Porträtt

Sveriges nya Unesco-ambassadör Anna Brandt har ett hektiskt schema men mellan två möten hinner hon sätta sig ner för en intervju. Den första september i år tillträdde Anna Brandt på ambassadörsposten för Sveriges delegationen vid Unesco och OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development)  i Paris.

Grattis! Hur känns det att ha blivit utsedd till Sveriges Unesco-ambassadör?

Det är roligt, väldigt spännande och intressant. Sverige är en viktig aktör inom Unesco, det finns mycket att se fram emot.

Kort, beskriv dig själv. Vem är du?

Jag är från Stockholm, ekonom, och har jobbat som diplomat de senaste tre decennierna. Jag har senast varit ambassadör i Dublin, Irland, med stort fokus på EU-frågor, men har också mycket erfarenhet av utvecklingsfrågor. Jag har varit ambassadör i Nairobi, Kenya, och var då även permanent representant i United Nations Environment Programme (UNEP) och FN:s program för boende- och bebyggelsefrågor (UN-Habitat). Jag har också tjänstgjort som Sveriges representant i Världsbankens styrelse i Washington D.C och i styrelsen för Europeiska Utvecklingsbanken i London. På UD i Stockholm har jag bl.a. arbetat med Afrika, Asien och Östeuropa samt varit ambassadör för Agenda 2030 och de hållbara utvecklingsmålen, SDGs.

Nu har du varit på plats i några veckor, hur har du haft det?

Det har varit intensivt, som det ofta är på ett nytt jobb. Jag sitter på två poster, både Unesco och OECD. Det är mycket som händer och det är otroligt kul, speciellt med tanke på att  Unesco och Sverige nyligen ingått ett avtal med ett rekordstort bidragsstöd från Sverige. Då blir många medlemsländer intresserade av hur vi arbetar och ser på Unesco. Unescos reformarbete och hur det passar in i reform av FN:s utvecklingssystem i stort är också spännande frågor. Nu förbereder jag mig för styrelsemötet i oktober. Kom precis från ett möte med Gustav Fridolin och ska på ett annat strax efter det här. Det är hektiskt, men jag har fantastiska medarbetare och mina tidigare erfarenheter gör att jag känner mig trygg på min post.

Hur skiljer sig dina tidigare ambassadörs-uppdrag från din nuvarande position?

Inte så mycket, det är ganska likartat med de andra multilaterala uppdragen jag haft, tex i Världsbanken med 188 medlemsländer, när jag förhandlade de hållbara utvecklingsmålen i FN:s arbetsgrupp. eller arbetet som permanent representant i UNEP och UN-Habitat i Nairobi. 

Vilka utmaningar står du inför?

Få tiden att räcka till. Och prioritera. För tio år sedan var mitt uppdrag två jobb, men nu har ambassadörstjänsterna inom Unesco och OECD slagits ihop. Då blir det extra viktigt att prioritera, vad är viktigt och mindre viktigt. Sen har vi den senaste tidens ifrågasättande av det multilaterala samarbetet från olika håll, det är såklart en utmaning. Budgetfrågan likaså. Att sammanjämka 195 länders viljor i Unesco kan vara knepigt. Sverige lägger stor vikt på att försvara yttrande- och pressfriheten, ge stöd till utsatta journalister med särskilt fokus på kvinnliga journalister och att Unesco ägnar sig åt sexualundervisning. Dessa frågor kommer vara utmanande att driva, eftersom inte alla medlemsländer ser dem som prioriterade.

Vad ser du fram emot?

Jag ser fram emot att diskutera och träffa människor med olika bakgrund. Jag ser fram emot att arbeta med de hållbara utvecklingsmålen. Att driva jämställdhetsfrågan stenhårt! Att arbeta för journalisters säkerhet, speciellt nu då allt fler journalister frihetsberövas eller utsätts för hot av olika slag. Rent intellektuellt ska det bli väldigt roligt, Unesco har en spännande dagordning och engagemanget är stort i Sverige, vilket breddar väg för förändringsarbete.

Regeringen har beslutat att tillstyrka ansökningarna om att Vindelälven-Juhtatdahka i Västerbottens och Norrbottens län samt Voxnadalen i Gävleborgs län ska utses till Unesco biosfärområden. Unesco väntas fatta beslut om nya biosfärområden sommaren 2019.

Om Unesco godkänner ansökan kommer Sverige att sammanlagt ha sju biosfärområden. Unescos biosfärområden kommer då att utgöra 7 procent av Sveriges yta och 4 procent av Sveriges befolkning kommer att bo i ett biosfärområde. Miljöminister Karolina Skog:

Ansökningarna om två nya svenska biosfärområden ligger helt i linje med riksdagens ambition att skapa ett mer hållbart samhälle. Biosfärområdena är unika då de kombinerar lokal förankring och vetenskapliga metoder i ett globalt Unesco-nätverk.

Vindelälven-Juhtatdahka skulle bli ett av världens nordligaste biosfärområde och ett av världens största sett till ytan – 1,3 miljoner hektar. Området består till 34 procent av skyddad natur och innehåller en mångfald av naturresurser, har en stor biologisk mångfald och ett unikt och rikt kulturarv från den samiska och svenska kulturen. Området ska bidra till nya metoder för att främja kulturell mångfald, hållbart fiske och rennäring samt hållbar turism.

Området i Voxnadalen, på 341 000 hektar, har unika natur- och kulturmiljöer som skapats av brukartraditioner som exempelvis fäboddrift. Unescos världsarv Hälsingegårdarna, Hamra nationalpark, ett kulturreservat samt flera naturreservat och Natura 2000-områden ingår i området. I Voxnadalen är ett av målen att ta vara på alla resurser och all nedärvd kunskap i den unika hälsingebygden utmed älven Voxnan. Ett ytterligare mål är att främja företagande och andra verksamheter för att uppnå en varaktig utveckling. Miljöminister Karolina Skog:

Många människor har samarbetat i flera år för att ta fram dessa ansökningar och stärka en hållbar lokal och regional utveckling. Det lokala samhällenas ansvar och människors aktiva deltagande är framgångsrecept för bevarande och hållbart nyttjande av natur- och kulturresurser.

Voxnadalens hemsida hittar du här och Vindelälven-Juhtatdahkas hemsida finns här.

Läs mer om biosfärprogrammet här och mer om de svenska biosfärområdena här

Årets internationella lärardag firar att det är 70 år sedan FN antog deklarationen om mänskliga rättigheter. Deklarationen fastställer att alla barn har rätt till utbildning på lika villkor. Utan lärare blir den rätten meningslös. Trots detta är det lärarbrist världen över och för att säkerställa att alla barn har tillgång till en bra utbildning så behövs det ytterligare 69 miljoner lärare världen över.

I Sverige bjuder vi in till en dag med FN-tema för alla lärare. Dagen innebär en chans att ställa frågor till FN-familjen i Sverige, få tips på hur man kan lyfta FN-dagen i skolan, mingla med organisationer och hitta nya idéer till klassrummet. Seminariet arrangeras av UHR/Den globala skolan i samarbete UNDP, Svenska FN-förbundet, UNICEF, UNHCR, UN Women nationell kommitté Sverige, Svenska Unescorådet och Sida.

Mer information finns här.

Abdi-Noor Mohamed är årets LUCS-stipendiat för sitt engagemang i integration och mänskliga rättigheter. Lokalt Unescocenter för samverkan (LUCS) delar ut ett stipendium till den som främjar lokal utveckling och verkar för ett hållbart interkulturellt samhälle. Vinnaren får 10 000 kronor och ett tvådagars besök på Unescos huvudkontor i Paris.

Abdi-Noor Mohamed på Unescos huvudkontor i Paris

Grattis till stipendiet. Hur känns det?

– Det känns roligt att bli uppmärksammad för mitt arbete inom social integration. Jag är glad över att mitt engagemang erkänns.

2015 påbörjade Abdi-Noor Mohamed ett projekt om somaliskt kulturarv i Sverige tillsammans med Unesco-professorn Cornelius Holtorf vid Linnéuniversitetet. Nu arbetar Abdi-Noor Mohamed med att integrera nyanlända och stötta dem som vill starta företag utifrån sina egna kulturarv.

– Kulturarv är en bro till integration. Många som kommer hit har ingen tillgång till det svenska samhället. Men genom att få skapa och visa upp var vi kommer ifrån, kan vi mötas och se varandra. Därför är det viktigt att människor från olika länder och kulturer träffas genom olika sociala aktiviteter. Om vi inte träffas finns det ingen möjlighet att förstå och känna sympati för varandra.

Abdi-Noor Mohamed kom till Sverige från Somalia för tolv år sedan. I Somalia var han en av grundarna till ett nätverk för fred och mänskliga rättigheter. Han har även skrivit böcker och arbetat som journalist.

– Det var krig i Somalia. Kompisar och familjer splittrades. Jag tänkte, vad kan jag göra? Jag kan använda min penna som ett verktyg, jag började skriva och blev journalist. Tanken var att dokumentera kriget och samtidigt arbeta för fred.

Tillslut blev det för farligt att vara kvar i Somalia, journalister och människorättsaktivister fängslades om de uttryckte sig kritiskt om staten. Abdi-Noor Mohamed bestämde sig för att fly. Väl i Sverige fortsatte han arbeta för mänskliga rättigheter och integration, bland annat genom att starta Migrations Memories Center, för detta belönas han med LUCS-stipendium.

Du är nyss hemkommen från besöket på Unescos huvudkontor i Paris. Hur var det där?

– Spännande! Jag har haft kontakt med många inom mänskliga rättigheter och vi har utbytt erfarenheter. Jag är imponerad över hur man arbetar inom Unesco för att driva kärnfrågorna framåt mot förändring. Det har varit ett tight schema, jag har knappt haft tid att ringa min familj. Men jag har väldigt mycket att berätta för dem när jag kommer hem.

Unesco har i över 50 år uppmärksammat den internationella läskunnighetsdagen den 8 september. Syftet med detta är att lyfta läskunnighet som en förutsättning för att utrota fattigdom, uppnå jämställdhet och skapa hållbara, välmående och fredliga samhällen.

Läskunnighet är en avgörande drivkraft för utveckling och grunden för allt lärande. Läs- och skrivkunnighet skapar en positiv spiral, där läskunniga föräldrar är mer benägna att sända sina barn till skolan och ge dem möjligheten till utbildning.

Poster internationella läskunnighetsdagenIdag finns det 750 miljoner vuxna världen över som inte är läs- eller skrivkunniga, två tredjedelar av dessa är kvinnor. Detta är en siffra som inte minskar och är oroväckande hög. Även i Europa är denna siffra hög, bara i Frankrike och Tyskland finns det tio miljoner människor som inte är läs- eller skrivkunniga. I Agenda 2030 är läskunnighet en del av de nya globala utvecklingsmålen. I delmål 4.6 framgår att alla länder senast 2030 ska ”säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna – både män och kvinnor – lär sig läsa, skriva och räkna”.

Läs mer på Unescos hemsida.