Utbildningsminister Gustav Fridolin har beslutat att utnämna Lena Sommestad till ny ordförande i Svenska Unescorådet. Samtidigt har även nya ledamöterna i Svenska Unescorådet utsetts. Gustav Fridolin kommenterar utnämningen:

Unesco spelar en avgörande roll i en svår tid, för yttrandefrihet, utbildning och jämställdhet. Jag är tacksam för den omfattande insats Inger Davidson gjort som ordförande för Svenska Unescorådet och ser fram emot att samarbeta med Lena Sommestad. Med sin gedigna erfarenhet kommer Sommestad vara viktig för Sveriges engagemang i Unesco. Det nya rådet samlar en bredd av kompetens som speglar svenska prioriteringar av Unescos arbete och mandat.

Lena Sommestad är landshövding i Hallands län, tidigare statsråd och professor i ekonomisk historia. Lena Sommestad säger:

Unesco bildades för att skapa en mer tolerant och fredlig värld. Tyvärr ser vi idag alltmer hot och hat världen över och Unescos roll har aldrig varit viktigare. Jag har sedan lång tid ett stort engagemang för frågor som berör vetenskap, demokrati, jämställdhet och hållbar utveckling och ser fram emot att arbeta med dem också i det här sammanhanget.

Svenska Unescorådet är Sveriges länk till FN-organet Unesco som ansvarar för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation.

Rådsledamöterna är förordnande fram till 31 december 2021 och presenteras här.

Lars Tallert
Lars Tallert. Foto: Alissa de Aquino Carlsson

Lars Tallert, utvecklingschef på Medieinstitutet Fojo, har blivit utnämnd av Regeringskansliet till svensk representant i styrelsen för FN-organet Unescos program för medieutveckling IPDC (International Programme for the Development of Communication).

”Lars Tallert har mycket att bidra med till Unescos viktiga arbete med pressfrihet och medieutveckling och jag är övertygad att Sverige nu fortsätter att vara en stark röst inom IPDC. Lars mångåriga bakgrund inom internationell medieutveckling ger honom en unik förståelse för både de hot och utmaningar det fria ordet världen över står inför och han kommer att vara en viktig resurs i IPDCs arbete,” säger Mats Djurberg, generalsekreterare på Svenska Unescorådet, och välkomnar utnämningen.

Desinformation, hat och hot breder ut sig över hela världen samtidigt som utrymmet för kvalitetsjournalistik krymper. Inom IPDC ser jag fram emot att söka kopplingar mellan policy och action – den stora utmaningen är att omsätta teori i handling,” säger Lars Tallert om sitt nya uppdrag.

IPDCs uppdrag är att bidra till hållbar utveckling och demokrati genom att stärka främst utvecklingsländer i utvecklandet av digitala medier och press. Press- och yttrandefrihet är prioriterade svenska frågor i Unesco och Sverige tilldelades en av de 25 platserna i IPDCs styrelse vid Unescos generalkonferens i november 2017. Sverige kommer att sitta i styrelsen fram till hösten 2021.

Läs mer
Information om Unescos arbete med press- och yttrandefrihet här 

Information om IPDC här.

Intervju med Lars Tallert här

 

Lars Tallert
Lars Tallert. Foto: Alissa de Aquino Carlsson

Grattis Lars Tallert, utvecklingschef på Fojo medieinstitut, du har blivit utnämnd till Sveriges nya representant i Unescos program för kommunikation (IPDC)!

Kan du berätta lite mer om din roll i IPDC? Jag blir Sveriges representant i IPDC och kommer vara det i fyra år. Det är ett internationellt program som värnar om pressfrihet, stödjer fria medier och stärker kvalitetsjournalistiken. Det ska bli spännande!

Vad tror du blir mest spännande? Att se om det faktiskt går att omsätta ord i praktik. Det finns det så många som har bra åsikter och tycker likadant – men sen händer ingenting. Så min personliga utmaning är att försöka hitta kopplingen mellan policy och action.

Vilka är de största utmaningarna som IPDC har framför sig? Det som man ser över hela världen är ett krympande utrymme för kvalitetsjournalistik. Vi ser hur desinformation, hat och hot breder ut sig. I vissa länder kan det ofta vara regeringen eller grupper nära regeringar som ligger bakom de här problemen. Det är mycket oroväckande och därför är det viktigare än någonsin att stödja kvalitetsjournalistiken.

Vilken roll kan Unesco spela i de här frågorna? Det blir allt svårare att definiera vad som är journalistik och vad som är medier, med tanke på den roll bloggare och sociala medier kan spela. Unescos styrka kan vara en bryggan mellan regeringarna å ena sidan och medieföretag, journalister och andra aktörer å andra sidan. IPDC erbjuder ett forum där man kan ha en öppen diskussion med regeringen – samtidigt som Fojo och andra aktörer som arbetar med medieutveckling kan ha en dialog med företrädare för medier och yttrandefrihet.

 

 

#wiki4women
Design: Alissa de Aquino Carlsson

Wikipedia är världens största online- och användargenererade encyklopedi. Representationen av kvinnor på Wikipedia är dock begränsad. Nittio procent av dem som lägger till innehåll på Wikipedia är män och det finns fyra gånger fler artiklar om män än kvinnor. Därför vill Unesco vara med och öka representationen av kvinnor online.

Unesco jobbar med flera av de globala målen varav ett är mål 5, att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Genom flera projekt och events bidrar Unesco till att öka jämställdheten. Ett initiativ som har lyfts fram är #Wiki4Women.

#Wiki4Women är ett svenskt initiativ för att lägga till mer innehåll på Wikipedia om kvinnliga aktörer, experter och förebilder inom olika områden. Den 8 mars – Internationella kvinnodagen – kommer Unesco, Wikimedia och andra organisationer att vara värd för olika #Wiki4Women-event i mer än 40 länder

Du kan också vara med och förändra genom att skriva eller lägga till mer innehåll om dessa kvinnliga förebilder och experter

  • Mer information om hur du skriver en ny artikel eller lägger till mer innehåll på Wikipedia finns här. 
  • Du kan även anmäla dig till skrivstugan den 4 mars på Svenska institutet i Stockholm. Mer information finns här. 
    eller besök Facebook eventet här.
  • Läs mer om vad som händer hos Unesco i Paris här.

Göran Blom, ordförande för biosfärprogrammet

Göran Blom är ordförande i programkommittén för biosfärprogrammet i Sverige som syftar till att skapa modellsamhällen för en mer hållbar utveckling.

Vad är biosfärprogrammets syfte?
Biosfärprogrammet syftar till bättre förståelse för miljön och uppmuntrar till utveckling av lokala lösningar på globala utmaningar. Vi vill att erfarenheterna från biosfärarbetet ska inspirera samhället i stort.

Hur jobbar man med biosfärprogrammet i Sverige?
Vi jobbar på olika nivåer med biosfärprogrammet Sverige; från lokalt till internationellt. Det lokala är allt som görs i de fem biosfärområdena och två kandidatområdena. Vi arbetar även med att stärka det nationella programmet där den nationella koordinatorn har en jätteviktig roll tillsammans med programkommittén och Svenska Unescorådet. Internationellt är vi med i olika nätverk och deltar i den globala styrelsen för världsnätverket. Biosfärområden handlar om samverkan och nätverkande – att inspirera och låta sig inspireras.

Hur har arbetet med biosfärområdena utvecklats i Sverige sedan programmet startade?
Jättemycket! Det går knappt att jämföra då och nu. Arbetet med Kristianstads Vattenrike var banbrytande för utvecklingen i Sverige och det blev vårt första moderna biosfärområde. Det ekonomiska stödet från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten var också till stor hjälp.
Åren 2010 til 2012 fick vi fyra nya biosfärområden. En viktig faktor för programmet är att vi har en nationell koordinator, som ger stöd till initiativ för kandidatområden och biosfärområden, men är även aktiv i det internationella arbetet. De senaste åren har vi haft fokus på Agenda 2030 och hur biosfärarbetet bidrar till genomförandet.

Hur är programmet kopplat till Agenda 2030 och vad kan biosfärområdena bidra med för att uppnå målen för hållbar utveckling?
I Lima Action Plan, handlingsprogrammet till den nya globala strategin, står det att biosfärområden ska bidra till att genomföra Agenda 2030. Vi har inom det svenska programmet tagit fram en vägledning till stöd för biosfärområdenas arbete, där det står vilka aktiviteter vi prioriterar i Sverige och hur dessa här ihop med den globala strategin.

Vad ser du för utmaningar för programmet inom den närmaste framtiden?
En fråga vi arbetar med just nu är att hitta en organisationsform för programmet. Det måste fungera långsiktigt och även för de myndigheter och organisationer som stödjer programmet, och samtidigt hantera ekonomiska bidrag på programnivå. Syftet är att stärka programmet och fortsätta stödja biosfärområdena.
Inom de närmsta åren kommer också fyra av biosfärområdena genomföra sin första 10-årsutvärdering (periodic review) vilket kommer kräva mycket jobb.

På vilket sätt tror du att programmet kommer att utvecklas och vad hoppas du på för framtiden?
Jag tror att vi kommer få fler biosfärområden inom de närmsta 10 åren. Vindelälven-Juhtatdahka och Voxnadalen redan nästa år. Jag tror också att fler myndigheter och organisationer ser möjligheterna med biosfärområden och engagerar sig i programmet.
Sen hoppas jag att vi ser tydliga effekter av biosfärområdenas funktion som modell för fler områden att ta till sig nya arbetssätt och erfarenheter. Det är nog en nödvändighet om vi ska närma oss de globala hållbarhetsmålen.

Porträttbild av Måns Pedersen.
Måns Pedersen. Foto: Csaba Goszleth

Sverige anslöt sig under förra året till det andra protokollet i Haagkonventionen. Haagkonventionen från 1954 är den första överenskommelsen mellan Unescos medlemsländer om skydd för kulturarv och den enda som specifikt handlar om kulturarv och krig och konflikt. Vi har intervjuat Måns Pedersen som arbetar på Riksantikvarieämbetet som berättar varför det här är viktigt.

Vad innebär Haagkonventionen?
Haagkonventionen handlar om att skydda kulturegendom vid väpnad konflikt eller ockupation. Konventionen omfattar både lösa föremål men också byggnader och platser. Reglerna som ratificerande stater blir bundna av handlar t.ex. om inventering, utmärkning och andra typer av förberedande åtgärder i fredstid att kunna dra nytta av i tider av konflikt. Totalt har konventionen med dess två tilläggsprotokoll tre olika skyddsnivåer som kan tillämpas beroende på hur skyddsvärd egendomen är.

Vad handlar det andra protokollet till Haagkonventionen om?
Det andra tilläggsprotokollet medför ytterligare förstärkningar av skyddet av kulturegendom under väpnad konflikt eller ockupation. En viktig del är att det andra tilläggsprotokollet får den högsta skyddsnivån – Förstärkt skydd- som innebär att kulturegendom som skyddas ska vara ”av största vikt för mänskligheten”. En annan viktig del är att det andra tilläggsprotokollet ställer krav på ratificerande stater att införa specifika straffsanktioner för den som begår en gärning i strid mot bestämmelserna i protokollet. En stor del av de gärningar som ska kriminaliseras kommer i Sverige att räknas som krigsförbrytelser enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.

Varför är det viktigt att Sverige ratificerar det?
Att bevara mänsklighetens kulturegendom är naturligtvis viktigt för alla runtom i världen oavsett var den finns. Det är därför viktigt att kulturarvet är skyddat, särskilt i samband med krig och konflikt. Det kan också innebära att arbetet med liknande frågor stärks vilket skapar synergieffekter.

Vad innebär ratificeringen av det andra protokollet för kulturarv världen över?
När vi ratificerar protokollet innebär det att Sverige bidrar och stödjer det internationella arbetet som bedrivs för att minimera skador på kulturarv av största vikt för mänskligheten. Vi visar att frågorna tas på stort allvar i Sverige.