Måndagen den 2 november arrangerar Svenska Unescorådet ett webbsänt seminarium tillsammans med Reportrar utan gränser, Publicistklubben, Medieinstitutet Fojo och Journalistförbundet i samband med den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister.  Dagen instiftades av FN år 2014 för att uppmärksamma att journalister dödas, hotas och trakasseras utan att någon förövare grips eller straffas.

Seminariet kommer att sändas live här https://www.reportrarutangranser.se/event/hot-mot-journalister-ett-hot-mot-demokratin/

Program:

13.00 Pressfrihetspriset 2020

Ekonomier i fritt fall slår undan benen på medieföretag, auktoritära ledare begränsar oberoende journalistik och bakom stängda gränser passar regimer på att tysta kritiska röster. Pressfriheten är på många håll i världen hotad. Reportrar utan gränser delar ut sitt årliga pressfrihetspris till aktörer som kämpar för en fri journalistik och oberoende medier.

Moderator: Erik Halkjaer, ordförande, Reportrar utan gränser.

13.45 Utblick: Journalister tystas i Zimbabwe

Genom journalisten Thelma Chikwanha, från Zimbabwe, får vi en inblick i situationen för journalister i landet. Efter att ha sett kollegor misshandlas brutalt och själv ständigt utsatts för hot flydde hon till Frankrike. Under coronapandemin har pressfriheten i Zimbabwe ytterligare inskränkts. Landet har de mest restriktiva och tuffaste undantagslagarna söder om Sahara och under året har flera journalister fängslats. Medverkar gör även  Ansbert Ngurumo, journalist från Tanzania och Lars Tallert, chef internationell policy och utveckling, Fojo.

Moderator: Erik Halkjaer, ordförande, Reportrar utan gränser.

14.35 – 15.00 Paus

15.00 Straffrihet för brott mot journalister i Sverige

Hoten mot journalister i Sverige ligger på en konstant på en hög nivå. Samtidigt är det allt färre journalister som polisanmäler brotten och många journalister vittnar om självcensur. Hur gör vi för att ändra utvecklingen? I detta panelsamtal diskuteras motåtgärder, möjliga insatser och samarbeten, för att skydda och stärka Sveriges journalister. Susanna Skarrie, chefredaktör på Hem & Hyra, vittnar om erfarenheten av att bli digitalt trakasserad, Christer Ohlsson, säkerhetschef på Bonnier News, ger sin bild av situationen ute i landet och kommissarie Eva Sund ger en lägesbild av Polisens arbete för att hantera brott som rör journalister. Tror panelen till exempel att pågående utredningen “Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner” med förslag om skärpt straff för brott mot journalister kan ha en avskräckande effekt?

Moderator: Kersti Forsberg, verksamhetschef, Fojo.

 15.45 Avslutning

Avslutande sammanfattning av Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.

 

 

Förenta Nationerna (FN) fyller 75 år under 2020. Nu presenterar sex FN-relaterade organisationer i Sverige en serie filmer som låter tio kända och okända svenskar med uppdrag i FN ge sin syn på världsorganisationen. Organisationerna bakom projektet är Svenska FN-förbundet, Svenska Unescorådet, UN Women Sverige, Unicef Sverige, UNDP och UNHCR.

80 000 svenskar har tjänstgjort i FN genom åren – från generalsekreterare Dag Hammarskjöld under 50- och 60-talet till de många hundra personer som i dag arbetar i FN:s humanitära, människorätts- och fredsfrämjande insatser. Medverkar gör bland annat Jan Eliasson (bland annat vice generalsekreterare för FN 2012-2016), Åsa Regnér (Deputy Executive Director, UN Women) och Ulrika Modéer (assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete). Från Unesco medverkar Karin Sjöstedt som arbetar med att skapa förutsättningar för en bra och allsidig sexualundervisning på fältkontoret i Dakar, Senegal.

I fyra filmer berättar de om framgångar under FN:s 75-åriga historia och understryker att världen även i framtiden behöver en gemensam samlingsplats och aktör som kan driva på och övervaka den globala utvecklingen.

1. Åtta röster om FN: FN-svenskarna beskriver FN med ett ord. 

2. FN-svenskarna beskriver FN:s arbete de kommande 75 åren, del 1.

3. FN-svenskarna beskriver de största framgångarna.

4 FN-svenskarna beskriver FN:s arbete de kommande 75 åren, del 2.

Den 21 oktober kl. 14.00-15.30 håller Unesco ett webbsänt seminarium på temat”15 år med mångfald och kreativitet”. Samtalet syftar till att reflektera över utvecklingen inom kultursektorn och undersöka nya initiativ och ekonomiska modeller som kan gynna mångfald och uthållighet efter covid19-pandemin.

Seminariet uppmärksammar bland annat 15-årsdagen av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005).

Talar på seminariet gör:

  • Deeyah Khan, Unesco ambassadör för konstnärlig frihet och kreativitet (Norge)
  • Nabil Ayouch, film- och TV-direktör, producent och författare (Marocko)
  • Ferne Downey, skådespelerska och chef för det Internationella samfundet för skådespelare, IFA, (Kanada)
  • Didier Awadi, rapp-musiker (Senegal)
  • Shirley Campbell Barr, författare och poet (Costa Rica).

Debatten kommer att modereras av Valériane Gauthier, journalist på France24 television.

Panellisterna kommer i samtalet att undersöka ett nytt, mer motståndskraftigt ekonomiskt system för den kreativa sektorn genom att reflektera på tidigare erfarenheter och kunskap om vilka behov och möjligheter det finns att stärka konstnärers och kulturarbetares status.

Läs mer här.

Hur kan biologisk mångfald kombineras med ett bostadsområde i ett miljonprogram? Vad är länken mellan kultur och hållbar utveckling? Vilka beröringspunkter finns det mellan en konsthall och ett biosfärområde?

Projektet ”Naturen tar över” som är ett konstnärligt möte mellan Biosfärområdet Östra Vätterbranterna, Österängens Konsthall och nio svenska och internationella konstnärer försöker svara på de frågorna. Projektets ambition är att undersöka Österängen och biosfärområdets biologiska och sociala förutsättningar ur ett konstnärligt perspektiv. Vi intervjuade biosfärområdets ordförande Inger Ekengard för att ta reda på mer om projektet!

(Katarina Vallbos gestaltning Mulmholkar)

Berätta om konstverken som deltar i projektet!

Projektet består av sju offentliga gestaltningar. En av dem är Katarina Vallbos ”Mulmholkar” som är ett antal 2,5 meter höga permanenta konstverk. Holkarna fungerar både som sittplatser men även som hem för insekter, då de är fyllda av mulm som är det material som finns inuti gamla träd. Mulmholkarna fyller en viktig funktion i ett bostadsområde i stan där det inte finns så många ihåliga döda träd där insekter kan bo. En annan gestaltning är Ekskolan där ekplantor planterades av klass 4A på Österängsskolan.

Hur bidrar ”Naturen tar över” till att främja hållbar utveckling?

”Naturen tar över” bidrar till hållbar utveckling både genom rent praktiska åtgärder som mulmholkarna, men också genom att öka kunskapen och medvetenheten om hållbar utveckling genom samarbetet med skolan i projektet Ekskolan, där barnen har lärt sig väldigt mycket.

Vad blir de långsiktiga effekterna av projektet?

Jag tror mycket på ”många bäckar små”, att om man kan hjälpa fem människor att få en bättre förståelse för hållbar utveckling så kan man uppnå ett långsiktigt resultat. Därför är kunskap en av grundpelarna i projektet – om inte människor vet att en viss insekt heter jordlöpare, hur ska de då kunna upptäcka att jordlöparen är på väg att försvinna?

Hur kommer arbetet i biosfärområdet att se ut framöver?

Ett projekt som förlängts till nästa år på grund av covid-19 är Matrundan Gränna. Det är ett samarbete med matföretagare, producenter och kreatörer som undersöker hur hållbar matproduktion kan göras tillgänglig för konsumenter. Syftet är även att genom ökad kunskap öka efterfrågan på den hållbara maten.

Vi har även ett projekt som precis har avslutats som heter ”Växa tillsammans”, som är ett integrationsprojekt som hjälper kvinnor att på olika sätt komma ut i naturen. Kvinnorna har till exempel lärt sig att cykla så att de kan ta sig till jobbet och bli mer självständiga. De har också fått lära sig om att ta vara på råvaror i naturen, till exempel hur man plockar och tillagar svamp. Växa tillsammans tycker jag var ett mycket energigivande och roligt projekt!

Idag har Sida och Unesco skrivit under ett avtal som innebär att ett nytt tvåårigt stöd på 25 miljoner kronor till Unescos arbete med forskning och vetenskap. Syftet är att stödja framväxten av robusta, jämställda, inkluderande och hållbara forskningssystem i Ghana, Sierra Leone, Burundi, Tanzania, Moçambique och Zimbabwe.

Stödet kommer att finansiera ett projekt som utgår från Unescos rekommendation om forskning från 2017. Rekommendationen tar ett helhetsgrepp om vetenskapssektorn och understryker bland annat vikten av goda och trygga arbetsvillkor för forskare, akademisk frihet samt vikten av forskningsetiska principer. Genom att länderna får stöd i sin rapportering av hur de uppfyller rekommendationen blir det sedan lättare att identifiera deras utvecklingsbehov.
Efter genomfört projekt sker en utvärdering av bland annat hur projektet påverkat öppenhet, akademisk frihet och forskningsklimat i de olika länderna. Målet är att projektet ska ge bättre förutsättningar för evidensbaserad samhällsplanering och därmed bidra till en positiv samhällsutveckling. Om projektet faller väl ut kan det komma att både förlängas och utvidgas till att omfatta fler länder.

Sverige är en av de största ekonomiska givarna av frivilliga bidrag till Unesco och det svenska stödet till Unesco för 2018–2021 är ungefär 1,2 miljarder kronor. Utöver detta betalar Sverige också in en medlemsavgift till organisationen. Det svenska stödet följs noggrant upp genom externa utvärderingar , rapporter och en årlig dialog med Unesco.

Signeringsceremoni

Jean-Yves Le Saux, chef på Unescos byrå för strategisk utveckling, och Mikael Schultz, utbildningsråd på Sveriges delegation till Unesco vid signeringen.