”Med ett stort engagemang och stor entusiasm utvecklar och sprider årets pristagare kunskap om världsarvet Södra Ölands odlingslandskap på Öland, i Sverige och internationellt.” Så löd motiveringen av vinnaren Emma Rydnér, som fick Ölands kommunfullmäktiges presidiums utmärkelse 2018. Emma Rydnér arbetar som världsarvssamordnare i Mörbylånga kommun, där Unescos världsarv Södra Ölands odlingslandskap ligger. Vi passade på att ställa några frågor till henne.

Emma Rydnér

Grattis till kommunfullmäktiges presidiums utmärkelse 2018, hur känns det?

Det känns jätteroligt och överraskande på samma gång. Jag är väldigt glad och tacksam över att få utmärkelsen.

Kan du berätta lite kort om vad utmärkelsen innebär?

Det är kommunfullmäktiges presidium som varje år delar ut den här utmärkelsen för att uppmärksamma någon eller några i Mörbylånga kommun som genom sitt arbete gjort bra insatser för kommunen.

Kan du berätta om din roll på världsarvet Södra Ölands odlingslandskap?

Mörbylånga kommuns roll (och därmed min roll) är att berätta om världsarvet Södra Ölands odlingslandskap och lyfta det i bred samverkan med andra. Det kan vara att besöka våra skolor, trycka broschyrer, se över skyltning, sköta webb och Instagram eller hjälpa till att arrangera evenemang, studiebesök och konferenser. Det finns ett stort intresse för världsarvet både lokalt, nationellt och internationellt. När vi informerar om Södra Ölands odlingslandskap inleder vi alltid med att berätta vad ett världsarv är, lite om Unesco och andra världsarv. Under året som gått har vi haft många förfrågningar från andra länder som vill komma hit och höra hur vi jobbar med vårt odlingslandskap. Det är jätteintressant och givande att träffa andra som också jobbar med landskap för att kunna byta kunskap och erfarenheter.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det bästa med mitt arbete är södra Ölands vackra, mäktiga och unika odlingslandskap och alla fantastiska människor som bor och verkar här.

Hur ser arbetet på världsarvet Södra Ölands odlingslandskap ut?

Vi har ett regionalt världsarvsråd med länsstyrelse, regionförbund, Lantbrukarnas riksförbund och Mörbylånga kommun. Inom världsarvsrådet har vi ett väldigt fint samarbete, något som jag är mycket glad och tacksam för. Enkelt sammanfattat består vårt odlingslandskap av sjömarker, Stora alvaret, åkrar och byar. Södra Ölands odlingslandskap är ett levande kulturlandskap med många aktiva gårdar. Den fortsatta markanvändningen är helt avgörande i ett odlingslandskap. Sjömarkerna och alvaret behöver betas och åkrarna odlas. Just nu är vi väldigt oroliga efter den svåra vattenbristen 2016 och torkan 2018, det innebär enorma utmaningar för lantbruket på södra Öland.

Vad är aktuellt för världsarvet 2019?

Under 2019 kommer det hända mycket. Nya broschyrer ska tryckas då vi har inlett ett arbete med att se över informationen på kommunens vandringsleder. Mörbylånga kommun har 140 km vandringsleder som hjälper våra besökare att uppleva världsarvet på nära håll. All information ska översätts till engelska och tyska. Vi befinner oss också i ett internationellt projekt som heter DUNC, Development of UNESCO Natural and Cultural assets där flera världsarv runt södra Östersjön samarbetar för att kreativt utveckla sina platser. Bland annat ska man utbilda ambassadörer och utveckla nya produkter och tjänster. Siktet är inställt på att bidra till ökad turism på ett hållbart sätt, och ge positiva upplevelser av världsarven. Under 2019 ska vi även genomföra Södra Ölands årliga världsarvsvecka, besöka våra skolor, utöka samarbetet med världsarvets 14 hembygdsföreningar och mycket annat.

En del av arbetet under 2019 är att planera ett kommande 20-årsjubileum. År 2020 firar Södra Ölands odlingslandskap 20 år som världsarv.

2017 blev Norrköping nordens första musikstad i Unescos nätverk för Kreativa Städer. Ett krav för städerna i nätverket är att de integrerar kultur i sina utvecklingsplaner. Här är social hållbarhet en viktig dimension, någonting som Norrköping arbetar med genom kultur och musik.

Just nu arbetar Norrköping därför med det nystartade projektet Kulturspåret, tillsammans med initiativet Portalen och filmföreningen Flimmer. Länsstyrelsen är medfinansiär till projektet. Syftet är att lyfta just musiken och kulturen som en väg in i samhället. Ambitionen är både att bredda mångfalden i Norrköpings kulturliv genom att ge möjligheten till fler personer att arrangera evenemang, men också att ge nyanlända möjlighet att hitta arbeten och sammanhang som de trivs i. Tomas Lindquist, som är projektledare på Portalen, säger att han tror på projektet just på grund av fokuset på både mångfald och skapandet av tydliga sammanhang:

-Styrkan i projektet är det är så konkret, det leder till tydlig etablering och kontakt med potentiella arbetsgivare och riktiga projekt. Det skapar en närhet mellan arbetsgivare i kultursektorn och nyanlända, som annars är en bristvara, säger Tomas.

I Kulturspåret deltar 12 nyanlända från Portalen. Kulturspårets schema är anpassat för att deltagarna ska kunna ha ett jobb eller gå på SFI samtidigt.  Deltagarna har antingen jobbat med kultur i sina hemländer, eller så har de ett stort kulturintresse. Sandra Wall, som är projektledare för musikstaden, betonar att de besitter en stor kompetens.

– Deltagarnas kunskaper och idéer är en enorm resurs för Norrköpings musik- och kulturliv. Med den här typen av projekt kan man plötsligen hitta ”Syriens Astrid Lindgren” eller en musiker som letar efter ett sammanhang, och ge hen möjligheter att verka och sprida sina perspektiv här. Det är också ett effektivt jämställdhetsprojekt där deltagarna är 50/50 kvinnor och män, säger hon.

– Musik är en del av Norrköpings identitet som stad, och att jobba med den i vårt integrationsarbete känns helt naturligt.

Arrangörsrollen ställer stora krav på kunskaper om lagar och nätverk, men även kunskap om normer och värden som demokrati och jämställdhet. Målet är att deltagarna om ett år själva ska arrangera ett evenemang på Norrköpings kulturnatt. Men innan det är dags för det finns det många projekt som väntar.

Bland annat Norrköpings Symfoniorkester är engagerad i Kulturspåret, och deltagarna kommer i januari att få hjälpa till med produktionen av en av Symfoniorkesterns uppsättningar. Utifrån sina intresseområden kommer de att få jobba med allt från marknadsföring till att sätta scener.

Agneta Lindmark som arbetar på Norrköpings Symfoniorkester ser fram emot samarbetet:

– När vi fick höra talas om Kulturspåret kändes det som en självklarhet att vi skulle engagera oss. Musik kan kommunicera oavsett vilket språk man talar och då vi som offentlig kulturinstitution är till för alla ser vi Kulturspåret som en bra möjlighet att bidra till en förbättrad integration.