Svenska Unescorådets särskilda rådgivare, Anders Johnson, har skrivit rapporten Utbildning i utvecklingssamarbetet – En kartläggning och sammanställning av biståndet till utbildning i ett svenskt och internationellt perspektiv.

Rapporten uppmärksammar att trots utbildningens centrala roll för ökat välstånd, förbättrad hälsa, demokrati och jämställdhet i världen och för att uppnå målen i Agenda 2030, är det svenska utbildningsbiståndet idag mycket lågt både till volym och geografisk spridning. Sverige är ett av de länder inom OECD som satsar minst på bistånd till utbildning. Internationellt har även stödet till utbildning i utvecklingsländer stagnerat och den andel av biståndet som går till utbildning har minskat sex år i rad.

Rapporten låg till grund för ett rundabordssamtal om det svenska utbildningsbiståndet som Svenska Unescorådet anordnade den 16 maj.

Slutsatser från rundabordssamtalet om varför utvecklingen ser ut som den gör idag anses bero på att utbildning inte prioriteras politiskt trots att det råder en enighet om att utbildning i alla länder leder till bättre välfärd. Det kan bland annat bero på att det är svårt att se de direkta effekterna av utbildningsinsatserna.

Det finns även en uppfattning att utbildning inte är ett lika akut problem längre då allt fler barn går i skolan. Även om fler barn går i skolan återstår dock stora utmaningar. Bland annat så får många barn och unga inte tillräckligt med kunskaper till följd av dålig kvalité på undervisningen.

Samtidigt uttryckte flera deltagare en viss optimism inför framtiden. Utbildning är i dag tydligare formulerat som en av prioriteringarna i det svenska utvecklingssamarbetet och vissa satsningar har redan gjorts. Det är dock viktigt att lära av tidigare erfarenheter, för att undvika att återigen hamna i en situation där biståndet till utbildning minskar – utan att någon formellt har beslutet om detta.

Läs Anders Johnsons rapport Utbildning i utvecklingssamarbetet (2017) på uppdrag av Svenska Unescorådet här.

Unescos årliga rapport om utbildning, Global Education Monitoring report (GEM), för 2017/18 finns att läsa här.

Carl otto axelsson världsarv
Genom sitt arbete på Karlskronas kommun har Carl-Axel Ottosson kommit i kontakt med världsarvet Örlogsstaden Karlskrona men också intresserat sig för de övriga världsarven i Sverige. Under fyra år har Carl-Axel, tillsammans med sin fru, hyrt husbil på olika platser för att kunna uppleva Sveriges 15  världsarv.

Vilka världsarv har du besökt?

I år kommer vi hyra husbil för fjärde året och då i Uddevalla för att ta oss västerut till det sista världsarvsbesöket av de 15 svenska – Engelsbergsbruk. På den här turen gör vi även ett återbesök på hällristningsområdet i Tanum. Sedan fortsätter vi med de danska och norska världsarven vi inte redan besökt! Kul att semestra med mål att se så fina besöksmål.

Varför valde du att besöka världsarven?
Eftersom vi bor i Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona har det skapat ett intresse för världsarven. Genom jobbet har jag upptäckt att världsarven ofta inte är så kända för oss själva i Sverige.

Vad tycker du världsarven säger om Sverige? Varför är de viktiga?
Världsarven visar och lär oss om historien och hur våra länder och folk utvecklats under olika tidsepoker på olika geografisk belägna platser i vårt land och världen över. Att vara ett världsarv är att skydda specifika viktiga kulturmiljöer och naturmiljöer för framtiden MEN man ska inte bara bevara och skydda utan också tillåta utveckling i ett världsarv.

Vilka världsarv har varit särskilt betydelsefulla för dig?
Naturupplevelserna i Lapponia och dess vackra Naturum vid Stora Sjöfallet och det utmärkta museet Ajjte i Jokkmokk och naturupplevelserna på Höga kusten var fantastiska. Som part i målet tycker jag att världsarvet Örlogsstaden Karlskrona som ju är ett levande världsarvet är mycket spännande. Där kan man se historiska fartyg på Marinmuseum invid Örlogsbasen medan moderna U-båtar, minsvepare och korvetter m.m. tar sig ut och in i örlogshamnen.
Världsarven är värda mer uppmärksamhet och väl värda att besöka allihop.

Avmystifiera berättelsen om migration – Internationella perspektiv på migration och utveckling

Öppet seminarium med Unescoprofessorn Raúl Delgado Wise från Mexiko och Daniel de Torres, expert i Europarådets program för interkulturella städer, den första juni.

Raúl Delgado Wise är Unescoprofessor inom migration, utveckling och mänskliga rättigheter vid Universidad Autónoma de Zacatecas i Mexiko. Han forskar om migration, utveckling och mänskliga rättigheter. På seminariet diskuterar han dominerande berättelser om migration och hur vi kan avmystifiera dem. En annan fråga är högutbildades migration kopplat till innovation.

Daniel de Torres arbetar med Antirumours Global, som utvecklar och sprider metoder för antiryktesarbete som prövats i mer än 25 städer, bl.a. Barcelona och Botkyrka. Antiryktesarbetet är ett långsiktigt socialt förändringsarbete för att förebygga diskriminering och främja ett sammanhang där platsens mångfald blir en tillgång.

Seminariet är ett samarbete mellan Unesco LUCS och Svenska Unescorådet.

Seminariet är på engelska.

Fredagen den 1 juni, kl. 13.30-16.00

Plats: Mångkulturellt Centrum (Värdshusvägen 7, Fittja)

Ingen avgift, men för att vara säker på att få plats skicka anmälan till mikael.morberg@unescolucs.se

 

Kulturarvet är viktigt för oss och en betydande del av arbetet med att bevara och tillgängliggöra det utförs av frivilliga, inte minst inom hembygdsrörelsen.

Så skriver Lars Amréus, riksantikvarie och Mats Djurberg, generalsekreterare i Svenska Unescorådet, i en artikel i Värmlands Folkblad.

Läs hela artikeln här.

Kulturarvet är viktigt som källa för kunskap, bildning och upplevelser. Genom att relatera till spåren som format vårt samhälle skapar vi perspektiv på vilka vi är och det samhälle vi lever i.

Så skriver Lars Amréus, riksantikvarie och Mats Djurberg, generalsekreterare i Svenska Unescorådet, i en artikel i Norrköpings Tidningar.

Läs hela artikeln här.

Unesco-Japan-ESD

Unesco har med stöd av Japan inrättat ett pris för utbildning för hållbar utveckling. Priset är tänkt att uppmärksamma individer, institutioner, organisationer eller andra som på olika sätt har engagerat sig i arbetet för utbildning för hållbar utveckling. Tre priser på 50 000 US dollar vardera delas ut årligen sedan 2015.

Sverige har beslutat att 2018 nominera projektet Re-Solve ESD Scaling som drivs av SWEDESD (Swedish International Center for Education for Sustainable Development) vid Uppsala universitet.

Re-Solve ESD Scaling syftar till att öka spridningen av goda exempel som bidrar till att stärka utbildning för hållbar utveckling. I FN:s globala handlingsprogram för utbildning för hållbar utveckling pekades detta ut som en avgörande utmaning för att utveckla det globala arbetet med utbildning för hållbar utveckling. Genom en serie arbetsgrupper och arbetsmöten skapas i projektet möjlighet för spridning av goda exempel, bland annat genom att utveckla begrepp och strukturer för kunskapsspridning samt praktiska tillvägagångssätt i en särskild handbok inom ämnet. Projektet är i dag aktivt i Sverige, Finland, Polen, Sydafrika och Vietnam i 15 olika landprojekt.

Läs mer om priset här.
Läs mer om Re-Solve ESD Scaling här.

“Vår frihet är beroende av en fri press och kan inte begränsas utan att bli förlorad”. Dessa ord skrevs av Thomas Jefferson 1786 när han kämpade för självständighet för sitt land. Alla rättssamhällen som respekterar individens rättigheter, särskilt yttrandefriheten, är helt beroende av en fri och oberoende press som är fredad från censur och tvång. Pressfriheten är, liksom alla andra grundläggande friheter, dock aldrig helt säker utan måste ständigt försvaras och erövras. Förändringen och försämringen kan annars komma lika snabbt som oväntat. Det visar den senaste utvecklingen i flera europeiska demokratier de senaste åren.

Unesco har en särskild uppgift i FN-systemet att värna pressfriheten och förutsättningarna för den. Här är försvaret av journalisters säkerhet och mot straffriheten för brott mot journalister grundläggande. Under 2017 fördömde Unescos generaldirektör, Audrey Azoulay, 79 journalistmord och hittills i år, innan det hemska dådet i Kabul nyligen då minst 8 journalister mördades, har hon fördömt morden på 22 journalister. Idag lagförs endast ca 4% av mördarna.

Unescos roll är också att stötta och utbilda myndigheter i olika länder i syfte att stärka lagar för pressfrihet till internationell standard.

Som ett led i Unescos arbete att uppmärksamma vikten av pressfrihet, så utdelas varje år Unescos World Press Freedom Prize. I år ges priset till den egyptiske fotojournalisten Mahmoud Abu Zeid, som hotas av en dödsdom, på en ceremoni i Ghanas huvudstad Accra i samband med Unescos globala firande av Pressfrihetsdagen den 3 maj. Hittills har alla journalister som tillägnats Unescos pris blivit frigivna  – med ett undantag. Den svenske journalisten Dawit Isaak som fick priset 2017 sitter fortfarande i fängelse i Eritrea, snart 17 år efter att han blev fängslad. Låt oss skänka honom en extra tanke i dag, på Pressfrihetsdagen, och hoppas att 2018 blir det år då han också blir fri.

Mats Djurberg, generalsekreterare, Svenska Unescorådet