Bokbuss

Fram till den 15 mars 2018 kommer Unesco samla in ansökningar från städer över hela världen till att bli världsbokhuvudstad (World Book Capital) under 2020.

Konceptet lanserades av Unesco 1996 och Madrid utnämndes till den första världsbokhuvudstaden för år 2001. Det var mycket framgångsrikt och blev därefter en årlig tradition.

Syftet är för Unesco att, i samarbete med enskilda städer världen över, främja böcker och läsande under en tolvmånadersperiod från en världsbok- och upphovsrättsdag till nästkommande (den 23 april).

Då en stad utnämnts till världsbokhuvudstad förväntas myndigheter och privata aktörer arrangera ett antal evenemang och aktiviteter tillägnat böcker och läsande. Aktiviteterna kan vara exempelvis konferenser, utställningar, festivaler, föreläsningar, uppträdanden och liknande, eller genom att ge stöd åt bibliotek eller organisera bokdonationer.

Länken till ansökningsformuläret och mer information om programmet finns här och ansökan ska vara inne senast torsdagen den 15 mars 2018.
Det ifyllda ansökningsformuläret skickas till wbcc@unesco.org.

 

Citatbild

På flera håll i världen görs ständiga inskränkningar i yttrandefriheten, vilket i sin tur begränsar människors möjlighet att hålla sig informerade om sin omvärld och saker som påverkar deras vardag. Tillgång till information är en viktig del av de mänskliga rättigheterna och det är en förutsättning för demokrati.

”Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal.”

– Agenda 2030 delmål 16:10.

Antalet länder som antagit lagar om informationsfrihet ökat, från 19 länder år 1995 till 102 länder 2014, men det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Därför vill vi uppmärksamma den internationella dagen för allas rätt till information. Det är den andra gången Unesco markerar den här dagen.

På Unesco i Paris uppmärksammas detta den 27-30 september, och framför allt med konferensen International Programme for the Development of Communication (IPDC)-talks den 28 september. Dagen kommer innehålla tal från bland annat ledare kända över världen och framträdande journaliseter. Tanken med denna dag är att lyfta fram vikten av tillgång till information för all hållbar utvecklig i världen.

Mer information om Unescos internationella dag för allas rätt till information finns här.

Sofia Carlfjord
Sofia Carlfjord. Foto: privat.

I mitten på september samlades ungdomar som arbetar med, eller bor i, biosfärområden i Po Delta i Italien för att delta i MAB Youth Forum. Forumet ger unga personer möjligheten att engagera sig inom Unescos biosfärsprogram (MAB) för att utveckla sina biosfärområden för att förbättra hållbar utveckling på lokal nivå. Svenska Sofia var där.

Vem är du och varför åkte du till MAB Youth Forum?
Jag heter Sofia Carlfjord och har ganska nyss börjat jobba som ungdomscoach på Leader Nedre Dalälven. Leader är en EU-finansierad metod för lokal utveckling där föreningslivet, näringslivet och den offentliga sektorn samarbetar för att utveckla den lokala ekonomin och uppnå gemensamma mål. Kansliet huserar också koordinatorn för biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven. 

Jag åkte till MAB Youth Forum som representant för Älvlandskapet Nedre Dalälvens ungdomsarbete för att inspireras och lära mig om hur man arbetar med ungdomsfrågor i andra biosfärområdet.

Varför är biosfärområdena viktiga?
Det som slagit mig under forumet är vilka olika roller biosfärområden har i olika länder. I många länder verkar det främst handla om att försöka bygga en fungerande infrastruktur kring det skyddade kärnområdet. I Sverige, som redan har väl inarbetade metoder och huvudmän tycks vi fokusera mer på samarbeten och sociala aspekter – hur man kan få grupper med olika intressen och ibland motstående målsättningar att komma överens och samarbeta. I mitt arbete innebär själva biosfärstatusen framförallt ett nätverk och möjlighet till kontakt med människor såväl i andra delar av Sverige som utomlands.

Vad var det bästa med veckan?
Det var absolut alla unga och engagerade människor jag träffade, som både brann för sina uppgifter och var otroligt roliga att umgås med. Min förhoppning är att kontakterna på sikt ska leda till nya samarbeten och utbyten av erfarenhet.

 

Niklas Sagrén
”På Svenska Unescorådet fanns utrymme att komma med egna initiativ” – Niklas Sagrén, praktikant på Svenska Unescorådet våren 2017.

Niklas Sagrén hade praktik på Svenska Unescorådet våren 2017. Just nu arbetar han på Försvarshögskolan som kommunikatör.

Kan du berätta lite om dig själv?
Jag heter Niklas Sagrén och är 26 år. Just nu jobbar jag som kommunikatör på Försvarshögskolan, innan dess hade jag praktik på Svenska Unescorådet. Praktiken var en del av min utbildning på Linköpings universitet, en kandidatexamen i Kultur, samhälle och mediegestaltning.

Hur kommer det sig att du valde att göra praktik på Svenska Unescorådet?
Min kompis hittade annonsen och tipsade om att praktiken skulle passa mig bra. Jag höll med, och tänkte att det var en kul blandning av att få jobba med internationella frågor, utbildning och kultur, som jag tycker är viktigt. Eftersom Svenska Unescorådet arbetar med allt detta passade det mig utmärkt.

Vilka arbetsuppgifter hade du?
Jag var kommunikationspraktikant och mina huvudsakliga uppgifter var att jobba med hemsidan och uppdatera sociala medier med innehåll. Hände det någonting spännande kunde jag till exempel skriva en artikel på hemsidan och dela den på sociala medier. Jag satsade mycket på Svenska Unescorådets Instagram, fota människor som vi intervjuade eller hade möten med. Det handlade helt enkelt om att hålla de externa kommunikationskanalerna igång.

Var det lärorikt?
Det tycker jag absolut, jag fick lära mig massor. Det var kul eftersom jag innan praktiken haft en känsla av att många arbetsplatser handlar om att bli tillsagd vad man ska göra, och sen göra det. På Svenska Unescorådet fanns utrymme att komma med egna initiativ och jag var själv ansvarig för att få mina arbetsuppgifter gjorda på ett bra sätt. Detta gjorde att jag fick bidra med min kompetens och inte bara min tid, vilket kändes bra.

Har du några tips till framtida praktikanter?
Många tidigare praktikanter säger att man ska söka praktik på Svenska Unescorådet och att man ska ta för sig, det håller jag absolut med om. Jag skulle dessutom vilja lägga till att man ska försöka ha en bra plan och fundera på vad man själv vill få ut av sin praktik och se till att man uppnår sina mål. Se till att du utvecklar det du vill utveckla och följ upp med din handledare.

Är du intresserad av att praktisera på Svenska Unescorådets kansli? Ansökningar till vårterminen 2019 tas emot fram till 10 oktober. Läs mer här.

2017 MAB Youth ForumDen här veckan samlas ungdomar som arbetar med, eller bor i, biosfärområden för att delta i MAB Youth Forum i biosfärområdet Po Delta i Italien. Forumet ger unga personer möjligheten engagera sig inom Unescos biosfärsprogram (MAB) för att utveckla sina biosfärområden för att förbättra hållbar utveckling på lokal nivå.

På forumet står de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 i fokus. Målen är viktiga för gränsöverskridande hållbar utveckling, med allt från ekonomi till utbildning. MAB Youth Forum ger tillfälle att träffas, delta i debatter samt dela visioner och engagemang för en hållbar utvecklig.

Malena Heinrup, en av fyra svenska representanter på MAB Youth Forum, har redan arbetat i flera år med hållbar utvecklig.  Idag arbetar hon för företaget Man & Nature AB och innan dess var hon koordinator för det svenska biosfärområdet Östra Vätterbranterna. Hon har även arbetat som projektassistent på Stockholm Resilience Centre i ett projekt som tittar på förvaltning inom Biosfärområden i Sverige och Kanada.

”Det bästa var helt klart att träffa människor från världens alla hörn. Jag tror det var 98 länder representerade av de totalt 120 länder som ingår i biosfärnätverket. Folk som kanske annars aldrig hade kunnat resa utanför sina länder kunde för första gången göra det sponsrade av Unesco för att få delta på forumet.”

I höstas fick hon och en kollega i uppdrag av Kommittén för biosfärprogrammet Sverige att skriva en rapport om hur biosfärområden kan bidra till de globala målen (Agenda 2030) i Sverige. Det var de som sedan bjöd in henne till MAB Youth Forum där hon fick presentera sin rapport för alla deltagare. Deltagarna jämförde förutsättningar i olika länder, hur biosfärområden är organiserade men också deras möjligheter att jobba med de globala målen.

Bild på deltagare i MAB Youth Forum
Foto: privat. Amina (Algeriet), Malena (Sverige), Ali (Pakistan), Ana Filipa (Portugal).

Forumet anordnas av Unesco och Unescos regionala kontor för vetenskap och kultur i Europa. Mer information finns här.

Den globala skolan

Den 2 oktober arrangerar Den Globala Skolan ett seminarium för lärare på högstadiet och gymnasiet om globala hållbarhets- och utvecklingsfrågor i skolan. De globala målen för hållbar utvecklig betonar vikten av att undervisa värdegrundsfrågor som berör jämställdhet, kulturell mångfald och globalt medborgarskap. Under seminariet finns möjlighet att ta del av aktuella föreläsningar, paneldiskussioner, mingel och workshops där FN-familjen, Sida och Universitets- och högskolerådets verksamhet Den globala skolan presenterar hur de globala målen kan realiseras i klassrummet.

Seminariet arrangeras i samarbete med Svenska Unescorådet, UNDP, Svenska FN-förbundet, UNICEF, UNHCR, UN Women nationell kommitté Sverige och Sida.

Tid: 2 oktober klockan 08.30-12.00
Plats: Sida, Valhalllavägen 199 i Stockholm
Sista anmälningsdag: 25 september

Mer information om seminariet och anmälan finns här.

Anna Skoog
”Det kändes verkligen som att jag var en anställd och uppmuntrades hela tiden att ta mer plats” – Anna Skoog, praktikant på Svenska Unescorådet våren 2017.

Anna Skoog gjorde praktik på Svenska Unescorådet våren 2017. Just nu läser hon en master i Kritiska studier med litteraturvetenskap som inriktning.

Kan du berätta lite om dig själv?
Jag heter Anna Skoog och är snart 28 år. Jag tog en kandidatexamen i Europaprogrammet på Göteborgs universitet med profilämne sociologi och praktiken var min sista termin. Nu har jag precis börjat läsa en master i Kritiska studier med litteraturvetenskap som inriktning.

Hur kommer det sig att du valde att göra praktik på Svenska Unescorådet?
Jag var inställd på att söka mig till Stockholm från början då det finns fler möjligheter där. Jag valde Unesco för att jag under förra året var ambassadör för Agenda 2030 på uppdrag av FN-förbundet. De målen inom Agenda 2030 jag hade som mina favoritmål var mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen) och mål 4 (god utbildning för alla). Jag kommer inte ihåg exakt vad jag sökte på när jag letade praktikplats och hittade Svenska Unescorådet. Det var kanske FN, utbildning och fred och då dök Unesco upp som en sökträff. Utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, som är Unescos områden, lät intressant. För min del var det främst utbildningsdelen som lockade.

Vad fick du lära dig under din tid på Svenska Unescorådet och vilka arbetsuppgifter hade du?
Jag fick göra lite allt möjligt vilket var väldigt lärorikt, dels var det lite mer utåtriktade event och arbetsuppgifter. For Women in Science (som är ett pris Svenska Unescorådet, L’Oréal och Sveriges Unga akademin delar ut till kvinnor inom vetenskap) är ett bra exempel. Där fick jag göra mycket blandade uppgifter. Under själva eventet fick jag hjälpa till med praktiska saker som att skriva listor på deltagare, inför eventet fick jag intervjua de två pristagarna som vi publicerade på vår hemsida och jag fick även skriva talunderlag till Helene Hellmark Knutsson (minister för högre utbildning och forskning) som var prisutdelare. Jag intervjuade även en av paneldeltagarna, Emma Frans. Jag var med på möten både före och efter för att utvärdera.

Jag fick också vara med i arbetet kring Unescos svenska biosfärområden. I våras kom en rapport om områdenas bidrag till genomförandet av Agenda 2030. Min uppgift var att uppmärksamma rapporten och det gjorde jag både genom att skriva en artikel till hemsidan om rapporten och delta på möten. Jag var också med och anordnade ett seminarium på biosfärdagen för att uppmärksamma och diskutera rapporten, det var som mitt avslutningsprojekt. Jag fick bland annat hitta någon som skulle säga avslutande ord och fick då leta efter vem som skulle vara intresserad. Jag fick även beställa frukostmackor, göra inbjudan och registrera deltagare samt fota under seminariet.

Har du några tips till framtida praktikanter?
Precis som tidigare praktikanter som intervjuats säger, håller jag med om att det fanns mycket frihet och utrymme för egna intressen. Mitt fokus var Agenda 2030 som jag också fick arbeta mycket med. Det kändes verkligen som att jag var en anställd och uppmuntrades hela tiden att ta mer plats. Samtidigt fanns alltid någon som hade det yttersta ansvaret som jag kunde bolla frågor och idéer med. Innan man kommer hit kan det vara bra om man har en idé om vad man vill göra, då har man goda chanser att få göra det. Det fanns verkligen utrymme att utveckla mitt intresse.

Är du intresserad av att praktisera på Svenska Unescorådets kansli? Ansökningar till vårterminen 2019 tas emot fram till 10 oktober. Läs mer här.

Nya siffror publicerade av Unesco visar att biståndet som riktas till utbildning minskat under de senaste sex åren.

Den totala summan bistånd som avsatts för utbildning är idag ca 12 miljarder US-dollar, men har sedan 2010 minskat med 4 procent. Samtidigt har den totala summan av utvecklingsbistånd ökat med 24 procent under samma period. Minskningen eller stagneringen i utbildningsbistånd har påverkat både grundutbildning och sekundärutbildning.

Utbildningsbistånd riktat till humanitära kriser uppgick till 303 miljoner US-dollar. Det är visserligen en ökning med 55 procent, men motsvarar endast 2,7 procent av det totala humanitära biståndet i världen – långt under målet på 4 procent.

Den totala globala utvecklingsassistansen (ODA – Official Development Assistance) har ökat från 145 miljarder US-dollar till 152 miljarder US-dollar, alltså 5 procent, bara under perioden 2014–2015. Samtidigt har andelen av det totala globala biståndet som avsätts för utbildning minskat från 10 procent till 6,9 procent mellan 2010–2015. Denna minskning av utbildningsbiståndet gör det svårare för låginkomst- och medellåginkomstländer att uppnå mål 4 för hållbar utveckling inom utbildning, vilket är en del av Agenda 2030.

Irina Bokova, Unescos generaldirektör, kommenterade utvecklingen:

”Biståndet har förblivit betydligt lägre än vad som krävs för att uppnå mål 4 i Agenda 2030, vilket sätter våra åtaganden på spel. Biståndet skulle behöva multipliceras åtminstone sex gånger för att vi ska kunna uppnå våra gemensamma utbildningsmål och måste gå till de länder som är i störst behov. Vi ser dock att givarna till utbildning skiftar sin uppmärksamhet bort från de fattigaste länderna”. 

Utbildningsbiståndet fördelas inte heller efter behov, då länder och regioner som har högre kostnader och färre resurser ofta inte får det bistånd de behöver. I Afrika söder om Sahara finns över hälften av alla världens barn som inte går i skolan, men endast 26 procent av det totala utbildningsbiståndet för grundskoleutbildning riktas dit. Detta är dessutom en minskning jämfört med 2002, då regionen fick ungefär hälften av utbildningsbiståndet för grundskoleutbildning.

I rapporten diskuteras även problemet med att beräkna olika länders faktiska behov av bistånd. Förslaget är att man bör beräkna kostnaderna att utbilda barn som inte går i skolan i varje enskilt land, och sedan anpassa utbildningsbiståndet efter den totala kostnaden. På så vis kan man omfördela biståndet till länder med större behov. Nu tar man främst hänsyn till landets genomsnittsinkomst och inte till hur svårt det är att nå ut till den delen av befolkningen där barnen inte går i skolan.

Trots den nedåtgående trenden för bilateralt utbildningsbistånd de senaste åren har utbetalda bidrag från den globala utbildningsfonden GPE (Global Partnership for Education) ökat med 14 procent i genomsnitt mellan
2010–2015. Av de samlade utbetalningarna från GPE går ungefär 77 procent till länder i Afrika söder om Sahara och 60 procent till länder som drabbats av instabilitet och konflikter.

Avslutningsvis konstaterar Unesco i rapporten att två huvudsakliga steg är nödvändiga för att kunna uppnå utbildningsmålen i Agenda 2030. Det är dels nödvändigt för givarländerna att leva upp till sina åtaganden och avsätta åtminstone 0,7 procent av sin årliga BNP till bistånd, varav 10 procent till utbildning. Givarländerna bör dessutom försäkra sig om att utbetalningarna fördelas anpassat efter mottagarländernas faktiska behov, för att underlätta förverkligandet av mål 4 i Agenda 2030.

För att läsa rapporten, klicka här

Triumfbågen i Palmyra
Palmyra är ett av de hotade världsarven som har digitaliserats som ett sätt att bevaras. Marina Milella, CC-BY-4.0.

Den 11–25 september visas fotoutställningen ”Resor genom vårt ömtåliga kulturarv: upptäck, bevara och sprid” i Spånga församlingshus, Stockholm. Utställningen arrangeras av Wikimedia Sverige i samarbete med Unesco och Wikimedia Italien. Den 11 september kl. 16.00–18.30 invigs utställningen av bland andra Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige. 

Fotoutställningen innehåller bilder och texter av hotat kulturarv, som är digitaliserade för att bevara den rikedom och de olikheter som vårt gemensamma kulturarv består av. Utställningen som bland annat har visats på Unescos huvudkontor i Paris och på Etruskiska museet i Rom, kommer nu att visas i Spånga församlingshus.

– Utställningen visar både skönheten och sårbarheten i världens kulturarv. Samtidigt ger den också starka argument varför det är så viktigt att bevara vårt gemensamma och hotade kulturarv, säger Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet.

– Det är jättekul att vi med denna utställning kan visa en del av alla de fantastiska bilder på hotat kulturarv, som finns i Wikimedia Commons enorma digitala samlingar. Vi hoppas att många kommer att inspireras till att söka efter fler bilder online och kanske även bidra med egna foton, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Bilderna har tillgängliggjorts från många olika källor, såsom museer, arkiv och allmänheten, och finns alla under fri licens på Wikimedia Commons, Wikipedias mediabank.

Tid: Utställningen invigs 11 september kl 16.00–18.30, där bland annat Svenska Unescorådet och Wikimedia Sverige invigningstalar. Vi bjuder på dryck och enklare tilltugg.

Plats: Spånga församlingshus, Värsta allé 1, Spånga, Stockholm

Hela utställningen finns digitalt på svenska, engelska, franska och italienska här.

Reflektioner kring hotat kulturarv finns här, skrivet av Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg.