Attacker mot artister och musiker fortsätter att öka globalt och har gått från 90 under 2014, till hela 430 under 2016. Kvinnliga konstnärer är ofta extra mycket utsatta, och kvinnor är också underrepresenterade på nyckeltjänster inom kultursektorn.

Detta framkommer i FN-organet Unescos nya rapport Re-Shaping Cultural Policies som handlar det arbete som sker världen över med att genomföra Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005. Rapporten, som är den andra i serien, finansieras av Sverige.

Svenska Unescorådets generalsekreterare, Mats Djurberg, säger:

Kulturen och konsten är en viktig del av yttrandefriheten och den konstnärliga friheten är en grundläggande rättighet för varje individ och för samhället. Att säkerställa rättvisa villkor för alla konstnärer och kulturarbetare innebär också en nolltolerans mot sexuella trakasserier. De ökande hoten mot den konstnärliga friheten slår hårt mot samhällets förmåga till utveckling.

I rapporten skriver tio oberoende experter om trender och utveckling inom områden som kulturpolitiska insatser, public service-medier, digital utveckling, jämställdhet och konstnärlig frihet. Rapporten lyfter fram flera utmaningar, exempelvis konstnärers möjlighet att verka i olika länder. Rapporten lyfter också frågan om hur staten kan fatta beslut som gynnar skyddet av och främjandet av kulturell mångfald.

Mer information:

Rapporten finns att läsa här (på engelska).

”Att bevara ett världsarv är inte att frysa tiden. Tvärtom, ett världsarv kan vara en del av vardagen och vara relevanta för dagens samhälle på många sätt. Förutsatt att världsarven är väl förankrade i det lokala samhället kan de bidra till mervärde för ekonomisk och social hållbar utveckling.

FN-organet Unesco har utnämnt 1073 världsarv, 15 av dessa finns i Sverige. De svenska världsarven är en fantastisk resurs för att vi ska lära oss om vår historia, samtidigt som de främjar turism och det lokala näringslivet. Det finns flera exempel på hur detta kan ske genom projekt som drivs av de svenska världsarven.”

Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare, skriver i UNT om hur de svenska världsarven kan bidra till lokal och regional utveckling genom att vara väl förankrade i samhället genom olika projekt. Läs hela artikeln här.

”Ett stående inslag på många resmål är marknader med souvenirer. Man vill ofta köpa med sig något personligt hem, ett föremål som påminner om resmålet och som kanske inte går att få tag på i Sverige. Det kan vara ett smycke, ett keramikföremål eller kanske en vacker liten figurin.

Här gäller det att se upp. I vissa fall kan din souvenir vara antik och den kan då vara en ovärderlig del av det lokala kulturarvet. Säljaren kan ha kommit över den genom plundring eller vara en del av ett större nätverk för handel med föremål från en krigszon och ditt köp kan då bidra till fortsatt illegal verksamhet eller rentav terrorism.”

Så skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg tillsammans med Ann Follin, överintendent på Statens Världskulturmuseer.

Läs hela artikeln i Smålandsnyheter här.

Del av omslagsbild på rapporten Re-shaping cultural policies

Kulturen och konsten är en viktig del av yttrandefriheten och den konstnärliga friheten är därmed en grundläggande rättighet för varje individ och för samhället. Att säkerställa rättvisa villkor för alla konstnärer och kulturarbetare innebär också en nolltolerans mot sexuella trakasserier och därmed ett stärkande av jämställdheten i samhället. Det skriver Svenska Unescorådets generalsekreterare Mats Djurberg och Kulturrådets generaldirektör Staffan Forssell.

Att ha ett rikt och fritt kulturliv ligger i allas intresse. Det är kulturlivet idag som lägger grunden för morgondagens kulturarv – kulturen kan skapa skönhet och riva ner den, den kan roa och oroa och den inspirerar till kreativitet. Konsten inkapslar minnen, erfarenheter och berättelser.

Yttrandefrihet är en grundläggande fri- och rättighet där också den konstnärliga friheten ingår. Det är nu snart 70 år sedan FN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs. Sverige är också sedan 1966 anslutet till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Unescos Rekommendation från 1980 om att erkänna konstnärers yrkesstatus bidrar också till att stärka och främja konstnärers sociala och ekonomiska rättigheter.

Konstnärlig frihet är därför en viktig samhällsfråga och den fria konstens betydelse har blivit erkänd av FN som en del av de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030. Ett av dessa mål är att säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal – för att uppfylla det måste vi tillsammans arbeta för att stärka och främja den konstnärliga friheten såväl nationellt som internationellt.

Unescos nya globala rapport Re-Shaping Cultural Policies – Advancing creativity for development, som har finansierats av Sverige, är en utvärdering av det arbete som sker världen över med att implementera Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, en konvention som har skrivits under av 145 stater och av EU. I rapporten utvärderas de insatser som har gjorts för att främja och stärka en mångfald av kulturuttryck i världen. Tio oberoende experter skriver om trender och utveckling inom områden som kulturpolitiska insatser, public service-medier, digital utveckling, jämställdhet och konstnärlig frihet. Rapporten lyfter fram flera utmaningar, exempelvis konstnärers möjlighet att verka i olika länder.

Den konstnärliga friheten är allt oftare hotad genom censur, trakasserier eller rena hot. Dessa hot är ofta riktade direkt mot konstnären. Antalet attacker mot konstnärer har ökat stadigt under 2000-talet. I vissa länder begränsas den konstnärliga friheten också av religiös eller politiserad lagstiftning.

Rapporten visar att trots att kvinnor utgör hälften av alla kulturarbetare världen över så är de kraftigt underrepresenterade på nyckelpositioner inom sektorn och har ofta betydligt lägre löner.

Kvinnliga konstnärer i världen drabbas hårt av trakasserier, hat och hot, framför allt på nätet. Många kvinnliga konstnärer undviker därför att vara närvarande på nätet och förlorar därför en viktig kanal för att göra sina verk tillgängliga för en bredare publik.

Också i Sverige finns det mycket kvar att göra. #MeToo-uppropen som har gjorts av svenska kvinnor som arbetar inom konst, teater, film och musik, med flera yrkesgrupper, har tydligt visat att många kvinnor inom kultursektorn är utsatta för sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Vissa kvinnor har valt att lämna kultursektorn på grund av detta, medan vissa andra har fortsatt att arbeta inom sitt konstområde men med traumatiska upplevelser, tystnadskultur och skam.

Rapporten lyfter också fram vissa ljuspunkter – finansiellt stöd för kulturarbetare har ökat i många delar av världen, särskilt i Afrika, och allt fler aktörer rapporterar också om när den konstnärliga friheten hotas, genom exempelvis attacker mot konstnärer.

Inskränkningar i den konstnärliga friheten drabbar inte bara den enskilda konstnären och kulturarbetaren utan alla i samhället, eftersom det leder till en minskad mångfald och tillgång till kultur för oss alla att ta del av.

Att kulturen och konsten är fria och starka är en viktig del av yttrandefriheten och därmed en grundläggande rättighet för varje individ och för samhället. Att säkerställa rättvisa villkor för alla konstnärer och kulturarbetare innebär också en nolltolerans mot sexuella trakasserier och därmed ett stärkande av jämställdheten i samhället.

Mats Djurberg, generalsekreterare Svenska Unescorådet
Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet

Del av framsidan på rapporten Re-shaping cultural policies

Idag lanserar Unesco sin globala rapport Re-Shaping Cultural Policies som handlar om det arbete som sker världen över med att genomföra Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005. Rapporten, som är den andra i serien, finansieras av Sverige. Rapporten lyfter flera utmaningar för kultursektorn, som mänskliga rättigheter, kulturpolitik, konstnärers möjlighet att verka i olika länder och hur kulturen kan bidra till hållbar utveckling.

Rapporten är indelad i fyra mål. Det första handlar om att stödja ett hållbart system för styrning inom kultursektorn. Rapporten lyfter frågan om hur staten kan fatta beslut som gynnar skyddet av och främjandet av kulturell mångfald.

Det andra målet som utvärderas i rapporten handlar om att uppnå ett balanserat flöde av kulturvaror och tjänster samt rörlighet för konstnärer och kulturskapare runt om i världen. Här är fokus på en rättvis tillgång till kulturella föremål samt att konstnärer ska kunna röra sig fritt.

Det tredje målet handlar om att integrera kultur i ramverket för hållbar utveckling.

Det sista målet handlar om att främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Sverige driver frågan om konstnärlig frihet inom ramen för Unesco. Fri och stark kultur och konst är en viktig del av yttrandefriheten och därmed är det en rättighet som är grundläggande för ett välmående och välfungerande samhälle.

Rapporten finns att läsa här (på engelska).

Sex porträttbilder bredvid varandra.

I år är det 70 år sedan FN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs. Det uppmärksammas idag på FN-dagen för mänskliga rättigheter.

I FN-deklarationen står det bland annat att:

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Unescos rapport World Trends in Freedom of Expression and Media Development konstaterar att hotet mot pressfriheten är ett hot mot de mänskliga rättigheterna. Sverige finansierar rapporten. Den tredje upplagan lanserades av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i Paris i november. Den visar bland annat att två journalister mördats varje vecka sedan år 2012 och att våld mot journalister ökar världen över. Bara vart tionde brott mot journalister klaras upp.

Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet och Jonas Nordling, ordförande för journalistförbundet har skrivit en debattartikel om mänskliga rättigheter och pressfrihet och om hur straffrihet för journalistmord hotar demokratin. Artikeln finns att läsa här.

Petra Göransson
Petra Göransson. Foto: Niklas Sagrén.

Petra Göransson kommer från Universitets- och högskolerådet (UHR) där hon arbetar med utbytestjänstgöring för statstjänstemän bland annat för utbyte med Unescos sekretariat.

Kan du berätta mer om tjänstemannautbytet på Unesco?
Fördelen med att söka till en organisation som Unesco är att utbytet är lite längre, oftast är man borta mellan 9 månader och ett år. Inom Unesco planerar man arbetsuppgifter innan utbytet, vilket leder till att man är överens om arbetsuppgifterna under utbytesperioden. Detta gör att ens kunskaper utnyttjas till fullo och att man kan utvecklas som individ, men även att man senare kan utveckla verksamheten hemma.

Utbytesprogrammet med Unesco riktar sig mot administrativa uppgifter som ekonomi och HR, medan andra utbyten mer riktar sig mot sakkunniga och experter. Unesco har kontor på flera ställen i världen och det finns alltså flera olika platser att välja mellan.

Varför är det viktigt att åka på utbyte som tjänsteman?
De största vinsterna är att få jobba i en internationell miljö och få perspektiv på sin verksamhet, att utöka sitt nätverk, prata ett annat språk och få en ökad förståelse för mångkulturalism, vilket inte minst gäller på Unesco.

På Unesco får man jobba med kollegor från hela världen vilket är väldigt berikande.

Varför är det bra för arbetsplatsen i Sverige?
Man tar hem ny kunskap och inspiration om hur man kan jobba med olika frågor, att slippa uppfinna hjulet på nytt. Man kan också ha nytta av det internationella nätverk man har utvecklat.

Läs mer om hur du kan ansöka här.

FN:s säkerhetsråd har antagit en rapport som lyfter fram sambandet mellan krig och kulturarvsförstörelse och visar hur till exempel illegal handel med kulturföremål kan bidra till terrorism och väpnade konflikter.

Detta är den första rapporten som producerats som uppföljning på FN:s säkerhetsråds resolution 2347, den första resolutionen med fokus på kulturarv och hur dessa skyddas av Unesco. Resolutionen håller fram kulturarv som ett sätt att föra människor närmare varandra.

Rapporten ger exempel från 29 medlemsländer på metoder för skydd av kulturarv och presenterar rekommendationer som kan förstärka skydd av världsarv, öka medvetenhet om dess roll, eller bidra till datainsamling och fredsbevarande. Syftet är bland annat att bättre ta hänsyn till kulturella skillnader i framtida fredsbevarande uppdrag.

Unescos generaldirektör, Audrey Azoulay, säger om rapporten:

”Denna rapport visar att resolution 2347 redan har lett till starka förordningar och växande ansträngningar att dokumentera, bevara och skydda kulturarv som är under hot.”

Rapporten finns tillgänglig här.