Unescos generalkonferens, där mer än 3 000 deltagare träffades i Paris under två veckor, har nu avslutats. Sverige representerades av en delegation, ledd av utbildningsminister Gustav Fridolin, där flera representanter från civilsamhället deltog, som t.ex. Sveriges unga akademi, Vetenskap & Allmänhet, Lärarförbundet, Journalistförbundet, Reportrar utan Gränser, Världsarv i Sverige och Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, också ingick.

Generalkonferensen beslutade om flera viktiga frågor, framför allt Unescos arbetsprogram för de kommande fyra åren och budgeten för de nästkommande två åren. Unescos nya program är tydligt baserat på hur Unesco kan bidra till genomförandet av Agenda 2030. Sverige har också lämnat många förslag i programmet på hur Unescos jämställdhetsarbete ska förbättras, vilket beslutades av generalkonferensen. Andra frågor som diskuterades och beslutades av generalkonferensen var bland annat deklarationen om etiska principer kring klimatförändringar, uppdateringen av rekommendationen om forskares status och Unescos fortsatta arbete med journalisters säkerhet.

Under generalkonferensen medverkade Gustav Fridolin vid lanseringen av Unescos initiativ ”Our Rights, Our Lives, Our Futures” som främjar sexualundervisning i flera afrikanska länder, med finansiering från Sverige. Utbildningsministern deltog även i ett möte om hur utvecklingsländer kan stärka sina utbildningssystem och nå målen i Agenda 2030.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke fanns också på plats för att lansera Unescos tredje rapport om ”World Trends in Freedom of Expression and Media Development” som handlar om trender inom media och journalistik. Med ett särskilt fokus på kvinnor som arbetar inom media, slår rapporten fast bland annat fast att hot och hat, framför allt mot kvinnliga journalister, inom media fortsätter att öka samt att så kallade ”fake news” innebär ett allt större problem. Rapporten går att ladda ned här.

Audrey Azoulay från Frankrike valdes till Unescos generaldirektör för de kommande fyra åren.

Efter fyra år i Unescos styrelse har Sverige nu lämnat över stafettpinnen till Finland som röstades in i styrelsen. Under styrelseperioden har Sverige framför allt drivit frågor som rör yttrandefrihet och jämställdhet.

Unescos logo och flaggor
Bild från generalkonferensen

 

Den 11 december lanserar Sida två viktiga rapporter: The World Development Report Learning to Realize Education’s Promize och Unescos årliga rapport om utbildning (Global Education Monitoring reportAccountability in Education).

Rapporterna lanseras på ett seminarium där Världsbanken och Svenska Unescorådet kommer att presentera och diskutera ”utbildningskriserna” och behovet av tydligare ansvar för en rättvis utbildning.

Seminariet arrangeras av Sida i samarbete med Svenska Unescorådet.

Tid: 11 december klockan 9:00-12:00 (registrering från 8:30)
Plats: Sida, Valhalllavägen 199 i Stockholm
Sista anmälningsdag: 6 december, anmäl dig här.

Bakgrund

  • 263 miljoner barn i världen saknar tillgång till utbildning.
  • 100 miljoner ungdomar i världen saknar läskunnighet.
  • 1 av 7 grundskolelärare är inte utbildade
  • Miljontals barn och ungdomar undervisas på ett språk de inte pratar hemma.

Även om det gjorts framsteg när det gäller tillgång till grundskola kvarstår stora problem för barn och ungdomar som är inskrivna på skolor. Det råder ingen tvekan om att ”skola utan lärande” är ett enormt slöseri med resurser och mänsklig potential.

Utbildningskrisen leder till ökade sociala klyftor och ojämlikheter och Barn och ungdomar som kämpas med fattigdom, konflikter, ojämställdhet och funktionshinder når vuxen ålder utan grundläggande livskunskaper.

Samtidigt har finansieringen för utbildning totalt sett minskat för sjätte året i rad, och en av fyra länder uppfyller inte de överenskomna finansiella målen för utbildning.

Kulturarvet hotas idag inte bara av terror och extremister utan även av snabba klimatförändringar. Det ställer stora krav på vårt samhälle vad gäller kunskap, åtgärder och inte minst en nära samverkan mellan myndigheter och organisationer. Stora resurser kommer behöva läggas på att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv runt om i världen när klimatet förändras. Men får tydlighetens skull: det största hotet mot kulturarvet är trots allt intressekonflikter som uppstår när samhällen förändras, när vägar ska byggas och nya bostadsområden anläggas.

Så skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare, Mats Djurberg, i ett gästinlägg på Wikimedias blogg om hur digitalisering kan skydda hotat kulturarv.

Läs hela inlägget här.

I Hälsingland pågår ett arbete med att göra världsarvsgården Fågelsjö Gammelgård tillgänglig genom virtual reality, ett sätt att ta del av övervåningens festsal även om man inte kan ta sig uppför den branta trappan. Metoden lockar också barn och unga och ger många möjligheter att skapa, visa och delta i berättelser om gården

Så skriver Per Bill, landshövding och ordförande i världsarvsrådet, Hälsingegårdarna, och Mats Djurberg, generalsekreterare i Svenska Unescorådet, i en artikel i Hela Hälsingland.

Läs artikeln här. 

Bevarande av världsarv hamnar ibland i konflikt med andra samhällsintressen, som satsningar på vägar, gruvor och vindkraft eller nybyggnation, och världsarv kan ses som hinder för utveckling. Men det bygger i så fall på en förenklad bild av världsarvens roll samt att deras potential som utvecklingsresurs glöms bort.

Så skriver Jytte Rudiger, kulturchef, Haparanda stad, Sara Vintén, världsarvssamordnare, Luleå kommun, Åsa Nordin Jonsson, Laponiatjuottjudus/Laponiaförvaltningen och Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet i en artikeln i Norrbottenskuriren.

Läs artikeln här.

 

 

Att bevara ett världsarv är inte att frysa tiden. Tvärtom, en viktig del i det långsiktiga bevarandet är att världsarv ska levandegöras och vara en del av dagligt liv på många olika sätt. Världsarv är mycket mer än statiska historiska objekt som aldrig får röras. I själva verket kan bevarandet bidra till mervärde och hållbar utveckling, ekonomisk såväl som social. Även som forskningsområde är världsarven en framtids möjlighet.

Så skriver Ylva Thörn, landshövding och ordförande i Världsarvsrådet i Falun, Christina Staberg, samordnare Världsarvet, och Mats Djurberg, Generalsekreterare i Svenska Unescorådet, i Dalademokraten om vikten av lokal förankring av världsarven.

Läs artikeln här.

Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona firar under nästa år 20 år som världsarv. Samtidigt utvecklas världsarvet som besöksmål genom att de befästa holmarna nära Trossö blir tillgängliga genom skärgårdstrafiken och med egen båt. Satsningen på konst och kultur på öarna i världsarvet kommer att locka fler att upptäcka Karlskrona och tillgängliggöra kunskap om världsarvet.

Så skriver Malin Jogmark, Världsarvssamordnare i Karlskrona Kommun, och Mats Djurberg, Generalsekreterare i Svenska Unescorådet, i Sydöstran om vikten av lokal förankring av världsarven.

Läs artikeln här

Unesco har nu släppt den tredje utgåvan av sin rapport World Trends in Freedom of Expression and Media Development som ger en översikt över nya trender inom mediefrihet, mångfald, oberoende och journalisters säkerhet.

Rapporten har bland annat funnit att fler individer än någonsin idag har tillgång till information tack vare internet, samtidigt som kombinationen av polarisering och teknisk förändring underlättar spridningen av hat, misogyni och ”falska nyheter”.

I ett växande antal länder möter journalister fysiska och verbala attacker som hotar deras förmåga att rapportera nyheter och information till allmänheten.

Årets rapport har en särskild inriktning på jämställdhet i medier.

Rapporten är finansierad av Sverige.

Läs hela rapporten här.

Matilda Hellström
Matilda Hellström.

Matilda Hellström är ledamot i Svenska Unescorådet där hon representerar Sveriges ungdomsorganisationer – LSU. 2015 och 2016 listades hon som en av framtidens 99 mäktigaste personer av TCO.

Hej Matilda, vem är du?
Jag är en obotligt engagerad norrlänning och har under många år jobbat för att stärka barn och ungas rättigheter. Under 2015 var jag förbundsordförande för Sveriges elevråd (SVEA) och jobbade för en bättre och mer demokratisk skola. Den ambitionen lever kvar och idag studerar jag till lärare på Umeå Universitet.

Vilka frågor delar Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) med Unesco?
LSU är landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer och vi samlar totalt 700 000 ungdomar med en mångfald av perspektiv och intressen för att vi gemensamt ska förbättra förutsättningarna för ungas demokratiska organisering, i Sverige och i världen. Vår vision är en demokratisk värld där alla unga är organiserade och har makt över sina liv och samhällsutvecklingen. LSU arbetar med Agenda 2030 genom kunskapsspridning och påverkansarbete.

Ett exempel är mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen, där vi arbetar med FN:s säkerhetsresolution 2250 om unga, fred och säkerhet. Det är en historisk och bindande säkerhetsresolution som erkänner ungdomar som politiska aktörer och fredsbyggare, samt att ungdomar ska inkluderas på alla beslutsfattande nivåer.

Vad jobbar du med som ledamot i Svenska Unescorådet?*
Jag fungerar som en länk mellan LSU och Unesco och jobbar för att två viktiga organisationer ska finna framgång tillsammans. Jag representerar ungdomsperspektivet i de diskussioner som förs och de beslut som tas eftersom all politik på alla nivåer påverkar ungdomar. Jag sitter även i Svenska Unescorådets Utbildningsutskott där sakfrågor diskuteras djupare. Jag jobbar särskilt med Unesco Ungdomsstrategi som antogs under Unesco Generalkonferens 2013 och för en utveckling av Unesco Youth Forum.

Kort och gott så är ungdomsrörelsen och Unesco viktigare än någonsin. Att få jobba med båda dessa aktörer är en ära.

Varför är det så viktigt att uppmärksamma ungdomsfrågorna?
Hälften av världens befolkning är unga och vår röst måste synas. Vi lever i en tid då konflikter och problem måste förebyggas internationellt. Idag står världen inför stora utmaningar, och den globala ungdomsrörelsen har en viktig roll att spela för att lösa detta.

 

Eric Gustavsson, ordförande i Filosofilärarnas förening SOPHIA.
Eric Gustafsson. Foto: Niklas Sagrén.

Imorgon är det Världsfilosofidagen som har firats den tredje torsdagen i november sedan 2005. Unesco menar att ”filosofi är en disciplin som uppmuntrar till kritiskt och självständigt tänkande och har förmågan att bidra till bättre förståelse om världen, samt förespråka tolerans och fred”. Vi har träffat Eric Gustafsson, ordförande för Filosofilärarnas förening SOPHIA, och pratat om varför filosofi är viktigt i skolan.

Berätta lite om dig själv och vad du gör!
Jag är ordförande i Filosofilärarnas förening SOPHIA. Vi försöker skapa en arena för Sveriges filosofilärare, där de kan samlas och diskutera gemensamma frågor och problem. Oftast finns det bara en filosofilärare på varje skola, vilket gör att en sådan mötesplats blir viktig.

Vi vill förbättra undervisningen och villkoren för eleverna, så att de får möta det här fantastiska ämnet på ett så bra sätt som möjligt.

Varför är det viktigt att prata om filosofi som en del av utbildningen?
Filosofi är ett av de ämnena som ignoreras mest idag och som till viss del förlorat sin roll inom skolan. Etik, moral och källkritik har tagits över av religions- och historieämnena, trots att de egentligen är filosofiska aktiviteter. Den historiska källkritiken, exempelvis, är väldigt specifik för just historiska källor, vilket 18-åringar inte möts av så mycket idag. Därför är det viktigt att prata om även filosofiämnet som en betydelsefull roll inom utbildning.

Filosofi är också en viktig del i arbetet med utbildning för hållbar utveckling. För att de globala målen för hållbar utveckling ska uppnås, krävs det ett större perspektiv och filosofi kan bidra till att vara en del av en diskussion som ger mer kraft åt förändring.

Hur har ert samarbete med Svenska Unescorådet sett ut?
Tidigare år har vi varit delaktiga i evenemang kring Världsfilosofidagen. Just nu håller vi på att planera ett djupare samarbete med Svenska Unescorådet, som jag ser fram emot mycket. Jag tror att vårt gemensamma arbete resulterar i att filosofin får någon slags tyngd. Jag har även en förhoppning om att förlängningen av samarbetet ska leda till att filosofi blir obligatoriskt i skolan, vilket det redan är i flera länder. Svenska Unescorådet kan hjälpa till med detta genom att vara någon slags stor aktivitet som uppmärksammar filosofins relevans för utbildning eftersom Unesco arbetar med dessa frågor globalt. För några år sedan släppte de en lärarhandledning (Philosophy: A school of freedom), som innehåller en översikt av hur olika delar av världen hanterar de olika hinder som skolfilosofin står inför. Jag rekommenderar verkligen alla att läsa den, även folk som inte arbetar inom skolan!