Unescos biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle, som är ett modellsamhälle för ett mer hållbart sätt att leva, lanserar under våren flera initiativ för att öka medvetenheten om globala utmaningar inom miljö och andra samhällsområden. Initiativen riktar sig främst till barn och unga.

Mats Djurberg, generalsekreterare på Svenska Unescorådet, säger:

Att förstå sin omvärld och de utmaningar vi kommer att möta framöver är det första steget för att hitta en väg för ett mer hållbart samhälle. Och då måste vi få med oss de som är unga idag. De här initiativen är en viktig del i pusslet för en bättre miljö och ett mer hållbart sätt att leva.
I mars öppnar en utställning, *Här finns liv, på naturum Vänerskärgården vid Läckö slott som visar utmaningar och hållbara aktiviteter genom en app skapad i samarbete med Skövde högskola. Besökare på utställningen får i uppdrag att svara på frågor med hjälp av en 6 meter lång väggtäckande kartbild, illustrerad av Veronica Jensen.

I juni lanseras ytterligare ett initiativ där appen integrerats med Läckö slotts naturstig. Appen lär deltagarna om vilka naturliga superkrafter de har och hur just deras egenskaper kan vara värdefulla för en mer hållbar framtid. Deltagarna får också lära sig mer om FNs globala mål om ekosystem och biologisk mångfald.Satsningen görs i samarbete med Stiftelsen Läckö slott, Dacapo Mariestad, NBV, Högskolan i Skövde, Mariestad, Götene och Lidköpings kommuner tack vare finansiering från Skaraborgs kommunalförbund, John Hedins stiftelse, Grevillis fond samt Sparbanksstiftelserna Skaraborg, Alfa och Lidköping.

Förbokning av besök till utställningsrummet med Kartspelet sker genom naturum fram till Läckö slotts öppning i juni, efter det kan man spontant besöka utställningen under sommarsäsongen. Fri entré vid båda upplevelserna.

Håll utkik efter fler aktiviteter kopplade till *Här finns liv under hela 2018!
Mer information
Läs om finansiärer och program här.

Läs om Unescos biosfärområden här.

Väggmålning och app
Porträtt intervju

Carina Wettemark är koordinator för biosfärområde Kristianstads Vattenrike och berättar här om hur området kan fungera som en modell för hållbar utveckling.

På vilket sätt kan biosfärområdet användas som en förebild för hållbar utveckling?

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är vägledande i vårt arbete och biosfärområdet bidrar till hur de ska uppnås. Vi är en del i ett världsnätverk med nästan 700 biosfärområden fördelat på 120 länder världen över. Biosfärområden fungerar som arenor för att uppnå en hållbar utveckling lokalt och på biosfärkontoret i Kristianstad jobbar vi med att knyta ihop det lokala med det globala. Vårt arbetssätt är att samverka och inspirera andra att arbeta för en hållbar utveckling genom att lyfta fram goda exempel.

Kristianstads Vattenrike är känt för sitt stora våtmarksområde –vilken roll spelar området i arbetet för hållbar utveckling?

Kristianstad är rikt på vatten och under mitten av 1900-talet ansågs vattnet vara ett hot för staden. Man till och med placerade stadens soptipp mitt i våtmarkerna på 1950-talet! Vi har sedan starten av vårt arbete jobbat med attitydförändringar -Att se naturen och därmed våtmarkerna som en stor tillgång för Kristianstad och inte som ett hot. Till exempel renar våtmarkerna vattnet naturligt, hyser en rik biologisk mångfald och jämnar ut vattenflöden. Det senare är väldigt viktigt för oss då Kristianstad ligger under havsytan.

Vad anser du är viktigt för den framtida utvecklingen av biosfärområdet?

Det är viktigt att bevara och utveckla ekosystemtjänsterna i området då det är en förutsättning för hållbar utveckling och det bidrar även till ett mer motståndskraftigt samhälle mot framtida klimatförändringar. I arbetet med att utveckla ekosystemtjänsterna är samarbetet med forskningen centralt.

Har ni något särskilt projekt eller liknande just nu som du skulle vilja lyfta fram?

Vi driver just nu ett projekt som heter Biosphere for Baltic tillsammans med Svenska Biosfärprogrammet. Syftet med projektet är att det ska bidra till erfarenhets -och kunskapsutbyte mellan biosfärområden runt Östersjön. Fokus är på mål 14 i Agenda 2030 om ett rikt hav, och vi fokuserar särskilt på åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten. Vi har även haft uppstart för vår nionde (!) biosfärambassadörsutbildning och 250 personer är numera diplomerade ambassadörer. De är en viktig del i vårt arbete med att sprida kunskap och väcka engagemang – ett led i biosfärkontorets arbete med Agenda 2030.

Digitaliseringen har lett till en större mångfald inom media, då fler har möjlighet att ta del av information och dessutom bidra till att ta fram och sprida information, enligt Unescos rapport World Trends in Freedom of Expression and Media Development, som nu publicerats för tredje gången. Den ökade mängden av information är dock, enligt Unesco, inte helt oproblematisk, eftersom tillgången på felaktig information och ryktesspridning också ökat. Digitaliseringen har dessutom inneburit att hat och hot både mot journalister och deras källor har blivit vanligare.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke välkomnar Unescos rapport, som finansierats av Sverige:

När journalister hotas eller mördas är det samtidigt ett allvarligt hot mot oss alla. Fria och självständiga medier är en grundläggande förutsättning för vår demokrati.

Fördubbling av mord på kvinnliga journalister

Rapporten belyser också bristen på jämlikhet i media. Bara var tredje journalist är en kvinna och när det gäller beslutsfattare inom media är 75% män. Kvinnliga journalister drabbas ofta hårdare av hat och hot på nätet och rapporten visar på en fördubbling av antalet mord på kvinnliga journalister, från fem till tio mord varje år under perioden 2012 – 2016. Bara var tionde journalistmord leder till fällande dom.

Medias självständighet försämras

Ytterligare en oroväckande trend är den ökning av försöken att kontrollera spridningen av information och rapporten noterar att medias självständighet därmed oftare är hotad. Runt om i världen har det också blivit vanligare att websajter blockeras av myndigheter. I många fall görs detta med hänvisning till allt striktare lagstiftning om nationell säkerhet, förtal eller andra inskränkningar av yttrandefriheten. Rapporten slår också fast att även om digitaliseringen har gjort det lättare att sprida information så har det också försvårat för etablerade medier att hitta en hållbar ekonomisk modell, vilket i vissa fall har ökat deras beroende av statligt stöd.

Bakgrund: Unescos arbete för att främja journalisters säkerhet

2012 antog FN en handlingsplan för journalisters säkerhet och frågan om straffrihet för brott mot journalister som samordnas av Unesco. Press- och yttrandefrihet är prioriterade frågor för Sverige inom Unesco. Sverige sitter i styrelsen för Unescos program för medieutveckling IPDC (International Programme for the Development of Communication) 2017-2021.

Mer information

Rapporten finns tillgänglig här.

PrisutdelningL’Oréal-Unesco For Women in Science-priset delas ut för tredje gången i Sverige. Prisets syfte är att uppmärksamma och belöna yngre kvinnor som visat stor potential inom naturvetenskap och teknik, och samtidigt erbjuda positiva kvinnliga förebilder. Forskarna Marianne Liebi, Chalmers tekniska högskola, och Ruth Pöttgen, Lunds universitet, får L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset med stöd av Sveriges unga akademi 2018.

Marianne Liebi får priset ”för konstruktivt användande av avancerade avbildningsmetoder för biomaterial med mål att förstå kopplingen mellan molekylära och mekaniska egenskaper”. Marianne Liebi använder kraftfull röntgenteknik för att studera hur till exempel benvävnadens minsta byggstenar, kollagenfibriller, ser ut och är organiserade. Målet är att utveckla ett biomimetiskt, material, där naturens egna designprinciper efterliknas och tillämpas för att utveckla artificiell benvävnad och brosk. Marianne Liebi säger:

Det är viktigt att visa att inom forskning spelar det ingen roll var du kommer från eller vem du är – det som betyder något är passion och engagemang. I bästa fall kommer den här typen av utmärkelse inte behövas i framtiden, den skulle riktas till alla unga forskare. Det skulle inte spela någon roll vem du var.

Ruth Pöttgen får priset ”för experimentellt utforskande av universums mörka materia”. I sina studier av mörk materia rör sig Ruth Pöttgen i gränslandet mellan partikelfysik, astrofysik och kosmologi. I sin forskning söker hon svar på den sekelgamla frågan om vad mörk materia består av. Nydanande metoder ger henne möjlighet att söka efter de partiklar som tros utgöra den mörka materian i det massområde inuti atomer där vi även finner den vanliga materiens byggstenar – kvarkar och elektroner. Ruth Pöttgen säger:

Det är mycket viktigt att öka medvetenheten, och det här priset är ett bra sätt. Det är också viktigt att uppmärksamma den otroliga potential som går förlorad, att vi behöver göra forskarkarriären mer attraktiv för vetenskapens skull. Vi behöver göra en insats för att behålla framstående kvinnor i forskarvärlden.

Priset delas ut av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, onsdag den 7 mars – dagen före den internationella kvinnodagen.

Pristagarna utses genom en gedigen granskningsprocess av en jury bestående av ledamöter i Sveriges unga akademi, samt Scientific & Regulatory Affairs Manager L’Oréal Sverige, och Sara Linse, som dessutom är ordförande i Nobelkommittén för kemi.  Sara Linse säger:

Priset är ett bra tillfälle att uppmärksamma kvinnor inom ämnen som naturvetenskap, medicin och teknik. Det är roligt att se så många unga och lovande kvinnor inom dessa ämnen. Bra förebilder leder förhoppningsvis både till att fler tjejer väljer att fortsätta att forska inom dessa ämnen och att framgångsrika kvinnor synliggörs.

Jämställdhet inom forskning i siffror

2016 var ca 60 procent av studenterna vid svenska lärosätena kvinnor, men endast 27 procent professorer var kvinnor. Inom natur- och teknikvetenskaperna är andelen kvinnor med professorstitel ännu lägre, 16 procent respektive 15 procent. (Källa: UKÄ). Av 622 Nobelpris i medicin, fysik och kemi, har 18 (knappt 3 procent) delats ut till kvinnor: tolv inom medicin, två inom fysik och fyra inom kemi. Två av dessa har först fått det internationella L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset.

Studier visar att jämställdheten inom forskning inte ökar utan aktiva insatser. Att synliggöra kvinnor inom forskning är en sådan insats och förhoppningen är att For Women in Science-priset Sverige gör skillnad inte bara för de två forskare som får det varje år utan också genom att inspirera tusentals andra kvinnor.

Om priset

L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset med stöd av Sveriges unga akademi belönar två kvinnor i början av sin forskarkarriär. De får priset för sina vetenskapliga meriter och för att främja sin fortsatta utveckling mot att bli framstående självständiga forskare. Prissumman om 150 000 kr vardera ges till forskare, vid ett svenskt lärosäte, som disputerat för upp till fyra år sedan. Pristagarna erbjuds också ett ettårigt mentorprogram i Sveriges unga akademis regi.

Den internationella upplagan L’Oréal- Unesco For Women in Science Awards firar 20 år i år vilket uppmärksammas i Paris den 20–23 mars. Priset instiftades av L’Oréal Foundation och Unesco 1998 för att främja kvinnors deltagande i forskning. Nationella program finns i över

Fondation L’Oréal

For Women in Science stödjer ”morgondagens forskare” genom att stötta dem vid ett viktigt ögonblick i deras karriärer, under sin doktorsavhandling eller efter doktorsexamen. L’Oréal-Unesco For Women in Science strävar efter att stödja och erkänna kvinnliga forskare, med syftet att uppmuntra fler kvinnor att satsa på en karriär inom forskning samt att hjälpa dem under deras pågående karriärer. L’Oréal-Unesco For Women in Science-stipendiet delas ut i fler än 45 länder. Sedan 2001 har the L’Oréal Corporate Foundation och Unesco stöttat mer än 2700 unga kvinnliga forskare från 115 länder. Läs mer här.

Svenska Unescorådet

Svenska Unescorådet är Sveriges länk till FN–organet Unesco som ansvarar för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Unescos vetenskapssamarbete syftar till att hitta lösningar på dagens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar och därigenom uppnå en hållbar utveckling. Jämställdhet är en av Unescos övergripande prioriteringar. Läs mer här.

Sveriges unga akademi

Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige, med en verksamhet som vilar på tre ben: tvärvetenskap, forskningspolitik och utåtriktat arbete. Akademin är en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till unga. Inom akademin möts unga forskare över lärosätes- och disciplingränser för att samtala om forskning och forskningsrelaterade ämnen. Sveriges unga akademi bildades på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien 2011 och har idag 33 ledamöter. Läs mer här.