Unesco har idag utnämnt Vindelälven-Juhtatdahka och Voxnadalen till nya biosfärområden.

Nu har Sverige sammanlagt sju biosfärområden som utgör sju procent av Sveriges yta. De två områdena nominerades av regeringen till Unesco förra hösten.

De lokala samhällenas ansvar och människors aktiva deltagande är framgångsrecept för bevarande och hållbart nyttjande av natur- och kulturresurser. Att Unesco nu utnämner två nya svenska biosfärområden är ett erkännande för de år av lokalt arbete och engagemang som många människor har lagt ner för att stärka en hållbar lokal och regional utveckling, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Vindelälven-Juhtatdahka i Västerbottens och Norrbottens län blir ett av världens nordligaste biosfärområden och ett av världens största sett till ytan – 1,3 miljoner hektar. Området består till 34 procent av skyddad natur, har en stor biologisk mångfald och innehåller en mångfald av naturresurser. Där finns också ett unikt och rikt kulturarv från den samiska och svenska kulturen. Biosfärområdet ska bidra till nya metoder för att främja kulturell mångfald, hållbart fiske och rennäring samt hållbar turism.

Området i Voxnadalen i Gävleborgs län, på 341 000 hektar, har unika natur- och kulturmiljöer som skapats av brukartraditioner som exempelvis fäboddrift. Unescos världsarv Hälsingegårdarna, Hamra nationalpark, ett kulturreservat samt flera naturreservat och Natura 2000-områden ingår i området. I Voxnadalen är ett av målen att ta vara på alla resurser och all nedärvd kunskap i den unika hälsingebygden utmed älven Voxnan. Ett ytterligare mål är att främja det lokala samarbetet över både geografiska och administrativa gränser till nytta för områdets långsiktiga hållbara utveckling.

Mer information

Voxnadalen

Vindelälven-Juhtatdahkas

Om biosfärområden

Syftet med Unescos biosfärområden är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt, samt att skapa ett hållbart samhälle. I Sverige finns sedan tidigare fem Unesco biosfärområden: Kristianstad Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Blekinge Arkipelag, Älvlandskapet Nedre Dalälven och Östra Vätterbranterna.

Naturvårdsverket: Biosfärområden

Svenska Unescorådet: Biosfärområden

Biosfärsområden - nya

Svenska Unescopriset går i år till Ulla Carlsson, Unescoprofessor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik vid Göteborgs universitet. Ulla har tack vare sitt stora kunnande och breda erfarenhet under en lång tid haft en positiv inverkan på frågor som rör yttrandefrihet samt medie- och informationskunnighet, både nationellt och inom Unesco.

Ulla Carlsson får priset för sitt uthålliga, engagerade och målinriktade arbete för yttrandefrihet och medie- och informationskunnighet (MIK), både i Sverige och internationellt. Hennes personliga driv, skarpa intellekt och solida kunnande har varit en förutsättning för att sätta MIK-frågan på den politiska dagordningen i Sverige.  Hennes arbete har bidragit till att Sverige för första gången är värdland för Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet, som kommer att hållas den 24-26 september i anslutning till Bok-och biblioteksmässan i Göteborg.

Det är mycket glädjande att bli uppmärksammad på detta sätt på hemmaplan, i Sverige. Framförallt är det angeläget att fundamentala yttrandefrihetsfrågor synliggörs i en osäker tid. Yttrandefriheten är under stark press i den digitala mediekulturen. Då är utomordentligt viktigt att utveckla medborgarnas medie- och informationskunnighet – det handlar om att skydda och främja yttrandefriheten – ytterst om att upprätthålla demokratin”, säger Ulla Carlsson.

Svenska Unescopriset uppmärksammar en individ eller organisation som gjort en framstående insats inom Unescos verksamhetsområden kultur, vetenskap, kultur och kommunikation. Priset kommer att delas ut i samband med Unescos globala konferens om medie- och informationskunnighet i september.

Medie- och informationskunnighet (MIK)

Flödet av information ökar allt snabbare samtidigt som vi ser fler och fler exempel på att felaktig informations sprids medvetet i politiska syften. Därför är det allt viktigare att alla har förmågan att ta till sig information, sätta den i ett sammanhang samt avgöra om den är korrekt. Att förstå nyhetsflödet och kunna anpassa sig efter aktuella händelser utgör kärnan i yttrande- och informationsfriheten. Medie- och informationskunnighet har blivit en allt viktigare politisk fråga och regeringens nya demokratistrategi, Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara, innehåller en nationell satsning på MIK med syfte att öka människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat. Statens medieråd har också fått i uppdrag av regeringen att utveckla former för en förstärkt samverkan av insatser för MIK.

Läs vår intervju med Ulla Carlsson här.

Svenska Unescorådet har idag utsett en ny kommitté för Unescos Världsminnesprogram i Sverige för perioden 2019-2022. Beslutet innebär också att Riksarkivet tar över det administrativa ansvaret för programmet. Ny ordförande för kommittén blir riksarkivarie Karin Åström Iko.

Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare, säger: ”Det är mycket glädjande att Riksarkivet kommer att ta över samordningen av Unescos Världsminnesprogram i Sverige. Jag är övertygad om att Karin Åström Iko kommer att göra ett mycket bra arbete med att främja och göra de svenska världsminnena relevanta. I en tid av ryktesspridning och desinformation på nätet blir arkivens roll allt viktigare och världsminnesprogrammet har vuxit snabbt både nationellt och globalt.”

Riksarkivet planerar att synliggöra Världsminnesprogrammet på flera sätt.

Riksarkivarie Karin Åström Iko säger: ”Syftet med Unescos Världsminnesprogram är att säkerställa att arkiv och dokumentsamlingar tillgängliggörs och bevaras för framtiden. För Riksarkivet är det här en angelägen uppgift. Öppen och tillgänglig information är mycket viktigt i en demokrati, och vi vill lyfta arkivens roll i samhällsdebatten.”

Övriga ledamöter i kommittén är: Maja Dahlqvist, arkivarie, Riksarkivet, Göran Konstenius, verksamhetsutredare, Kungliga Biblioteket, Inger Mattsson, avdelningschef, Avdelningen för arkiv och bibliotek, Riksantikvarieämbetet, Jonas Nordin, professor vid Avdelningen för bokhistoria vid Lunds universitet, Annika Nordström, arkivchef vid Institutet för språk och folkminnen, samt Birgitta Svensson, professor i etnologi, Stockholms Universitet.

Unescos Världsminnesprogram

Sverige har idag sju världsminnen; Astrid Lindgrens arkiv, Alfred Nobels familjearkiv, Stockholms stads byggnadsritningar, Silverbibeln, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv samt Dag Hammarskjölds samlingar.

Unescos Världsminnesprogram grundades 1992 och uppmärksammar det skrivna kulturarvet, så som papper, pergament, trä eller i form av film, foton och filer. Världsminnen bidrar till att stärka yttrandefriheten genom att sprida kunskap och information. Därför är det viktigt att tillgängliggöra arkiven för att nuvarande och nästkommande generationer ska lära av och hämta kunskap från historien.

Målet med Världsminnesprogrammet är att öka digitaliseringen och främja bevarandet av arkiv och dokument. Dokument riskerar att skadas av nedbrytning, brand och översvämningar men också av okunskap, till exempel felaktiga arkiveringsmetoder.

Läs mer om Världsminnesprogrammet här.