Unescos forskningsrapport, som släpps vart femte år, visar på flera utmaningar med den globala forskningen. Enligt rapporten ökade visserligen antalet forskare med knappt 14% och finansieringen med 19% mellan 2014 och 2018. Resurserna är dock väldigt ojämnt fördelade. Fyra av fem länder investerar mindre än 1% av BNP i forskning och är därför i hög grad beroende av vetenskaplig expertis och teknologi från andra länder.
”Unescos rapport lyfter flera viktiga frågor kring kopplingen mellan samhälle och forskning. Inte minst under pandemin har vi sett hur viktigt det är att allmänheten har förtroende för vetenskapen. Kvalitativ forskning spelar en fundamental roll för att alla världens länder tillsammans ska kunna möta de globala hot vi står inför.” säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.
Unesco noterar också att endast en tredjedel av världens forskare är kvinnor och att andelen skiljer sig drastiskt mellan olika forskningsfält. Inom AI-forskning utgör kvinnor endast 22%.
Slutligen noterar Unesco att 70% av vetenskapliga publikationer inte är tillgängliga för majoriteten av världens forskare, trots stora framgångar inom öppen vetenskap. För att motverka detta planerar Unesco att anta en ny rekommendation om öppen vetenskap under hösten 2021.
Sveriges arbete med forskning inom Unesco
Sverige arbetar för öppen och samhällsutvecklande forskning på många olika vis. Bland annat skrev Sida år 2020 på ett två-årigt avtal med Unesco som inneburit 25 miljoner kronor till vetenskapssektorn. Syftet med finansieringen är att stödja framväxten av robusta, inkluderande och hållbara forskningssystem i Ghana, Sierra Leone, Burundi, Tanzania, Moçambique och Zimbabwe.
 (hemsida.eu)){kind=link}