Monthly Archives: februari 2020

Alva Myrdal i Unesco – En idealist inom organisationen

Postat

Mycket har skrivits om Alva Myrdal. Hon var folkhemsbyggare, ambassadör och nobel-pristagare men också en förespråkare av tvångssterilisering. Ett exceptionellt liv för en kvinna under 1900-talet. Hennes viktiga roll i Unesco har fallit i glömska.

Det är slutet av augusti 1950. Måndag. På Hotel Majestic i Paris. Unescos tillfälliga högkvarter. Om du hänger ut genom hotellets fönster som vetter mot Avenue Kléber och tittar åt höger kan du skymta Triumfbågen. En ljummen bris slår mot dig. För en sekund kanske du glömmer spänningarna mellan öst och väst, ett kallt krig, en rädsla för vad som ska hända härnäst, ett trasigt Europa som försöker återhämta sig.

Alva Myrdal har precis blivit chef för Unescos socialvetenskapliga avdelning. Inte ett helt självklart val för Myrdal, som tidigare var chef på FN:s socialdepartementet i New York. Där var hon den högst rankade kvinnan i hela FN-organisationen. Men Alva Myrdal väljer jobbet i Paris och Unesco för att komma närmare familjen, som finns i Genève.

Socialingenjören Alva Myrdal

För att förstå Alva Myrdal går vi tillbaka till hennes tid innan de internationella toppjobben, till tiden i Sverige. Makarna Myrdal är långt ifrån okända i Sverige. Tillsammans lägger de grunden för många saker vi ser som självklara idag; förskola, barnbidrag och fri skola. Frågor som Alva Myrdal är särskilt drivande i, allt för att lösgöra kvinna från hemmet. Hon vill att kvinnan ska ut i arbete, ägna sig åt kultur, ta del av politik och vetenskap.

Makarna Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan är startskottet på ett politiskt reformprojekt i Sverige, som ansågs vara underbefolkat. Genom satsningar på vård och utbildning ska människor skaffa fler barn. Barnbidrag och gratis skola ska bidra till fler barnfödslar. Allt ska lösas med god statlig planering. En idé som Alva Myrdal bär med sig till Unesco.

Samhällsforskning och förändring

Den socialvetenskapliga avdelningen på Unesco är liten och kaotisk på grund av bristande ledarskap. Byråkrati genomsyrar verksamheten och det finns problem med organisatoriska överlappningar. När Alva Myrdal tar över chefspositionen börjar ett arbete med att reda ut vem som gör vad och vilka frågor som den socialvetenskapliga avdelningen ska driva.

Alva Myrdal är säker på att utbildning är botemedlet mot fattigdom, social orättvisa och kvinnoförtryck. Hon börjar sitt arbete med att försöka återuppbygga de socialvetenskapliga avdelningarna i länder som drabbats av kriget. Världen måste förstå att man bekämpar fattigdom genom sociala och politiska reformer.

Kvinnosaken och Unesco

I Paris syns inte mycket av det feministiska projekt Alva Myrdal arbetade för i Sverige. Inte för att det blivit jämlikt, snarare för att utbildningsfrågan och makten tar över. Eller kanske för att orken brister? Att driva jämställdhetsfrågan kan inte vara lätt när det uteslutande är män på andra sidan bordet. Men ibland får den utrymme, som i Unescos tidskrift Courier där Alva Myrdal skriver artikeln, Women on the March, om kvinnas roll i samhället och arbetslivet.

Istället satsas det på frågor gällande ras och diskriminering. Ett projekt som tagit form innan Myrdal börjar på sin post. Myrdal inte är frontfigur för projektet men handlar aktivt bakom scenen. Hon och den socialvetenskapliga avdelningen bidar till bokserien ”The Race Question in Modern Science” och nya direktiv gällande diskriminering för att motarbeta de föreställningar som finns om rasolikhet.

Att reformera och sluta

Arbetet i Unesco kräver förhandlingsförmåga. Alva Myrdal gör detta genom att skapa samförstånd. Genom nitiskt arbete med att jämka och övertala, skriva och tala, får hon till gemensamma resolutioner och överenskommelser. Hon skapar opinion genom att åskådliggöra problemen så att ingen kan undvika dem. Därmed sker förändring snabbt.

Denna förhandlingsteknik och reformanda återkommer genom hela hennes karriär. Vilken kommer väl till pass när hon den 31 oktober 1955 avgår för att tjänstgöra som svensk ambassadör i Indien, Ceylon och Nepal.

Alva Myrdal trodde på att det var möjligt att förändra världen. Att människan hade kraft nog att förändra. En devis vi måste fortsätta tro på, speciellt när världen känns mörk och läskig.

Södra Ölands odlingslandskap firar 20 år som världsarv

Postat

I år är det 20 år sedan Södra Ölands odlingslandskap skrevs in på Unescos världsarvslista. Emma Rydnér, världsarvssamordnare för Södra Ölands odlingslandskap, har berättat för oss vad som är unikt för platsen och hur firandet kommer att gå till.

Vad är det unika med världsarvet Södra Ölands odlingslandskap?

– Alla världsarv berättar ju en liten bit av jordens och människans historia. Här på södra Öland är det berättelsen om lantbrukarnas arbete i många generationer som är grunden i världsarvsutnämningen.

I världsarvet Södra Ölands odlingslandskap ingår unik markanvändning av byarna, åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna. Idag fortsätter lantbrukarna att odla jorden och låta sina djur beta Stora alvaret och sjömarkerna. Och det är tack vare lantbrukarna som odlingslandskapet kan upplevas av nya generationer!

Hur kommer firandet att se ut?

– Vi kommer fira stort som smått under hela året, där vi försöker nå så många målgrupper som möjligt. Just nu håller vi på att skicka ut 2000 vykort och affischer med information om vad världsarvet är till olika företagare i kommunen – så där ringar vi in företagen.

Äldreboenden i närområdet kommer även få ta del av bildvisningar och berättelser. Det kommer bli extra kul att dela med dem, då många av dem faktiskt har plockat sten på just de åkrarna förr.

Barn och ungdomar kommer att inkluderas i firandet på bland annat den 16 maj då vi anordnar tårtkalas tillsammans med Alundaskolan, där eleverna själva kommer att ge guidningar av världsarvet.

Den 24 mars kommer vi även att anordna en kväll med samtal om framtidens kulturarv tillsammans med Unesco- och arkeologprofessorn Cornelius Holtorf. Och under våren kommer vi också att arrangera fem världsarvsvandringar i samarbete med Ölandsguiderna, naturum Ottenby och Eketorps borg där man helt gratis kommer att få ta del av världsarvet på olika teman såsom lantbruk, geologi, fåglar och orkidéer.

Vecka 29 är också något att lägga på minnet – då ägnar vi en hel vecka åt världsarvet med olika barnaktiviteter, workshops och slöjd.

Varför det är viktigt att uppmärksamma 20 år som världsarv?

– Det är alltid viktigt att uppmärksamma världsarv på ett eller annat sätt, och ett jubileum är ett gyllene tillfälle till just det. Men roligast är nog att se så många olika aktörer inblandade i firandet. Tillsammans lyfter de verkligen Södra Ölands odlingslandskap!

Vart kan man vända sig om man är intresserad av att delta i något av evenemangen som ni ska anordna?

– All information läggs upp kontinuerligt på vår hemsida www.sodraoland.com och på vår Instagram @varldsarvetsodraoland.