Monthly Archives: mars 2021

Pressmeddelande: Unesco varnar för att pandemin kan förvärra jämställdheten inom kultursektorn.

Postat

Kvinnor inom kultursektorn riskerar att glömmas bort i arbetet med att stötta kulturarbetare under pandemin. Det slås fast i den Sverige-finansierade Unesco-rapporten ” Gender and creativity: progress on the precipice” som undersöker bland annat löneskillnader inom kultursektorn världen över. Det är viktigt att alla samhällsgrupper och kön syns inom kulturen för att säkerställa ett brett, inkluderande och representativt kulturliv.

Redan innan pandemin var kvinnliga och icke-binära kulturarbetare en utsatt grupp. 2017 var visserligen i genomsnitt 47% av arbetare inom kultur-och kreativa yrken kvinnor men variationen mellan länder är stor och det tar ofta längre tid för kvinnor att få bra anställningsvillkor. Enligt Unesco tjänar män 20% mer än kvinnor i kultursektorn – en löneskillnad som inte går att förklara med moderskap och skillnader i utbildning.

Mycket tyder på att kvinnor nu drabbas hårdare av den kris som pandemin orsakat i kultursektorn. En orsak till detta är att kvinnor ofta har sämre tillgång till de allt viktigare digitala verktygen och att de oftare har osäkra kontrakt eller arbetar inom delar av sektorn som blivit hårdare drabbade. Kvinnor har i hög grad också varit tvungna att ta ett större ansvar för hem och barn under pandemin. Trots detta saknas ofta ett jämställdhetsperspektiv på de insatser som länder genomför för att stötta kultursektorn.

Unescos rapport lyfter därför konkreta åtgärder för att säkra en jämställd kultursektor under och efter pandemin. Ett exempel på dessa är bland annat riktat finansiellt stöd, anpassade insatser för fortbildning och arbete med attitydförändringar. Steget mellan forskningsresultat och policyändringar behöver också vara kortare och arbetet med jämställdhet inom sektorn behöver inkludera såväl kvinnor som icke-binära.

Rapporten bygger bland annat på information från Unescos medlemsländer om hur de arbetat med konventionen för skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005). Sverige var en av de första länderna att ansluta sig till konventionen.

Ladda ned artikeln här.

Carl Lindberg: ”Utbildning för hållbar utveckling är en nödvändighet för att skapa handlingskraftiga medborgare.”

Postat

En av årets pristagare av Svenska Unescopriset 2021 är Carl Lindberg som i över 20 år arbetat med utbildning för hållbar utveckling på både nationell och internationell nivå för UNESCO. Vi träffade Carl för att ta reda på varför utbildning för hållbar utveckling är viktigt, hur området utvecklats samt vad som behöver göras framöver.

Utbildning för eller om hållbar utveckling?
Skillnaderna mellan utbildning för och utbildning om blir en bra startpunkt för vårt samtal. Sedan Carl började arbeta med de här frågorna har det skett en attitydförskjutning i samhället: ”samhället i sin helhet har idag en helt annan relation till hållbarhetsfrågor, frågorna syns nu på ett helt annat sätt”. Mycket finns dock kvar att göra. Carl ser fortfarande en stor utvecklingspotential i utbildningssektorn och upplever att medborgare nu är informerade om hållbarhet även om de inte i tillräcklig omfattning vet hur de ska utöva hållbarhet i praktiken eller har viljan att göra det. Utbildning för hållbar utveckling är en nödvändighet för att skapa handlingskraftiga medborgare och blir därför en avgörande faktor för hur framtidens hållbarhetsarbete kommer se ut.

Förebilder
Carl nämner Tyskland och Japan som exempel på två länder som under lång tid haft samarbeten med Sverige kring utbildning för hållbar utveckling. Det är de här samarbetena, säger Carl, som kommer göra skillnad globalt även om de nationella insatserna är av verkligt avgörande betydelse. Carl poängterar dock att det är svårt att säga om det politiska arbetet i ett land inom detta område speglar verkligheten ute i landets skolor.

Nationella utmaningar
Sedan början av 2000-talet har attityden för frågan förändrats och hållbarhet har blivit allt viktigare, men Carl saknar fortfarande ett tydligt politiskt ansvarstagande för utbildning för hållbar utveckling. Han beskriver hur viktigt det är att våra politiker på alla nivåer inte bara bidrar med resurser utan också beskriver de förväntningar som finns på skolan när det gäller utbildning för hållbar utveckling. I dagsläget är det eldsjälar som driver frågan men det behövs mer än så, för att uppnå hållbar utveckling och målen i Agenda 2030.

Ungdomar driver hållbarhetsfrågan på ett sätt som måste få starkare stöd från högre instanser. Carl beskriver att många ungdomar idag ser sin framtid hotad och att detta ställer krav på politiker att svara upp mot de förväntningar som unga har.

Tack alla eldsjälar!
Innan vårt samtal satte sig Carl ner för att skriva upp namn på människor han mött genom åren som arbetat hårt för att sätta utbildning för hållbar utveckling på agendan. Listan fick fort över 50 namn och Carl nöjer sig därför med ett samlat tack, tack till alla de som i skolor, universitet, organisationer och myndigheter har kämpat och fortsätter kämpa för utbildning som ett medel för att nå en hållbar värld.

Med det vill vi återigen tacka Carl Lindberg för hans avgörande roll för att bidra till att etablera utbildning för hållbar utveckling i Sverige och internationellt, för att han outtröttligt drivit det viktiga policyarbetet framåt och gjort verklig skillnad i arbetet för att nå de globala hållbarhetsmålen!

Verksamhetsberättelsen 2020

Postat

Året 2020 tog en vändning ingen hade kunnat räkna med, covid-19 viruset slog hårt mot hela världen och påverkar därmed även Unescofrågor, bland annat utbildning där Unesco snabbt ställde om för att möta de nya utmaningarna. Unescos data visar att 94% av världens studentpopulation påverkats av skolstängningar på grund av pandemin. Unesco har
också genomfört flera studier om hur skolstängningarna, inklusive för dem som inte har tillgång till internet, påverkar världens barn och unga.

Svenska Unescorådet ställde snabbt om till digitala seminarier och events, vilket ofta inneburit en större spridning av våra events, bättre möjligheter att inkludera aktörer som inte är baserade i Stockholm och ökade möjligheter att följa möten som äger rum i Paris.

Svenska Unescorådet har arbetat aktivt med samtliga ansvarsområden. Bland annat valdes Sverige, som första nordiska land, in i kommittén för Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet. Med immateriella kulturarv menas traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. Eftersom civilsamhällesorganisationer spelar en nyckelroll för att det immateriella kulturarvet ska vara levande så kommer Sverige bland annat arbeta för att de ska få bättre förutsättningar att arbeta med dessa frågor globalt.

Mycket har också hänt nationellt.

Under 2020 har stort fokus lagts vid att stärka de rutiner och riktlinjer som finns för geoparker bland annat genom att tillsätta en ny kommitté som agerar rådgivare i frågor som rör globala geoparker. Dessvärre har den pågående ansökan om att klassificera Platåbergen som global geopark försenats på grund av covid-19.

Ytterligare en positiv utveckling är att Göteborg har skickat in en intresseanmälan till Svenska Unescorådet för att gå med i Unescos nätverk för Kreativa städer inom området litteratur. Göteborg väntas skicka in en formell anmälan till Unesco under 2021.

På nationell nivå har vi även välkomnat Svenska Unescorådets nya generalsekreterare, Anna-Karin Johansson, som tog över i augusti efter att Mats Djurberg lämnat i mars tidigare under året. Anna-Karin beskriver sin bakgrund med tre ord som: journalistik, mänskliga rättigheter och internationella frågor – som gjord för Svenska Unescorådet och vi ser fram emot vad som komma skall.

Viktiga frågor som kommer vara i fokus under 2021 är bland annat utbildning för hållbar utveckling, etiska aspekter av artificiell intelligens och biosfärprogrammet som firar 50 år.

Läs mer om året som gått i den fullständiga verksamhetsberättelsen här.

Unga kvinnliga forskare får pris för guldnanopartiklar i cancerterapi och jakt på försvunna stjärnor

Postat

Årets mottagare av L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset är Mariana Dalarsson, Kungliga tekniska högskolan, och Beatriz Villarroel, Nordita och Stockholms universitet. Priset uppmärksammar kvinnor som visat stor potential inom naturvetenskap och teknik. Målet är att fler kvinnor ska satsa på en karriär inom forskning och på så sätt bidra till kunskapsutvecklingen i samhället.

Att bota cancer med guldpartiklar
Mariana Dalarsson är biträdande lektor i elektroteknik vid Kungliga Tekniska högskolan. Hon får priset ”för att hon genom en innovativ kombination av elektroteknik och biofysik studerat hur guldnanopartiklar kan dopas med näringsämnen så att de selektivt tas upp av och oskadliggör cancerceller”.

– Mitt vetenskapsområde är starkt mansdominerat. Min forskning kan förbättra samhället på många sätt och min dröm är att den en dag ska bidra till att tackla mänsklighetens utmaningar, till exempel cancer. Jag hoppas att jag kan inspirera fler unga kvinnor och flickor att göra karriär inom vetenskapen, säger Mariana Dalarsson.

Medborgarforskning i jakt efter försvunna stjärnor
Beatriz Villarroel är verksam som postdoktor i astrofysik vid Nordita och Stockholms universitet. Hon får priset ”för sin unika förmåga att länka astronomi, artificiell intelligens och medborgarforskning för att identifiera försvunna ljuskällor på natthimlen”.

– Jag har inte alltid vetat att jag ville bli forskare men med tiden blev jag intresserad av forskningsfrågor som jag helt enkelt inte kunde släppa. Att få L’Oréal-Unesco For Women In Science-priset är ett stort erkännande. Priset visar att man inte behöver vara en man för att utföra extraordinär forskning, säger Beatriz Villarroel.

Pristagarna utses av en jury med forskare i Sveriges unga akademi och L’Oréal Sveriges Scientific & Regulatory Affairs Manager. Juryns ordförande är Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi och cellbiologi, och även ordförande för Nobelkommittén för kemi.

Forskning som framtidshopp
Coronapandemin är ett exempel på hur forskare världen över har svarat upp på en global utmaning, bland annat genom att snabbt ta fram vaccin. Forskning är avgörande i arbetet med pandemin och kvinnors kunskap och kreativitet leder till viktiga vetenskapliga bidrag och forskning av hög kvalitet. På många håll har dock pandemin inneburit att fler kvinnor axlat större ansvar för bland annat omsorg och hemskolning.

For Women in Science-priset ges till två kvinnor som är på väg att etablera sig som självständiga forskare inom naturvetenskap och teknik och syftet är att inspirera dem till en forskarkarriär. Andelen kvinnor är lägre bland den forskande och undervisande personalen inom teknik och naturvetenskap jämfört med övriga discipliner. Pristagarna får 150 000 kr vardera samt ett ettårigt mentorprogram i Sveriges unga akademis regi.