I genomsnitt var fjärde dag mördas en journalist eller mediearbetare. Sanningssägaren straffas, men sällan brottet. Sedan 1993 har 1321 journalister och mediearbetare gått samma tragiska öde till mötes. Unesco har ett särskilt mandat att skydda press- och yttrandefriheten, men hur och vad gör Unesco egentligen? Vi har listat 10 saker Unesco gör för ökad press- och yttrandefrihet:

  1. Pressfrihetsdagen, en dag instiftad av Unesco, infaller den 3 maj varje år. På denna dag arrangerar Unesco ett stort antal evenemang i pressfrihetens tecken och organisationer, individer och länder runt om i världen uppmuntras att uppmärksamma ämnet på olika sätt. Unesco har även instiftat straffrihetsdagen som infaller den 2 november varje år. Då uppmärksammas problematiken kring att förövare många gånger förblir ostraffade.
  2. På pressfrihetsdagen delas det årliga priset UNESCO/Guillermo Cano Pressfrihetspriset ut vilket hedrar en person, organisation eller institution som gjort en framstående insats för försvar och främjande av pressfrihet, i synnerhet när det har skett trots fara. Priset instiftades 1997 till minne av den colombianske journalisten Guillermo Cano Isaza som mördades 1986 utanför sin redaktion. År 2017 gick priset till den svenska medborgaren Dawit Isaak som sitter fängslad i Eritrea sedan 2001 utan rättegång. Du kan läsa mer om priset här.
  3. Unescos generaldirektör, Audrey Azoulay, fördömer alla mord på journalister och mediearbetare och kräver att de utreds. Generaldirektören tar även vartannat år fram en rapport om journalisters säkerhet och om faran med att förövarna går ostraffade. Du hittar den senaste rapporten här.
  4. Genom sitt internationella program för medie- och kommunikationsutveckling (IPDC), unikt inom FN-systemet, stärker Unesco medieutvecklingen i utvecklingsländer. Programmet prioriterar särskilt journalisters säkerhet och följer även upp eventuella rättsliga konsekvenserna av mord på journalister. IPDC stöttar varje år flertalet projekt i syfte att stärka pressfriheten, här kan du läsa mer om aktuella projekt.
  5. Unesco har sedan 1993 fört statistik över journalistmord och den statistiken finns tillgänglig i databasen Observatory of Killed Journalists. Här finns information om journalisten och om brottsutredningens status. Genom databasen ges en överblick över straffriheten runt om i världen och problematiken kring att majoriteten av förövarna går ostraffade. Du hittar databasen här.
  6. Unesco ansvarar för FN:s handlingsplan för arbete med journalisters säkerhet och problematiken med att många förövare förblir ostraffade. Handlingsplanen innehåller strategier för att stärka FN:s egna mekanismer och ett ökat samarbete med medlemsländer och andra organisationer. Du kan läsa den här. Kopplat till handlingsplanen finns även ett nyhetsbrev där genomförandet av handlingsplanen följs upp och olika initiativ uppmärksammas. Du kan anmäla dig till nyhetsbrevet här!
  7. Unesco har en mellanstatlig kommitté som behandlar brott mot mänskliga rättigheter inom Unescos verksamhetsområden. Syftet med kommittén är att via diplomatiska kanaler finna lösningar och ge upprättelse till de som sitter felaktigt fängslade. Kommittén har hittills lyckats fria över 200 personer, många av dem journalister och kulturarbetare.
  8. Unesco lanserar inom kort ett större projekt som berör de särskilda problem kvinnliga journalister möter i sin yrkesutövning, både online och offline. Projektet kommer att inkludera kurser för både journalister och mediechefer. Unesco kommer även att ta fram en bok med vittnesmål från kvinnor som berättar om de trakasserier de har varit med om och om hur de kämpar tillbaka. Läs mer om projektet!
  9. Unesco har under en längre tid utbildat domare i yttrandefrihet. I januari tidigare i år lanserade Unesco en fem veckor lång online kurs för aktörer inom rättsväsendet i Afrika. Utbildningen, som tagits fram i samarbete med Afrikas domstol för mänskliga- och folkrättigheter, är gratis.
  10. Att förstå media och information är av stor vikt för att försvara press- och yttrandefriheten. Unesco satsar stort på media- och informationskunnighet och arrangerar bland annat en årlig global konferens i ämnet. 2019 kommer konferensen att hållas i Sverige. Den arrangeras av Västra Götalands region, i samverkan med Svenska Unescorådet och Göteborgs universitet, och ska hållas i Göteborg i samband med bokmässan.

I Unescos världsarv Södra Ölands odlingslandskap har man brukat jorden i tusentals år men nu hotas jordbruket – och därmed det unika kulturlandskapet – av klimatförändringar. I en rapport från 2019 slår Länsstyrelsen i Kalmar Län fast att en ökad medeltemperatur kommer att leda till både torka, när nederbörden uteblir, och översvämningar, när havsnivån höjs. I februari 2019 skickade Ölands världsarvsråd in en orosanmälan till Riksantikvarieämbetet för att berätta att man ”ser med stor oro på de förutsättningar som ett förändrat klimat kan komma att innebära för södra Öland. De kortsiktiga konsekvenserna är redan här.”

Vi tog kontakt med Roger Gustavsson som är LRF:s representant i världsarvsrådet för Södra Ölands odlingslandskap för att ta reda på mer information.

Porträtt

Vilken påverkan ser du idag?

Redan förra sommaren såg man tydliga konsekvenser på enskilda gårdar på grund av torkan. Torkan påverkade så klart också böndernas ekonomi och många var stressade och oroliga för sina djur. Vi har redan sett en gårdsförsäljning som kan kopplas till torkan.

Torkan skapade ju allvarliga problem på Öland förra sommaren. Hur ser läget ut i år?

Ladorna är helt tomma efter vintern samtidigt som många marker fortfarande är påverkade efter torkan. Effekterna lever därför kvar länge. Ingen skulle orka med ett liknande år igen. Men det är väldigt torrt redan nu och grundvattennivåerna är under det normala. Bönderna jobbar redan hårt med att dryga ut fodret åt djuren så att det ska räcka så länge som möjligt.

Södra Ölands odlingslandskap är ju ett världsarv på grund av sitt kulturhistoriska värde och då har jordbruket en mycket viktig roll. Kommer man att kunna fortsätta bruka jorden?

Om det fortsätter att vara så här varmt så kommer vi nog att se effekten hos lantbrukarna, de som har ekonomiska muskler och har råd att bygga ut bevattningssystem kommer att klara sig. Man kommer kanske att få anpassa djurhållningens storlek eller utöka arealen för att balansera åtgången av foder.

Man har brukat jorden på Öland under tusentals år och varje generation har anpassat jordbruket efter förutsättningarna och vi kommer nog att klara av det här också. Men det är svårt när det är så varmt.

Vilka åtgärder har ni tagit?

Om värmen och torkan fortsätter kommer allt fler att anlägga bevattningsdammar och bevattningssystem för att klara sig och det börjar vi se nu. Det är idag svårt att få tillstånd för att anlägga bevattningsdammar men vi har en nära dialog med Länsstyrelsen om det och de förstår hur viktigt det är.

Kommunen arbetar med att köpa in eller utvinna dricksvatten ur saltvatten men det är många lantbrukare som inte har tillgång till kommunalt vatten så det är ingen helhetslösning.

Gemene man förstår vikten av att bevara jordbruket på Södra Öland och bevara världsarvet. Det är väldigt skönt att det finns en samstämmighet, det gör det lättare att hitta lösningar.

Länsstyrelsens rapport pratar inte bara om torka utan också om brandrisk och översvämningar – vad är ni mest oroliga för?

Vi har inte pratat så mycket om översvämningar orsakade av höjda havsvattennivåer och inte heller den ökade risken för skyfall. Vi är vana vid torka men när det gäller översvämningar har vi mycket mindre kunskap och erfarenhet.

Brandrisken är ett väldigt konkret problem. Vi har en hög beredskap för gräsbränder och många var väldigt oroliga förra sommaren.

Halmbal

Verksamhetsåret 2018 har varit intensivt och resulterat i att Unescoarbetet i Sverige och det svenska arbetet i Unesco i Paris tagit ytterligare steg framåt – med bättre struktur, synlighet och genomslag.

I februari tillträdde ett nytt Unescoråd vars förordnande gäller för 2018–2021. I mars fattade regeringen beslut om en ny strategi för Sveriges samarbete med Unesco, också den för perioden 2018–2021

I juli fattade Sida beslut om att stödja flera av strategins prioriteringar genom ett samarbetsavtal med Unesco på 430 miljoner kronor för perioden. Totalt satsar Sverige nu ca 1,3 miljarder kronor under perioden, vilket gör Sverige till en av de största extrabudgetära givarna. Avtalet innebär en stor möjlighet för genomslag för svenska prioriteringar och har väsentligt stärkt Sveriges position som aktör i organisationen.

Unescos närvaro i Sverige har under den senaste dryga tioårsperioden stärkts markant och som ett svar på denna utveckling tog Unescorådet fram en strategi för verksamheten i Sverige för perioden 2018–2021. Syftet med strategin är att komplettera regeringens strategi för samarbete med Unesco och tydliggöra rollerna mot andra aktörer med Unescorelaterad verksamhet.

Under året har Svenska Unescorådet arrangerat en mängd olika seminarier och möten, ofta i samarbete med andra aktörer, inom kultur, utbildning, kommunikation och vetenskap. Särskilt roligt under året var att Unesco valde att uppmärksamma berättarnätverket Sagobygdens arbete för att levandegöra det immateriella kulturarvet, i det här fallet den muntliga berättelsen, och lyfta fram det som ett gott exempel på kulturarvsarbete.

Läs hela verksamhetsberättelsen här.

Genom projektet ’Soil’ vill konstnären Leif E. Boman ge jord, och därmed människorna som befolkar jorden, en röst. Målet är att förena alla världens länder, något som ligger nära an till Unescos uppdrag. Ett samarbete var därför självklart, precis som det var självklart att ta hjälp av Unescos musikstad Norrköping för genomförandet av projektet. Vi har intervjuat Leif  om hur han kom på idén att musiksätta jord, Unescos roll och vad de största utmaningarna varit.

Leif E. Boman foto: Mark Warford / Aicha Boman

Vad går ditt Unesco-projekt ’Soil’ ut på? 

Den ursprungliga idéen till jordinsamlingen kom av mina intryck under den fasansfulla belägringen av Sarajevo 1992–1996. Insamlingen av jord påbörjades 1993 och tanken var att förena alla världens länders jordar i ett rum.

Insamlingen av jordarna blev klar 2007. Med en jordpåse i näven besökte jag flertalet universitet i Sverige med att fråga om det går att göra jordarna hörbara. Ingen hade lust att lyssna på “dåren” som tror att jordar kan tala. Slutligen mötte jag forskare som såg projektet som ett intressant inlägg i samtidskonsten. Efter en vecka fick jag beskedet att de kunde höra jordens röster. Forskarna hade utformat ett sätt att genom resultat från jordanalyser göra jordar hörbara.

Jag besökte Norrköping, som är en del av Unescos nätverk för kreativa städer inom området musik, för att se om det fanns möjlighet till samarbete. Resultatet blev att uruppförandet nu planeras av Norrköpings Symfoniorkester, SON, till våren 2020.

Vad har Unesco haft för betydelse för dig och för ditt projekt? 

Unesco har varit en stor stöttepelare i mina projekt och en självklar samarbetspartner sedan starten då vi arbetar mot samma mål, att förena alla världens länder. Unesco på sitt sätt och jag på mitt. Svenska Unescorådet hjälpte mig att frakta hem olika länders jordar, och Svenska Unescorådet hade stor förståelse för projektet. År 2000 var alla ländernas medverkan ett faktum. År 2010 blev jag inbjuden till Paris av Unesco att medverka vid invigningen av ”International Year of Biodiversity 2010” på Muséum National d’Histoire Naturelle med mitt material.

Kan du berätta om ditt finaste minne från projektet? 

Ett kärt minne jag har med mig utspelade sig med kulturarbetarna på Kungliga Dramaten under pågående belägring av Sarajevo. Jag bad skådespelerskan Bibi Andersson att ordna jord från Bosnien. Hon berättade senare för mig att hon kravlat sig ut i minerat område och grävt upp Bosniens jord till projektet. Hon ville verkligen bidra med jord från frontlinjen i Bosnien, detta är en stark symbolisk handling som jag aldrig glömmer. Ett annat minne jag bär med mig är från ett möte med en konstnär i Hanoi som kröp ner i tunnlar där de tidigare hade försvarat sig, och grävde fram Vietnams jord. Konstnären skickade mig sedan jorden i ett paket med en röd fin rosett på.

 Har projektet fört med sig utmaningar? 

Den största utmaningen har varit hur jag som ljudkonstnär skulle samarbeta med den betydelsefulla och kända kompositören Sven-David Sandström eftersom jag inte kan läsa noter. Vid första mötet med Sven-David blev kontakten mellan oss så naturlig och vi förstod varandra. Vi bestämde att jag skulle producera förslag på jordljudstycken. Detta resulterade i hundratals ljudfiler och projektet kom igång utan problem. ”Gårdagens Morgon” blev Symfonin ”SOIL”. Resultatet blev 45 minuter ljud i sju satser där delar av symfonin spelas live av mig med hjälp av digitala maskiner.

Kan du förklara innebörden av att ”konst är konst och vetenskap förblir vetenskap”, på vilket sätt står konst och vetenskap i relation till varandra i ditt projekt?

Konst utförs av konstnären, och vetenskap utförs av forskaren. Skillnaden är att konstnären är befriad från att bevisa att tesen är förenlig med forskarens resultat. Här är jag fri att tolka mina resultat som jag vill. Detta i motsats till en forskare, där resultaten ska vara vetenskapligt bevisade. I detta projekt är jag helt beroende av bevisad forskning för att nå mina mål. Jag vågar påstå att forskaren även är konstnär på sitt sätt.

Malala världsbokdagen

”A book is a link between the past and the future. It is a bridge between generations and across cultures. It is a force for creating and sharing wisdom and knowledge.”

På Världsbokdagen (World Book and Copyright Day) den 23 april uppmärksammar Unesco böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Dagen instiftades av Unesco 1995 för att sprida glädje kring böcker och läsning samt för att uppmärksamma vikten av yttrandefrihet, tryckfrihet och författares rättigheter. Målet med Världsbokdagen är också att visa att böcker kan användas som ett verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande.

Den 23 april är ett symboliskt datum inom litteraturvärlden då detta är en minnesdag för Cervantes, Shakespeare och Inca Garcilaso de la Vegas.

Läs här vad Unesco skriver om Världsboksdagen!

Här hittar du material om Världsbokdagen. Klicka på bilderna eller länken för att ladda ner dem:

Vykort Världsbokdagen

Världsbokdagens logga:

Logga-Världsbokdagen

Affisch Världsbokdagen:

Affisch-Världsbokdagen