Svenska Unescopriset går i år till Khazar Fatemi, föreläsare och kulturjournalist med fokus på internationella frågor på bland annat SVT. Khazar Fatemi får priset för sitt outtröttliga engagemang för kulturarv i fara. Med sin dokumentärserie ”Kultur i farozonen” och den efterföljande föreläsningsserien har hon axlat en viktig roll som folkbildare, både för barn och vuxna. Genom sitt personliga tilltal har hon spridit kunskap om den avgörande roll som det globala kulturarvet och Unescos världsarv har för identitetsskapande och visar att antika kulturföremål inte bara är objekt utan berättelser om människor och samhällen.

Att uppmärksamma mitt arbete är lika med att uppmärksamma de röster och berättelser som hela mitt arbete bygger på. Det är dessa röster  och berättelser som burit mig framåt, gett mig mod och ork att fortsätta. De har inspirerat mig att vilja inspirera andra. Att få vår omgivning att förstå hur unikt, värdefullt och utsatt vårt kulturarv är och hur beroende det är av vår omtanke och skydd,” säger Khazar Fatemi.

Lena Sommestad, Svenska Unescorådets ordförande, kommenterar priset:

”Khazar Fatemis budskap att kulturarv kan förena människor är nära kopplat till Unescos uppdrag att genom kultur bygga fred i människors sinne, ett budskap som är alltmer aktuellt i dagens samhälle. Fatemi visar också mycket skickligt hur återuppbyggnaden av ett samhälle härjat av plundringar och förstörelse är beroende av värnandet av dess kulturarv.”

Svenska Unescopriset uppmärksammar en individ eller organisation som gjort en framstående insats inom Unescos verksamhetsområden kultur, vetenskap, kultur och kommunikation. Priset kommer att delas ut senare i år.

Läs mer om priset här.

Bilden är hämtat från första avsnittet i SVT's  dokumentärserie Kultur i farozonen där Khazar besöker världsarvet Palmyra i Syrien.  Den sönderskjutna dagboken följer med henne hem till Sverige och har använts under föreläsningarna runt om i landet.   foto: Clas Elofsson
Bilden är hämtat från första avsnittet i SVTs dokumentärserie Kultur i farozonen där Fatemi besöker världsarvet Palmyra i Syrien. Den sönderskjutna dagboken följer med henne hem till Sverige och har använts under föreläsningarna runt om i landet.
Foto: Clas Elofsson

Anna-Karin Johansson blir ny generalsekreterare på Svenska Unescorådet. Hon tillträder den 17 augusti 2020.

Anna-Karin Johansson är i dag generalsekreterare på Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU). Innan dess var hon generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén och hon har även arbetat på bland annat Forum för levande historia, Regeringskansliet och Sida.

”Det känns väldigt bra och viktigt att få vara med och driva de frågor som Svenska Unescorådet ansvarar för. I dessa speciella tider ser vi tydligt behovet av internationellt samarbete kring vetenskap, kultur, kommunikation och utbildning. Vi är beroende av varandra i denna värld och behöver gemensamt hitta lösningar för en hållbar utveckling” säger Anna-Karin.

”Vi ser fram emot att välkomna Anna-Karin Johansson som Svenska Unescorådets nya generalsekreterare. Hon har en spännande bakgrund och med sin breda erfarenhet kommer hon att tillföra mycket till Svenska Unescorådet arbete,” säger Lena Sommestad, Svenska Unescorådets ordförande.

Svenska Unescorådet är Sveriges nationalkommission till FN-organet Unesco som ansvarar för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Nationalkommissionerna är länken mellan Unesco och medlemsländernas myndigheter, institutioner och civilsamhällesorganisationer. Svenska Unescorådet har i uppdrag att ge råd till regeringen gällande Unescos verksamhet och informera samt sprida kunskap om Unesco i Sverige.

Porträtt
Privat bild

Foto: Unsplash, Gammelstads kyrkstad på Facebook, Unsplash.

Alla hjälps vi åt att hålla samhället igång trots pandemin. Saker vi tidigare gjorde inomhus har flyttats ut, museibesök sker numera från soffan och seminarier har blivit webbinarier. Vi har listat 8 olika sätt Unescos svenska världsarv, biosfärområden och kreativa städer har ställt om.

1. Visningar ovan jord i världsarvet Falun och Kopparbergslagen

Det är förvisso marken under Falun som lockar flest besökare till världsarvet, något som inte är så konstigt med tanke på den enorma koppargruvevärld som gömmer sig därunder. Men i dessa tider bör vi hålla avstånd och andas frisk luft. Därför har visningarna nu flyttats ovan jord. Under 1,5 timme och en sträcka på 1,6 km kan du nu istället besöka Stora Stöten, gruvlavarna, varphögarna och komma nära dagbrottet. Mer information hittar du här.

2. VR i världsarvet Hälsingegårdarna

Bortom Åa heter en av Unescos sju världsarvsutsedda Hälsingegårdar. Därinne har tiden stått stilla sedan 1800-talet med rum prydda av Bäck Anders Hansson-målningar och dyrbara tapeter. Nu har du möjlighet att besöka huset virtuellt med hjälp av VR-teknik. Blir du sugen? Klicka här för en tjuvkik i hur det kan se ut.

3. Digitalt museibesök i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona

Karlskrona präglas av sin marina historia, vilket också har gett staden dess karaktär med ständigt närvarande skärgårdskänsla och olika former av örlogsverksamhet. Marinmuseet och Blekinge Museum har därför lyft digitala arkiv för att fortsätta förmedla kultur i tider av en kris.

4. Virtuella guidningar i världsarvet Gammelstad Kyrkstad

Guidningarna av världsarvet Gammelstad Kyrkstad strax utanför Luleå har, som mycket annat, flyttat in i den digitala världen. På deras Facebook-sida får du till exempel följa med in bakom predikstolen i Nederluleå kyrka, vandra genom kyrkbänkarna eller besöka några av kyrkstugorna intill.

5. Temakväll i biosfärområdet Blekinge Arkipelag

Den 2 juni är det Biosfärdagen! Blekinge Arkipelag planerar att genomföra en kväll med Vattenlandskap och klimatutmaningar som tema. Allt sker såklart utomhus med två guidade vandringar om våtmarker och kustnära skogslandskap. Mer information hittar du här.

6. Utomhusaktiviteter i biosfärområdet Kristianstad Vattenriket

Den populära utställningen Naturum i Vattenriket är för tillfället stängd till följd av det nya coronaviruset. Därför har nya aktiviteter utomhus anordnats! Vad sägs som tipsrundor, skattjakter, bingo eller floravandringar? Perfekt tycker vi. Läs mer här!

7. Den kreativa musikstaden Norrköping sänder live

Förutom en medverkan i den globala uppslutningen av kreativa städer på Instagram, satsar även Norrköping på att sprida musik i nya format. Live i Norrköping heter de digitala konserterna som anordnas löpande och går att se i efterhand här.

8. Immateriellt kulturarvsarbete – Sagobygden flyttar ut i skogen

Berättarprojektet Sagobygden arbetar med att hålla den muntliga berättartraditionen levande. Under våren har sagoberättandet flyttats ut till skogen som ett tryggt sätt att fortsätta arbetet på. Men det har även varit en del i ett förebyggande syfte för eventuell digital undervisning om skolorna skulle behöva stänga i framtiden. Mer information hittar du här!

Biologisk mångfald är nödvändig för vår överlevnad. Utan den rubbas balansen i våra ekosystem, försvårar matförsörjningen och kraschar ekonomin. Så, vad kan vi göra för att undvika det? Biosfärområdet Voxnadalen har precis påbörjat sin aktionsplan för biologisk mångfald. Vi har pratat med samordnare Therese Holmsten om hur Voxnadalen, bokstavligt talat, agerar modell som kan rädda världen.

Unesco har i 49 år utsett 701 biosfärområden världen över – sju av dem finns i Sverige. Biosfärområdena finns för att lösa utmaningen att skapa ett hållbart samhälle. Ett samhälle där hållbar utveckling inte bara handlar om det miljömässiga, utan även samspelet med sociala och ekonomiska faktorer.

Voxnadalen är ett av Sveriges senaste tillskott till biosfärfamiljen. Det här är ett exempel på hur arbetet redan är igång.

Hej Therese! Du är samordnare för aktionsplanen för biologisk mångfald. Berätta om projektet!

– Grunden till hela projektet uppkom via ett medborgarförslag, som kom in till Ovanåkers kommun förra året. Förslaget var att vi skulle börja arbeta med biologisk mångfald och ta fram en plan för gynnande av pollinatörer. Under hösten röstade kommunen igenom förslaget och sedan i mars har projektet varit igång.

Vi bestämde ganska snabbt att projektet skulle göras inom ramarna för biosfärprogrammet och vara ett samarbete mellan Ovanåkers, Bollnäs och Ljusdals kommun – ett gemensamt grepp helt enkelt!

Hur ser arbetet med aktionsplanen ut?

– Jag började arbeta som projektsamordnare för aktionsplanen i mars. Då skickade vi in en ansökan till Lokala Naturvårdssatsningen (LONA) för finansiellt stöd. Igår fick vi reda på att ansökan blivit beviljad, så det är jättepositivt för arbetet!

Projektet går att dela in i två delar. Dels handlar det om att ta fram själva aktionsplanen. Grunden till den kommer att läggas i sommar då vi kommer påbörja en inventering av flora och fauna i utvalda delar av de tre kommunerna. Det kommer ge oss värdefull data om hur dessa miljöer mår och vilka insatser kan vi göra för att öka den biologiska mångfalden i biosfärområdet.

Den andra delen handlar om kunskapsspridning. Vi planerar bland annat en utbildningsinsats för personer som arbetar i utemiljöer till hösten, för att kunna dela kunskap och erfarenheter med varandra!

Vilka resultat förväntar ni er av projektet?

– Framförallt vill vi öka kunskapen om de lokala förutsättningarna för att främja biologisk mångfald. Målet är att detta ska vara ett givet verktyg framöver när man planerar skötsel av grön yta.

Voxnadalen är ett ganska färskt biosfärområde, ni utsågs förra året av Unesco. Vilken inverkan har biosfärprogrammet haft på arbetet med aktionsplanen?

– Stor inverkan! Det började ju med ett förslag från en medborgare i en kommun som sedan kunnat växa, genom biosfärprogrammets plattform, till att faktiskt bli verklighet. Det har möjliggjort ett samarbete över administrativa och geografiska gränser om en fråga som berör oss alla. Så det har inneburit jättemånga fördelar!

Biosfärprogrammen verkar ju för hållbarhet på tre plan; miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Hur yttrar sig det i ert projekt?

– Rent miljömässigt handlar det ju om att främja ekosystem och biologisk mångfald, vilket är a och o för ett fungerande naturliv. Projektet handlar också om att bygga upp ett hållbart samhälle där värnar om samspelet mellan människans och naturens behov. Aktionsplanen kommer ju framför allt fokusera på tätortsnära områden, just för att säkerställa en hållbar framtid där människan och naturen lever i samklang.

På det ekonomiska planet har projektet en direkt koppling till livsmedelsproduktionen – något som är helt beroende av pollinering. Om vi gynnar den biologiska mångfalden i den lokala miljön så ökar förutsättningarna för de gröna näringarna i stort!

Björn i Voxnadalen. Foto: Kent Backeby

Läs mer om Voxnadalens aktionsplan för biologisk mångfald här.

Läs mer om Unescos biosfärprogram här.