Pressfrihetsdagen
Under en konferens i Windhoek, Namibia de första dagarna i maj 1991 lades grunden till Windhoekdeklarationen. Redan i den första paragrafen betonas pressfrihetens betydelse för ekonomisk och demokratisk utveckling.

Unesco, som var sammankallande till konferensen, godkände deklarationen först 1993 men har valt den 3:e maj 1991, dagen då deklarationen kom till, till den internationella dagen för pressfrihet. Året är nu 2021 och Windhoekdeklarationen har funnits i trettio år. Detta uppmärksammar Unesco i en global konferens med temat ”Information as a public good”. Svenska Unescorådet uppmärksammar dagen med en intervju med Ulla Carlsson, Unescoprofessor i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik, med anledning av hennes deltagande i ett webbinarium kring pressfrihet.

Vad innebär det att se information som ”a public good”?
Att beskriva information som ”a public good” är inget nytt fenomen men den rådande pandemin har uppmärksammat journalistikens viktiga roll i att förmedla händelser och information. Vi har blivit påminda om hur avgörande tillförlitlig information är inte bara för vår hälsa utan också för yttrandefrihet och demokrati. Pandemin aktualiserar därmed vikten av att understryka information som ’a public good’.

Faktum är att medborgarskap och demokrati helt saknar mening om fakta och information för att förstå samhället saknas.

Du har tidigare uttryckt att global statistik av pressfrihet ser dyster ut, är det fortfarande så?
När Windhoekdeklarationen skrevs för trettio år sedan såg man relativt ljust på framtiden men strax därefter började kurvan för pressfrihet vika nedåt. Yttrandefrihet och fria medier är starkt sammankopplade med demokratiutvecklingen vilket dessvärre resulterat i att knappt 10 procent av världens befolkning idag har tillgång till fria medier och ett pluralistiskt medielandskap.

Pandemin verkar ha drastiskt försämrat pressfriheten i många länder – covid-19 har utnyttjats för att hindra journalister att rapportera om viktiga händelser och sprida information till allmänheten.

Hur ser pressfriheten i Sverige ut idag?
Även om vi har kommit långt i Sverige jämfört med många andra länder kan pressfrihet och fria medier aldrig tas för given. Pressfriheten måste motiveras och underbyggas i varje tid.

Idag finns det särskild anledning att beakta såväl erfarenheter från rådande pandemi med behov av ökad medie- och informationskunnighet (MIK) i samhället som aktuella frågor i anslutning till den snabba och omfattande teknikutvecklingen – som t ex AI och robotiseringen.

Med anledning av årets friande har Unesco valt ut tre områden där samtliga 193 medlemsländer behöver agera för att stärka pressfriheten. Dessa är alltså utvecklingsområden även för Sverige:

• Säkerställa ekonomisk bärkraft för nyhetsmedier
• Säkerställa transparens och öppenhet hos internetföretag
• Stärka medie-och informationskunnigheten hos befolkningen

Trots att till exempel journalistmord är ovanligt i Sverige är det inte läge att nöja sig. Att den internationella dagen för pressfrihet uppmärksammas även här är därmed av yttersta vikt och vi uppmuntrar alla att ta del av Unescos evenemang med anledning av trettioårsdagen.