Kalkstensbrott vid Österplana på Kinnekulle
Foto: Henrik Theodorsson

Platåbergens geopark har upptagits i Unescos nätverk för globala geoparker och blir därmed Sveriges första globala geopark. Platåbergslandskapet utgörs av ett världsunikt landskap där fossil från numera utdöda djurarter och några av världens äldsta fynd av meteoriter hittats.

” Att bli en del av Unescos nätverk för globala geoparker ger Sveriges unika geologiska landskap ett internationellt erkännande och öppnar upp för samarbete med andra geoparker runt om i världen”, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.

I geoparken, som sträcker sig över en yta på 3690km2, finns 15 platåberg. Landskapet omfattas av nio kommuner: Trollhättan, Vänersborg, Grästorp, Lidköping, Götene, Mariestad, Skara, Skövde och Falköping. I Västergötland finns även biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle som delvis överlappar med geoparken.

”Platåbergens bergarter berättar om den typ av miljö som fanns när de bildades, vilket är viktigt för att förstå samspelet mellan människa och miljö. Bergarterna har dessutom gett förutsättningar för ett rikt kulturarv, både flora och fauna ”, säger Anna Bergengren, koordinator för Platåbergens geopark.

Unescos globala geoparker arbetar för att kombinera bevarande av naturmiljöer med hållbar utveckling och främjande av naturturism. Nätverket kopplar samman geoparker runt om i världen och öppnar upp för samarbeten och erfarenhetsutbyte. Idag finns 177 geoparker från 46 olika länder i det globala geoparksnätverket. Det är Unescos styrelse, som består av 58 länder, som har fattat beslutet att utse Platåbergen till en global geopark.

Regeringen beslutade den 24 mars 2022 om en ny strategi för Sveriges samarbete med Unesco för perioden 2022–2025. Strategin innehåller bland annat övergripande och specifika prioriteringar för det svenska engagemanget i Unesco.

Svenskt engagemang i Unesco ska främst prioritera frågor där Unescos arbete har en strategiskt viktig roll i FN-systemet och där Sverige kan bidra med särskild kunskap och kompetens. Särskild vikt ska läggas på motvindsfrågor där Sverige bedöms kunna göra skillnad på global nivå. Dessa är främst yttrandefrihet och säkerhet för journalister, konstnärer och forskare, jämställdhet och rättigheter för hbtqi-personer och urfolk samt frågor som rör sex- och samlevnadsundervisning och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Strategin slår fast att de övergripande prioriteringarna under perioden ska vara mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat.

Ett särskilt fokus ska läggas på allas rätt till utbildning och allas rätt till yttrandefrihet. Sverige ska under 2022–2025 särskilt verka för att Unesco stärker sitt normativa arbete inom dessa områden, vilka har en grundläggande roll för hållbara, demokratiska och inkluderande samhällen. Sverige vill genom strategin stödja Unescos roll i att globalt samordna och stödja medlemsländer i genomförandet av mål 4 i Agenda 2030 – en god utbildning för alla.

Utöver arbetet med de övergripande prioriteringarna och de två särskilda fokusområdena anges i strategin att Sverige under perioden även ska arbeta aktivt för att Unesco ska betona den fria forskningens roll för hållbara och demokratiska samhällen samt värna ett rikt och oberoende kulturliv.

Läs mer och ladda ner strategin här.