Foto: Sören Vilks, First Aid Kit, Unsplash, Unsplash.

En av Unescos främsta uppgifter är att stärka kulturen runt om i världen – något som i rådande pandemitider blir allt svårare. I en skakig omvärld behöver vi kulturens reflekterande, identitetsskapande och sammanhållande funktioner. Kanske nu mer än någonsin. Men kulturen ställer inte in, den ställer om. Och trots att ekande arenor, inställda föreställningar och tomma bänkrader kan kännas deppigt, finns den hungriga publiken fortsatt kvar. Vi sitter bara hemma istället.

Här kommer sju tips på hur du kan ta del av kulturlivet hemifrån:

  1. Världsarv i VR

Det är inte riktigt detsamma som att vara där, men nu kan alla med en internetanslutning eller ett VR-set besöka några av Unescos världsarv – utan att lämna hemmet. Det är Google och CyArk som tillsammans skapat den 3D-realistiska webbplatsen Open Heritage. Och vill du upptäcka ett svenskt världsarv? I datorspelet Minecraft kan du nu utforska och bygga nya världar i den medeltida världsarvsstaden Visby.

  1. Moderna muséets soffvisningar

Varje dag kl. 12 visar Moderna Muséet guidade live-visningar på sin hemsida. Perfekt när de fysiska lokalerna är stängda och du har några minuter över på hemmakontorets jobblunch! Soffvisningarna är helt gratis och är schemalagda april ut.

  1. Dramaten play

Dramaten play innehåller ett bibliotek av tidigare inspelade Dramatenföreställningar, konserter och andra evenemang som till exempel Performance Lecture. Innehållet är gratis och fylls på löpande. Det kommer dessutom att finnas kvar även när teatern öppnar för publik igen.

  1. Unga Klara On Demand

”Vi fortsätter att tro på konstens läkande kraft och människans inneboende kärlek och empati. Vi fortsätter att värna alla barns rätt till högkvalitativa scenkonstupplevelser”. Så skriver Unga Klara på sin nylanserade och kostnadsfria On Demand-tjänst.

  1. Cineasterna

Visste du att du har tillgång till en hel katalog av kvalitetsfilm via ditt bibliotekskort? På Cineasterna loggar du in med ditt bibliotekskort för att sedan kunna njuta av filmer som And Then We Danced, Apflickorna och Amelie från Montmartre. Varsågod!

  1. Jämtländsk digital receptbank

Det är tid för långkok, avancerade kimchi-inläggningar och evighetslånga jäsningsprocesser. För mat är också kultur. Unescos kreativa gastronomistad Östersund har en hel receptbank med inspiration från den jämtländska matkulturen. In och prova på något nytt!

  1. Virtuella konserter

Det händer allt oftare. Mitt i det slentrianmässiga scrollandet på Instagram dyker notiserna upp om startade livesändningar hemifrån världsartisternas vardagsrum. Och de bjuder in till konsert. Artister som First Aid Kit, Chris Martin och James Blake har redan gjort det. Vem vet vem som spelar härnäst?

Den 24 mars nominerade Sverige, tillsammans med Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Åland, nordiska klinkbåtstraditioner till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är första gången Sverige nominerar till denna lista över traditioner, sedvänjor och bruk världen över.

Nomineringen av nordiska klinkbåtstraditioner har tagits fram av flera nordiska ideella organisationer med Forbundet Kysten i Norge som initiativtagare och har granskats av flera nordiska kulturarvsinstitutioner. I Sverige ansvarade Institutet för språk och folkminnen och Statens maritima och transporthistoriska museer för den vetenskapliga granskningen.

Svenska Unescorådets tf. generalsekreterare, Karin Stenson, välkomnar nomineringen:

Det här blir Sveriges första nominering till Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Det är särskilt roligt att nomineringen är så väl förankrad i civilsamhället i flera länder eftersom just utövarna spelar en grundläggande roll i att föra vidare så många levande traditioner. De nordiska länderna har ett starkt samarbete inom Unesco men det här är vår första gemensamma Unesco-nominering.

Om de nordiska klinkbåtstraditionerna kommer att upptas på listan beslutas i december 2021.

Nordiska klinkbåtstraditioner

Att bygga båtar i klinkteknik är en gammal tradition inom nordisk skeppsbyggnad. I delar av Sveriges kustland håller man fast vid tekniken, framförallt när det gäller mindre båtar som ekor, snipor och jullar. Med konstruktion i klink menas att borden i skrovet överlappar varandra och att de fogats samman längs den överlappande kanten (lanningen). Det äldsta fyndet av ett klinkbyggt skepp i Sverige är Äskekärrskeppet som daterats till 930-talet.

Mer information om klinkteknik finns här.

Konventionsarbetet i Sverige

Sverige ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2011. Konventionsarbetet i Sverige samordnas av Institutet för språk och folkminnen och är uppbyggt kring fyra s.k. expertnoder med tillhörande nätverk av utövare och ideella organisationer, utbildnings-, forsknings- och kulturarvsinstitutioner. Institutet för språk och folkminnen ansvarar för att upprätthålla en nationell förteckning över immateriella kulturarv, Levande traditioner, till vilken alla kan lämna förslag.

Vill du veta mer om Unescos arbete med det immateriella kulturarvet? Läs vårt faktablad här.

Marcus Carlsson Reich på Naturvårdsverket har nyligen utsetts till ordförande för den svenska Biosfärprogramkommittén. Vi har pratat med honom om vad den nya tjänsten väntas innebära.

Unescos biosfärprogram ska på vetenskaplig grund förbättra relationen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspektiv. Programmet startade 1971 och förenar naturvetenskap och samhällsvetenskap. I ett biosfärområde testas nya metoder och söks ny kunskap för att undersöka hur vi kan bevara ett naturområde samtidigt som människor lever där. Biosfärprogrammet bygger på lokalt engagemang för hållbar samhällsutveckling.

Idag finns 7 svenska biosfärområden, som tillsammans täcker 7% av Sveriges yta. Vi har ställt några frågor till Marcus för att lära oss mer om vad som händer med biosfärprogrammet i Sverige.

Hej Marcus! Du har precis axlat rollen som ordförande i programkommittén, hur känns det?

– Det känns bra! Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt, vilket gör det viktigt att vi samarbetar för att uppnå gemensamma mål. FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030, är nu en ledstjärna för hela samhället, men biosfärprogrammet har arbetat för samma mål långt innan Agenda 2030 fanns.

Hållbar utveckling angår alla sektorer i samhället. Lösningarna till de globala utmaningarna är i huvudsak lokala. Därför är det viktigt att lokalsamhällen ges förutsättningar att bidra till förändring med hjälp av biosfärområdena.

Med små medel och liten formell makt har de svenska biosfärområdena uppnått goda resultat i att stimulera till ny forskning och utbildning för hållbar utveckling genom samverkan, lärande och en syn på människa och natur som en helhet, ur lokala och globala perspektiv.

Var ligger biosfärkommitténs fokus just nu?

– Vi vill bredda kommitténs arbete och få fler organisationer att förstå möjligheterna med biosfärområdena. Vi vill att biosfärområden ska användas som arenor för dialog och samverkan kring aktuella frågor. Biosfärområdena är ett viktigt komplement till myndigheternas hållbarhetsarbete, där man gemensamt bidrar till lösningar för komplexa hållbarhetsutmaningar. Vi vill även utveckla biosfärområdena genom till exempel EU-finansierade projekt.

Varför är forskning om hållbar samhällsutveckling viktig?

– Därför att hållbar samhällsutveckling är komplex, utan enkla svar. Ju mer vi lär oss om hållbarhet, och dess olika perspektiv och dimensioner, desto snabbare kan vi börja samverka. När vi rör oss åt samma håll undviker vi att motarbeta varandra, viket ger oss fler val och möjligheter på vägen.

Hur arbetar kommittén med att få med både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i biosfärarbetet?

– Genom att bjuda in myndigheter från fler sektorer, där fokus ligger på andra delar av hållbarhet än miljö, breddar vi kommitténs kompetens och verksamhetsområde. Vi behöver både tillföra kunskap om våra egna kärnverksamheter, men också förstå andras utmaningar.

Vilka utmaningar ligger inom snar framtid?

– Vi har fyra svenska biosfärområden som ska göra sina 10-årsutvärderingar de kommande tre åren. Samtidigt har många nya initiativ ute i landet ökat intresset för biosfärprogrammet. Även om arbetet sker i biosfärområdena kommer det att bli en utmaning för kommittén att följa alla dessa processer. Jag hoppas vi får många positiva exempel att dela med oss av genom dessa utvärderingar, och kanske också utvidga vår familj med nya områden!

Platåbergens geopark har under 2019 ansökt om att bli Sveriges första globala geopark.

2019 har inneburit att Unescoarbetet i Sverige och det svenska arbetet i Unesco tagit ytterligare steg framåt – med bättre struktur, synlighet och genomslag.

Under året har Sverige fått två nya biosfärområden, Voxnadalen och Vindelälven-Juhtatdahka, vilket innebär att Sverige nu har totalt sju Unesco biosfärområden. Därmed bor 4% av Sveriges befolkning numera i ett biosfärområde och biosfärområdena utgör sammantaget 7% av Sveriges yta.

I november hölls Unescos 40:e generalkonferens i Paris. Utfallet av generalkonferensen blev positivt, Sveriges stora satsning på ett ändringsförslag till Unescos stadga för att öka betalningsviljan bland medlemsstater röstades igenom med god marginal. Utbildningsminister Anna Ekström och statssekreterare på kulturdepartementet Helene Öberg, fick gott utrymme att framföra svenska prioriteringar i olika anföranden och inspel. I samtliga ämneskommissioner lyfte den svenska delegationen viktiga prioriteringar som mänskliga rättigheter med fokus på yttrandefrihet, Agenda 2030 och ett effektivt FN.

I november skickade Unescorådet in Platåbergens ansökan till att bli en av Unescos globala geoparker, och dessutom Sveriges första. Unescorådet har också inlett dialog med Sveriges geologiska undersökning (SGU) och den svenska kommittén för det internationella geovetenskapsprogrammet (ICGC) kring att upprätta strukturer för svenskt geoparksarbete och skapa kopplingar mellan det globala och det nationella arbetet.

Under hösten slöt Sida ett nytt avtal med Unesco om finansiering till bland annat utbildning vid kris och konflikter. Därmed stödjer nu Sverige alla områden inom Unescos utbildningsarbete.

Utöver dessa exempel har Svenska Unescorådet under hela året även arrangerat en mängd olika seminarier och möten, ofta i samarbete med andra aktörer, inom kultur, utbildning, kommunikation och vetenskap.

Läs hela verksamhetsberättelsen här.

Elin Bergenlöv gjorde praktik på Svenska Unescorådet våren 2019. Hon har en master i statsvetenskap och gjorde praktiken som en del av sin utbildning. Idag arbetar hon som sekreterare i en utredning under kulturdepartementet. 

Berätta lite om dig själv och vad du gör!

Jag heter Elin Bergenlöv och jobbar idag i en utredning om medie- och kommunikationskunnighet. Vi brukar kalla oss ”Det demokratiska samtalet”, eftersom vi arbetar med utmaningar med det demokratiska samtalet såsom desinformation, näthat och propaganda. Jag ansvarar för den utåtriktade verksamheten, som att samordna kommunbesök och träffa kommunpolitiker. Det är väldigt roligt!

Varför valde du att göra praktik på Svenska Unescorådet?

Jag har alltid varit väldigt intresserad av utbildningsfrågor – särskilt sexualundervisning. Svenska Unescorådet innebar även en möjlighet att arbeta med globala frågor fast på en nationell nivå. Det var den ultimata kombinationen som jag letat efter.

På vilket sätt har du fått användning av din utbildningsbakgrund under din praktik?

Min master i statsvetenskap har hjälpt mig att förstå grundläggande processer i ett statsskick. Utbildningen gav mig grunden till kunskapen om olika typer av processer, att saker tar tid och att allt hänger ihop i ett stort system. Men det var ju först på praktiken som jag verkligen förstod hur allting fungerar, även om jag hade teorierna från utbildningen bakom mig.

Vilka arbetsuppgifter hade du?

Jag var generalistpraktikant och min handledare var ansvarig för utbildningsfrågor, forskning och vetenskap. Så jag följde med på olika möten med människor från andra myndigheter och organisationer som har Unesco-ansvar. Jag skrev också en del mindre underlag, läste rapporter och skapade mig en större inblick i fältet.

Den stora uppgiften jag fick göra var att anordna en utbildningsinsats med UNICEF, UNHCR och Unesco. Då kom representanter från Budapest, New York och Paris. Tillsammans med min handledare hade jag ansvar för tre dagar där vi både skulle informera myndighetsanställda och universitetsstudenter om en framtida karriär i FN.

Tips till framtida praktikanter?

Våga fråga! Det fick jag med mig ganska tidigt under min praktik. Jag hade min första dag på praktiken dagen efter Sveriges nya regering bildades våren 2019. Det var ju väldigt spännande eftersom ens kunskaper verkligen sattes på prov. Och jag insåg att jag inte vet hur det går till – hur bildas en regering egentligen? Då gäller det att våga blotta sig själv, våga fråga och vara ödmjuk inför det faktum att man inte vet allt. Det är mitt bästa tips!

Är du intresserad av att praktisera på Svenska Unescorådets kansli? Ansökningar för höstterminen 2020 tas emot fram till 22 mars. Läs mer här!

Varje år föder 16 miljoner flickor mellan 15-19 år barn. Orsaken är ofta bristande tillgång till preventivmedel och säkra och lagliga aborter men också avsaknaden av kunskap om kroppen, sex och relationer. Sexuella och reproduktiva rättigheter har sin grund i principen om allas lika värde och de mänskliga rättigheterna formulerade av FN 1948.

Idag arbetar flera FN-organisationer med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), inte minst UNFPA, FN:s befolkningsprogram, och WHO, Världshälsoorganisationen. Unesco å sin sida arbetar med att stärka riktlinjer, policyer och tekniskt stöd kring sex- och samlevnadsundervisning samt att förbättra utbildningen om SRHR – frågor som Sverige prioriterar högt i sitt arbete med Unesco. Men vad är SRHR egentligen och vad gör Sverige för SRHR genom Unesco?

Vad är SRHR?

SRHR är ett brett begrepp. Det täcker både sexuell och reproduktiv hälsa; ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, men också sexuella och reproduktiva rättigheter. Dessa innebär bland annat rätten till kroppslig integritet, sexuell självbestämmanderätt och rätten till att välja om, när och med vem äktenskap ska ingås. Det innebär även tillgång till information, resurser och tjänster för att inte utsättas för diskriminering, tvång, utnyttjande eller våld. SRHR-begreppet spänner alltså över ett brett register av frågor så som preventivmedel, aborträtt, jämställdhet, könsrelaterat våld och sexualundervisning.

Varför är SRHR en prioriterad fråga för Sverige? Och varför i Unesco?

Utgångspunkten för Sveriges engagemang är att alla människor har rätt att bestämma och fatta beslut om sin egen kropp. För Sverige handlar det även om de omfattande konsekvenser bristande SRHR får. Det gäller till exempel flickors begränsade tillgång till utbildning, möjligheter att delta i arbetslivet, få politiskt inflytande och göra sin röst hörd, vilket resulterar i förlorade arbetsinkomster, minskad produktivitet och hämmad samhällsutveckling.

I Sveriges internationella arbete med SRHR utgör Unesco en viktig arena. Som länk mellan stater och civilsamhällen fungerar Unesco som en kunskapsplattform för attitydförändring och kompetensutbyte mellan länder i frågor som jämställdhet, sex- och samlevnadsundervisning och hiv/aids-information.

Hur bidrar Sverige till Unescos arbete med utbildning om SRHR?

Sverige har sedan länge försvarat och drivit på SRHR-frågorna inom FN och är en av de främsta biståndsgivarna till SRHR. Av det svenska hälsobiståndet genom Sida utgör stödet till SRHR ungefär 60 procent, och sedan en längre tid tillbaka har Sverige bidragit med ett betydande extrabudgetärt stöd till Unescos arbete med utbildning om SRHR och sex- och samlevnadsundervisning, varav en stor del går till Afrika söder om Sahara.

På vilket sätt arbetar Sverige genom Unesco för att stärka allas rätt till kunskap om SRHR?

Utöver det finansiella stödet är Sverige också en stark röst för dessa frågor genom kontinuerlig dialog och påverkansarbete i styrelser och kommittéer i Unesco.

Det svenska engagemanget speglas i flera program och projekt där Sverige är aktiva. Ett av dessa är O3-programmet (Our rights, Our lives, Our future) till vilket Sverige är en stor givare. Programmet stödjer sexualundervisning i länder söder om Sahara för att minska antalet nya HIV-infektioner, oönskade graviditeter, könsbaserat våld och barnäktenskap genom att stärka ungdomar och förse dem med nödvändiga kunskaper och attityder.

Sverige har även medfinansierat en handbok i sexualundervisning som Unesco tagit fram för lärare och beslutsfattare inom utbildning. Handboken är ett stöd i arbetet med att implementera sex- och samlevnadsundervisning i skolan för att stärka och öka kunskapen om SRHR. I framtagandet av handboken, som bygger på vetenskapliga studier, deltog bland andra RFSU som är den första helsvenska officiella samarbetsorganisationen till Unesco.

Läs mer om Unescos arbete med sex- och samlevnadsundervisning här.