Under Unescos generalkonferens 2021 antogs en ny rekommendation om etik för artificiell intelligens (AI). Rekommendationen syftar till att vägleda stater och andra AI-aktörer till att ta ett etiskt ansvar för att AI-teknik används på ett sätt som gynnar mänskligheten. Rekommendationen lyfter fram värderingar och principer som ska genomsyra system samt utvecklingen av nationell lagstiftning och policyutveckling för AI.

Artificiell intelligens används mer och mer i samhället och påverkar människors vardag nu mer än någonsin. Tekniken kan på många sätt användas som ett effektivt verktyg för att åstadkomma samhällsnytta. AI- teknik kan exempelvis ge anmärkningsvärda resultat inom högt specialiserade områden som cancerscreening och att bygga inkluderande miljöer för personer med funktionsnedsättning. Men tillsammans med flera fördelar medför tekniken även nya risker och utmaningar. Det finns exempelvis en ökas köns- och etnisk partiskhet, betydande hot mot integritet, faror med massövervakning och ökad användning av opålitlig AI-teknik inom brottsbekämpning.

Unescos rekommendation är det första globala standardiseringsinstrumentet om etik för AI. Rekommendationen verkar för att belysa de fördelar som AI medför samhället men uppmärksammar även om de risker som finns med tekniken. Rekommendationen ska verka för att säkerställa att digitala omställningar främjar mänskliga rättigheter och bidrar till att uppnå FN:s hållbarhetsmål. Den tar även upp frågor kring transparens, ansvar och integritet, med handlingsinriktade policykapitel om datastyrning, utbildning, kultur, arbete, hälsovård och ekonomi.

Du kan läsa mer om Unescos arbete med etik och artificiell intelligens samt den nya rekommendationen här.

Under Unescos generalkonferens 2021 antogs en ny rekommendation om öppen vetenskap. Rekommendationen slår fast att vetenskapligt arbete världen över bör göras mer lättillgängligt och inkluderande.

Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som bland annat omfattar öppna data, öppen tillgång och medborgarforskning. Det innebär alltså att öppen vetenskap både handlar om att dela forskning och publikationer och om att bjuda in allmänheten och olika intressenter att delta i forskningsprocessen. Detta gör processen mer inkluderande och kvalitativ.

Öppen vetenskap innebär därmed att tillgängliggöra den vetenskapliga processen både för andra forskare och för allmänheten. Genom att använda öppna licenser för att dela publikationer och öppna data, mjukvara och till och med hårdvara i större utsträckning öppnas det upp för stärkta internationella samarbeten och en mer effektiv arbetsprocess. Genom att involvera en bredd av aktörer i arbetet skapas en större förståelse för den vetenskapliga processen, och därmed även ett ökat förtroende för den. Samtidigt innebär detta att beslutsfattare lättare kan tillgodogöra sig och basera sina beslut på relevant forskning.

Arbetet med att ta fram rekommendationen påbörjades redan 2019 och har innefattat en omfattande process där samtliga 193 medlemsländer varit involverade. Flera expertmöten har ägt rum där själva definitionen kring principen om öppen vetenskap diskuterats och en enighet mellan länderna byggts fram. Den nya rekommendationen fastslår denna definition och skapar en tydlighet kring principen om öppen vetenskap med konkreta förslag på handlingslinjer framåt för världens länder. 

2030 närmar sig med stormsteg och för att kunna nå FN:s hållbarhetsmål krävs samarbete. Principen kring öppen vetenskap har en nyckelroll i arbetet med att överbrygga de kunskaps- och teknikklyftor som finns mellan och inom länder och har därför en ytterst viktig roll i klimatarbetet. 

Du kan läsa mer om Unescos arbete med öppen vetenskap och den nya rekommendationen här.

Klinkbåtstraditionen har skrivits in på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Att bygga träbåtar i en teknik av överlappande bordplankor, så kallad klinkteknik, är en tradition som har funnits sedan vikingatiden i Norden. Inskrivningen på listan är resultatet av en nominering från samtliga nordiska länder gemensamt.

– Det är första gången som Sverige har nominerat något till denna lista inom Unesco. Att vår första inskrivning på listan är ett kulturarv som vi delar med våra grannländer känns särskilt glädjande. Nomineringen är ett fint exempel på nordiskt samarbete mellan ideella organisationer och klinkbåtstraditionen är verkligen ett levande immateriellt kulturarv i dess fulla bemärkelse. Kulturarvet förenar människor över gränser i dåtid, nutid och framtid, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Klinktekniken inom nordisk skeppsbyggnad innebär att båtens olika bord sammanfogas genom att de överlappar varandra, i stället för att ligga kant mot kant. Beslutet att uppta klinkbåtstraditionen på listan över mänsklighetens immateriella kulturarv fattades av Unescos kommitté för det immateriella kulturarvet på kommitténs sextonde möte den 14 december 2021.

Unesco varnar i en ny rapport om att privata aktörer inom utbildning kan leda till ökad segregation och ojämlikhet i världen på grund av dyra privatskolor och otillräcklig statlig kontroll. Rapporten Global Education Monitoring report (GEM), som delvis är finansierad av Sverige, fokuserar i år på privata aktörer inom utbildning.

Världen över är 40% av eleverna i förskolan, 20% i grundskolan och 30% av dem på gymnasiet och universitetet nu utbildade i privatägda skolor. Unescos rapport visar att många länder saknar tillräcklig kontroll över dessa skolor vilket kan leda till en försämrad kvalitet på utbildningen och ökade kunskapsklyftor mellan fattiga och rika. Samtidigt understryker Unesco att det är ländernas, och inte företagens, ansvar att garantera en god utbildning för alla.

Unescos rapport ger en överblick över de utmaningar som finns inom utbildningsområdet, och utgör ett viktigt verktyg för beslutsfattare för att hantera dessa,” säger Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Rapporten undersöker flera olika typer av icke-statliga aktörer inom utbildning, inklusive vinstdrivande skolor, religiösa skolor och skolor som drivs av civilsamhällesorganisationer. I många länder kan dessa skolor, många av dem helt oregistrerade, bedriva sin verksamhet utan statlig insyn.

Unesco pekar på att gränsen mellan offentlig och privat sektor ofta är svår att isolera inom utbildningsområdet. Ett offentligt utbildningssystem kan till exempel använda sig av läromedel framtagna av privata aktörer och baseras på policy skapad i samverkan med lobbyister. I många länder bedriver lärare privatundervisning vid sidan om sina arbeten.  

Unesco lyfter även att elevgrupper i flera länder är segregerade mellan privata och offentliga skolor. I rapporten refereras till en studie av 30 svenska kommuner, där det konstateras att barn till utlandsfödda eller lågutbildade föräldrar nästan uteslutande går i den kommunala skolan, medan barn till svenskfödda eller högutbildade föräldrar i betydligt högre utsträckning går i friskolor.

Rapporten konstaterar också att hushåll i fattiga länder avsätter en stor del av sin inkomst för utbildning. Hushåll står för 30 % av de totala utgifterna som läggs på utbildning globalt, trots att världens länder förbundit sig till att grundutbildning ska vara avgiftsfri. 

Läs hela rapporten här.