Sida skrev nyligen under ett nytt avtal med Unesco om utbildning, yttrandefrihet och kulturell mångfald. Parallellt med detta har Sida förhandlat ett avtal om stöd till sex- och samlevnadsundervisning i Afrika och till flickors utbildning i Afghanistan. Därmed blir Sverige den största ekonomiska givaren av frivilliga bidrag till Unesco med cirka 800 miljoner kronor. Vi träffade Maria Arnqvist från Sida för att prata om det nya avtalet och vad det innebär. 

Berätta om avtalet, vad innebär det?

Avtalet innebär ett förnyat stöd till Unescos arbete inom utbildning, yttrandefrihet och kulturell mångfald från och med i år till 2021. Avtalet omfattar totalt 430 miljoner kronor. Av denna summa är 314 miljoner kopplade till Unescos arbete med utbildning. 116 miljoner kronor går till Unescos arbete med yttrandefrihet (inom kommunikation- och informationssektorn) och till 2005 års Unesco konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (den s.k. Mångfaldskonventionen).

Skiljer sig det nya avtalet från det förra?

I detta avtal har vi strävat efter att gå från öronmärkt stöd, som till institut, program eller projektstöd, till mer flexibla stöd. Det ger Unesco ökat ägarskap över fördelning av resurserna. Inom utbildningsområdet fördelar Unesco stödet inom sektorn efter behov och utifrån Sidas och Sveriges prioriteringar. Stödet till Unescos kommunikation och informationssektor går idag till två fonder: en för medieutveckling (IPDC) och en för yttrandefrihet och journalisters säkerhet (Special Account for Freedom of Expression and the Safety of Journalists). Stödet till kultursektorn för arbete med Mångfaldskonventionen fokuserar särskilt på jämställdhet, civilsamhällets deltagande och konstnärlig yttrandefrihet

Mer konkret vad kommer stödet att gå till?

Inom yttrandefrihet stödjer vi till exempel Unescos arbete med säkerhet för journalister med fokus på kvinnliga journalister, utbildning av domare för att värna journalister och yttrandefrihet, uppföljning av de globala hållbarhetsmålen, medie- och informationskunskap samt stöd till Unescos statistikinstitut för att stärka datainsamling inom yttrandefrihetsområdet. Inom Mångfaldskonventionen stödjer vi ländernas kapacitet att rapportera på konventionen, vilket i sin tur genererar kunskap och debatt om konventionen samt skapar plattformar för dialog mellan regeringar och civilsamhällen. Stödet bidrar också till två globala rapporter, The World Trends Report on Freedom of Expression och The 2005 Convention Global Report on Reshaping Cultural Policies.

Varför stödjer Sida Unescos arbete?

Sidas arbete styrs primärt av strategier på olika nivåer, både land- och regionnivå samt globalt orienterade strategier, som stödet till Unescos arbete för yttrandefrihet och utbildning. Det globala stödet syftar bland annat till att främja den normativa utvecklingen och svenska prioriteringar inom systemet för mänskliga rättigheter. Unesco har ett unikt mandat och roll som expertorgan inom FN och Agenda 2030 med ansvar för flera av hållbarhetsmålen. Unesco har också en viktig roll som länk mellan stat och civilsamhälle och kan påverka samt stärka både rättighets- och skyldighetsbärare.

Vad vill ni uppnå med avtalet?

Genom att samla stöd till olika sektorer inom Unesco i ett avtal stärker vi Sveriges och Sidas röst i dialog med organisationen. Sida, Svenska Unescorådet och Sveriges delegation i Paris arbetar tillsammans i ett Team Sweden. Våra olika kompetenser och erfarenheter stärker Sveriges röst och skapar mervärde både i prioriterade frågor som yttrandefrihet och sexualundervisning, och i reformarbetet med Unesco. Vi samverkar också med våra nordiska grannländer.

I den statliga utredningens betänkande Konstnär – oavsett villkor? läggs bland annat förslag som ska stimulera arbetsmarknaden så att fler konstnärer kan leva på sitt yrke och stärka konstnärers position i ett digitaliserat samhälle samt ge ungdomar bättre förutsättningar att välja konstnärsyrket. Svenska Unescorådet har kommenterat betänkandet och tog tillfället i akt att diskutera detta med vår rådsledamot Ulrica Källén. Ulrica är, förutom ledamot i Svenska Unescorådet, även verksamhetsledare för Konstnärliga Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS). Vi träffade henne för att prata om varför betänkandet är viktigt och vilken roll Unesco har.

Vad handlar betänkandet om?

Det tar ett helhetsgrepp om villkoren för konstnärligt yrkesverksamma och omfattar frågor som utbildning, arbetsmarknad, social trygghet, digitalisering och upphovsrätt för dessa yrkesgrupper. I betänkandet föreslås en rad åtgärder och ekonomiska satsningar som syftar till att minska snedrekryteringen, stimulera sysselsättningen och förbättra de sociala och ekonomiska villkoren för kulturskapare i landet.

Utifrån din roll som ledamot i Svenska Unescorådet, vad i förslaget anser du särskilt viktigt?

Ur ett Unesco-perspektiv är det viktigt att förslagen i betänkandet bidrar till att uppnå målsättningarna i Unescos mångfaldskonvention från 2005, och ligger i linje med Unescos rekommendation om Konstnärens ställning från 1980. Goda villkor för konstnärligt skapande är en förutsättning såväl för kulturell mångfald, som för konstnärlig frihet, och därmed också viktigt för demokratin. Det är viktigt att göra konstnärsyrket tillgängligt för alla oavsett socioekonomisk bakgrund samt att fler konstnärer ska kunna etablera sig i hela landet. Man ska kunna ta del av olika kulturella uttryck och ha möjlighet att delta i kulturliv oavsett var man bor. En annan viktig fråga är konstnärers rörlighet och internationella utbyten, särskilt mellan industriländer och utvecklingsländer. Mångfaldskonventionen handlar om att underlätta utbyten mellan industriländer och utvecklingsländer vad gäller konstnärer och andra yrkesverksamma inom kultur samt för kulturella varor och tjänster. Vi ser positivt på att konstnärernas roll i utvecklingssamarbetet främjas.

Vad bidrar Unesco med i det här sammanhanget?

Unesco bidrar med att lyfta fram kulturskapares behov av konstnärlig frihet, inte minst i form av en vidsträckt yttrandefrihet vid professionellt konstnärligt skapande, vilket är en prioritering i den svenska strategin för arbetet i Unesco. Inför Unescos generalkonferens nästa höst kommer Unesco att göra en sammanställning av de rapporter som Unesco-länderna ska lämna i november i år om hur de lever upp till Unescos rekommendation om Konstnärens ställning (1980). Denna sammanställning bör bidra till fortsatta åtgärder på internationell och nationell nivå för att stärka konstnärernas villkor.

Läs Svenska Unescorådets svar på betänkandet här!