Årets mottagare av LUCS-stipendiet är fältassistenten Charlotta Volkert för sitt engagemang i den nystartade Tjejfotbollen i Borlänge.

I januari 2019 startade Charlotta fotbollsträningar för flickor i Borlänge. Fotbollsskolan fick namnet ”Tjejfotbollen” och finns i den västra delen utav staden – ett av Borlänges mest socioekonomiskt utsatta områden. Tjejfotbollen ger unga flickor en möjlighet att utöva en fritidsaktivitet och känna sig mer inkluderade i samhället.

Stort grattis till stipendiet! Hur känns det?

– Tack så mycket, det känns jättekul såklart!

Hur kom du på idén att starta Tjejfotbollen?

– Idén fick jag när jag var ute på skolor och arbetade som fältassistent. Då såg jag hur tufft det är för flickor att få vara med killarna och spela fotboll ute på rasterna. Det är en hård attityd från killarna. Tjejerna får knappt några passningar från pojkarna bara för att de är flickor.

En dag satt det en tjej och grät ensam på sin rast. Jag frågade henne varför hon var ledsen, varav hon svarade att hon ville spela fotboll men fick inte vara med av killarna. Jag kände igen mig i det då jag var med om exakt samma upplevelser när jag var barn. Då skapade jag ett forum för tjejerna där de får spela fotboll på deras villkor i en trygg miljö utifrån deras egna förutsättningar. Att behovet sen var så stort hade jag aldrig kunnat föreställa mig.

Vad kommer Unesco LUCS-priset betyda för dig och verksamheten?

– Det betyder såklart jättemycket att en organisation som Unesco, som dagligen arbetar för mänskliga rättigheter, har sett och gillar det jag gör med tjejfotbollen. Jag är glad att det uppmärksammas så att fler kan få en förståelse för vilka utmaningar vi står inför och förhoppningsvis kan det inspirera andra till att göra liknande arbeten som bland annat förebygger utanförskap.

I priset ingår en resa till Paris och Unesco. Vad hoppas du få lära dig under studieresan?

– Jag ser väldigt mycket fram emot resan, att få lära mig mer om Unesco allmänt och vad de gör, speciellt för ungdomar. Hur de till exempel använder idrotten för att få fler att känna sig inkluderade. Jag hoppas att få åka hem med en massa ny inspiration!

Svenska Unescorådet skickade under hösten in ansökan om Sveriges första Unesco-utnämnda geopark. Platåbergen i Västergötland utgörs av ett unikt landskap som vittnar om både mänsklig och geologisk historia. Vi träffade Anna Bergengren, projektledare på Platåbergens geopark, för att få veta mer om Platåbergens geopark och ansökan till Unesco. 

Vad är en geopark och vad är det som är så speciellt med Platåbergen?
En geopark är ett geografiskt område där en har geologiska platser och landskap av internationell betydelse, som är unika i världen. Vi ansöker om Unescostatusen då vi har en större ambition att etablera Platåbergslandskapet som ett varumärke och använda det unika landskapet som en resurs och då är en Unescostämpel ett steg på vägen dit.

Det finns femton platåberg i Västergötland, i ett område som sträcker sig över nio kommuner. Platåberg är inte unika för Sverige, men det som gör Platåbergen i Västergötland så speciella är att de är uppbyggda av olika sedimentära lager, vi brukar beskriva de som en tårta ungefär.

Dessa bergarter berättar om den typ av miljö som fanns när de bildades. Vi har hittat mycket viktiga fossil i bergarterna, så bergen berättar alltså om livets utveckling på jorden. Geologin är grunden i en geopark, och det är därför vi kan skicka in ansökan, men en geopark ska även handla om annat. Det ska finnas en koppling till natur- och kulturarv. Just Platåbergens bergarter har gett förutsättningar för en helt otrolig kultur, både flora och fauna, men bergen har även varit en enorm resurs för människor i området. Bergen erbjöd bördig jord och mjuka bergarter som underlättade när en byggde bosättningar och megalitgravar, men även en jättebra grundvattentillgång från bergen. Det är en anledning till att vi fick bosättningar så tidigt i området, de tidigaste är megalitgravar som byggdes för 5000 år sedan. Vi brukar kalla området mellan Kinnekulle och Billinge för Sveriges vagga.

Hur ser er verksamhet ut idag och hur kommer den förändras med utnämningen?
Det är ett samverkansprojekt mellan nio kommuner där Grästorps kommun är projektledare, och det är där vi har vårt kontor, men vi reser runt väldigt mycket till alla kommuner i geoparken. Vår verksamhet har tre kärnområden, naturturism för att öka turismnäringen samt underlätta besöksnäringen i Platåbergen, geokommunikation för att sprida kunskap, och slutligen bevarandet av det geologiska området. Vi fokuserar mycket på att sprida och popularisera kunskap om området även för icke-geologer. Geologerna har varit i bergen i flera år och nästan alla universitet i Sverige är där på exkursioner. Men det är inte alltid så intressant för de som bor runt bergen. En geopark ska vara en mellanhand för forskning och människorna som bor i området. Vi har föreläsningar, naturguidningar, broschyrer, och uppdaterar regelbundet vår hemsida och vår app för att inkludera så många som möjligt. Vi är också med i diverse samverkansprojekt, exempelvis om det ska dras en ny vandringsled bidrar vi med geologisk kunskap och visar vilka intressanta platser som bör finnas med på leden.

Barn och unga är en av våra stora målgrupper. Vi samarbetar mycket med skolor, dels via lärarfortbildning i geologi och om området då vi insett att om vi vill nå ut till barnen måste vi börja med lärarna. Vi har även med vår serietidning, ”Trollberg – Äventyr på Billingen”, som vi tryckt ut och delar ut gratis till skolorna i kommunen. Där har vi tagit fram karaktärer som utforskar bergen och samarbetat med Högskolan i Skövde för serieproduktion. En annan satsning vi hoppas kunna verkställa i sommar är ett koncept med friluftsskolor drivna av geoparken!

Tror du att verksamheten kommer förändras och utvecklas tack vare Unesco-utnämningen?
Ja, det tror jag. Dels är Unesco ett så starkt varumärke, men sedan tror jag även att få en internationell certifiering av området kommer leda till en större lokal stolthet för de som faktiskt bor i området. Jag tycker det viktigaste är att folk från området utforskar och uppmärksammar sin hembygd, att få besökare utifrån ser jag som steg två.

De senaste fem åren har 495 journalister blivit mördade – det vill säga i genomsnitt nästan två journalister i veckan. Det innebär en ökning med 18%, jämfört med föregående femårsperiod. 88% av morden klaras aldrig upp och de ansvariga går fria.  Detta framgår av tre delrapporter av Unescos rapport World Trends in Freedom of Expression and Media Development som nyligen publicerats.

De senaste fem åren har inneburit ett skifte där mord på journalister som verkar utanför konfliktområden har ökat och under 2018 utgjorde en majoritet, 55%, till skillnad från tidigare.  Denna trend visar på en förändring där journalister i ökad grad utsätts för våld på grund av deras rapportering om korruption, brottslighet och politik.  Majoriteten av de journalister som mördas verkar inom sitt eget land. Bland internationella journalister är risken att mördas störst i områden med pågående väpnad konflikt. De länder som enligt Unescos rapport bedöms vara farligast för journalister är Syrien, Mexiko, Afghanistan, Irak och Jemen. Majoriteten av de journalister som mördas är män, men antalet mördade kvinnliga journalister har de senaste fem åren fördubblats.

”Det är otroligt viktigt att vi kontinuerligt uppmärksammar de journalister som riskerar, och mister, livet för vår tillgång till information. Ett demokratiskt samhälle byggt på mänskliga rättigheter är beroende av en journalistkår som kan verka fritt. Det är en grundläggande förutsättning för att vi medborgare ska få relevant information”, säger Mats Djurberg, generalsekreterare för Svenska Unescorådet

Yttrandefrihet är en prioriterad fråga för Sverige i Unesco och rapporten World Trends in Freedom of Expression and Media Development är ett resultat av ett svenskt initiativ från 2011. Rapporten möjliggjordes tack vare en svensk finansiering, via Sida. Unescos uppgift är att samordna och vara drivande i FN gällande journalisters säkerhet. Vid mord på journalister uttalar sig Unescos generaldirektör Audrey Azoulay och uppmanar landets myndigheter att utreda och lagföra brott mot journalister.

Läs mer om rapporterna här (Engelska).