländer, där köparna finns. I dessa länder behövs förändring av lagstiftning för att göra illegal handel med kulturföremål mindre lockande, genom hårdare straff och krav på skälig aktsamhet för alla som vill sälja kulturföremål.
Givetvis krävs också åtgärder på internationell nivå. Illegal import och export av kulturföremål är per definition ett internationellt brott, så det är viktigt med internationella nätverk för utbyte av statistik och erfarenhet. Det behövs också mer forskning, vilket vi har förstått genom vårt nationella projekt i Tyskland, ILLICID. Den typ av forskning som vi gör behöver göras även på internationell nivå.
Finns det en stor marknad för illegalt importerade och exporterade kulturföremål i Tyskland?
Det finns en betydande marknad för arkeologiska föremål, och när vi övervakar marknaden efter föremål från östra medelhavsområdet kan vi se att tusentals föremål från dessa länder finns till salu i Tyskland. När man tittar på de priser som betalas kommer man snabbt upp i stora belopp, flera miljoner euro, inom en relativt kort tidsperiod.
Vi kan inte riktigt veta exakt hur mycket som till exempel IS tjänar på illegal handel med kulturföremål, men det vi måste vara medvetna om är att marknaden för arkeologiska föremål är omfattande. Utan ordentlig reglering blir den därför attraktiv för pengatvätt och terrorfinansiering. Om vi utgår från det, liksom observationer som tyder på en betydande svart marknad, blir risken desto mer omfattande.
Vad kan museer göra för att förhindra illegal handel?
Museer spelar en komplex roll, eftersom de kan göra många olika saker på flera nivåer. Till att börja med handlar det om ett etiskt förhållningssätt i hantering och införskaffande av föremål. 2014 slutade mitt museum ta in arkeologiska föremål. Jag tror inte vi kommer ta upp det igen, eftersom vårt fokus ligger på Syrien och Irak, två länder som inte ger möjlighet till laglig export av arkeologiska föremål. Etiskt sett kan inte vi som offentlig institution ta in föremål från sådana regioner. Inte utan att föregå med dåligt exempel, vilket vi inte vill. Det börjar alltid med att jobba etiskt med införskaffande enligt ICOM:s riktlinjer.
Vidare tycker jag att arkeologiska museer har utmärkta förutsättningar för att öka medvetenhet om dubbelheten hos de föremål de visar upp. De kan vara vackra konstföremål, samtidigt är de alltid kulturarv och symboler för kulturell identitet i de samhällen de kommer ifrån. Museer måste visa föremål ur flera perspektiv och alltid vara öppna med att sådant vi kan se i Stockholm, Berlin eller London är del i en kulturtradition utanför Europa. Det är otroligt viktigt att öka medvetenhet om detta. Vad museer dessutom kan göra är att utbilda och skapa ny kompetens.
Satsa på forskning, och var uttalade förespråkare för etisk hantering av arkeologiska föremål.
Har du stött på föremål i era samlingar som du har skickat tillbaka?
Inte i våra samlingar, men det händer att vi får arkeologiska föremål på posten från människor som skriver meddelanden i stil med: ”jag tog med mig den här från Irak för 40 år sedan, jag vet inte vad jag ska göra med den, jag skickar den till er som är ett stort museum och kanske kan få användning av den”.
Naturligtvis tar jag inte dessa föremål och för in dem i samlingarna i smyg. Man måste påminna sig om att även om detta föremål inte togs från Irak med ont uppsåt så var det inte desto mindre en olaglig handling att ta det. Därför kan inte vi som offentlig institution behålla ett sådant föremål. Detta bör vara den naturliga reaktionen för alla museer i liknande fall.
För vad ska jag säga till Iraks ambassadör i Tyskland när han besöker mitt museum och frågar om föremålet? Ska jag säga ”jag fick det på posten och nu är det med i min utställning?” – det kan jag inte göra.
I detta sammanhang vill jag vara väldigt tydlig: kulturföremål som exporteras olagligen från sitt ursprungsland tillhör sitt ursprungsland. Till fullo och utan undantag. Därför måste föremålen föras tillbaka, de är en del av landets tradition och kulturella identitet.
Ibland förekommer argument om att det är bättre att föremål exporteras än att de stannar på platser där de riskerar att förstöras i krig och konflikt. Hur reagerar du på detta påstående?
Jag känner till argumentet, och visst kan jag förstå det i viss mån. Men jag tycker det bygger på felaktiga antaganden. För det första vet vi aldrig hur säker situationen är i vår del av världen. Att tro på evig fred i Europa är en vacker dröm, men ändå bara en dröm.
Vi kan inte rättfärdiga plundring och illegal handel med hänvisning till att vi råkar ha en fördelaktig situation just nu.
För det andra måste vi påminna oss om att inget land ska få sätta sig ovanpå ett annat. Att skydda sitt kulturarv ingår när ett land kämpar för att behålla sin suveränitet och oberoende. Det är inte din eller min sak att diktera villkoren för Iraks suveränitet. Det vore som att säga: ”det där fattiga landet kan inte ta hand om sina barn när det är hungersnöd, vi måste flytta barnen till Europa”. Det skulle vi aldrig göra. Jag hoppas inte det i alla fall!
Detsamma gäller här. Utan internationella överenskommelser och obestridligt medgivande från det drabbade landet kan vi inte bestämma vad som ska göras med deras kulturarv. Om de ber oss om hjälp står vi gärna till tjänst, men vi kan aldrig göra något utan deras medgivande.
Se Markus Hilgerts föredrag från det internationella symposiet:
Jazzmusik har haft stor betydelse för att bryta barriärer mellan människor och skapa ömsesidig förståelse och är ett kraftfullt verktyg för individers och gruppers yttrandefrihet.
Varje år den 30 april ordnar Unesco ett stort firande av Jazzdagen i ett land, samtidigt som många medlemsländer och organisationer arrangerar egna firanden av dagen. I år hölls huvudevenemanget i Havanna, Kuba. För dem som missade den direktsända konserten med internationellt framstående jazzmusiker finns den nu att se på Youtube:
Är din stad nästa värd för firandet av Unescos Jazzdag?
I samband med Jazzdagen och flera andra av Unescos dagar skapar Unesco ett kalendarium och en evenemangskarta där aktiviteter i hela världen syns. Alla som vill fira en Unescodag kan registrera sitt evenemang.
Sverige, via Sida, ger ytterligare 10 miljoner kronor till Unescos globala arbete med sex- och samlevnadsundervisning, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hiv/aids-information. Utbildningsminister Gustav Fridolin har träffat Unescos generealdirektör Irina Bokova i Paris och undertecknat ett avtal om ett stöd för organisationens arbete med dessa frågor.
– Att Sverige kan stärka sitt stöd till Unescos arbete är viktigt för jämställdheten och i arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sverige spelar en stor roll i arbetet för jämställdhet, hbtq-rättigheter och unga kvinnors hälsa och rättigheter. Unesco spelar en avgörande roll i arbetet för att alla elever i skolan ska ha tillgång till en bra sex- och samlevnadsundervisning, säger Gustav Fridolin.
Den 31 mars arrangerade Världskulturmuseerna och Svenska Unescorådet symposiet Culture at Risk – Illicit Trafficking of Cultural Goods. Nu kan du se filmer med experternas föredrag.
Symposiet var en del i Världskulturmuseerna, Riksantikvarieämbetet, Svenska ICOM och Svenska Unescorådets gemensamma kampanj mot illegal handel med kulturföremål. Experterna berättade om den illegala handeln ur flera perspektiv och delade med sig av det senaste från forskningen. På kampanjens hemsida kan du se alla föredrag inklusive den avslutande paneldiskussionen.
Se filmerna här:
Dr. Anas Al Khabour:
The Cultural Heritage of Syria and Iraq and the Impact of Looting
Dr. Christos Tsirogiannis:
Global Trafficking in Looted Antiquities
Frida Larsdotter Lundgren:
Market Research: Introducing the Quantitative Non-Provenance Method
Prof. Dr. Markus Hilgert:
Countering Illicit Trafficking in Cultural Objects in Germany: A New Legal Framework and Transdisciplinary Research
”Det är en diger lista av fiender till det fria ordet. Fiender som kommer i form av både enskilda individer, organisationer och politiska partier – och repressiva regimer.”
Med anledning av Unescos Pressfrihetsdag skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg och Medieinstitutet FOJO:s verksamhetschef Kersti Forsberg en debattartikel i Medievärlden. Mot bakgrund av boken The Assault on Journalism uppmärksammas hur pressfriheten krymper i flera länder och hur mord på journalister alltjämt är ett brott som sällan leder till åtal.