Svenska Unescorådets nyhetsbrev för september har nu skickats till alla trogna prenumeranter. Vill du få nyhetsbrevet direkt i din inkorg – skriv upp dig här: Get a Newsletter (gansub.com)

Välkommen till en spännande höst tillsammans med Svenska Unescorådet!

I det här nyhetsbrevet möter du bland annat Oscar Molander, Sveriges ungdomsrepresentant till FN:s generalförsamling, i en intervju om Transforming Education Summit i New York, där den globala utbildningskrisen diskuterades.

Du får också en uppdatering kring nästa stora händelse inom kultursektorn – MONDIACULT 2022. Nu ska framtidens kulturpolitik stakas ut av kulturministrar från hela världen.

Med anledning av dagen för allas rätt till information belyser vi Artificiell Intelligens – det som varit framtid har blivit nutid. Professor Virginia Dignum från Umeå universitet pekar på de utmaningar Sverige står inför.

Dessutom: nu laddar vi inför MIK-veckan 2022, då tillit och solidaritet står på agendan. 

Trevlig läsning!

Här hittar du nyhetsbrevet som pdf:

En diskussion kring hur kulturpolitik kan främja konstnärlig frihet står i fokus, när de nordiska länderna går samman under Mondiacult2022. Under ett sido-event till världskonferensen om kulturpolitik och hållbar utveckling, sätter Norden ljuset på Unescos roll i att stärka både konstnärlig frihet och kulturell mångfald på den globala arenan.

Sedan många år är demokratin på tillbakagång globalt. Endast 13 procent av världens befolkning lever i liberala demokratier*. De nordiska länderna fortsätter att engagera sig för att stärka yttrandefriheten och har under Mondicacult2022 valt att fokusera på den konstnärliga friheten, som behöver främjas och skyddas.

Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige kommer under sitt sido-event idag, den 28 september, att ta upp frågor kring Unescos normativa roll, konkreta verktyg för att främja konstnärlig frihet liksom vikten av att konstnärer själva bestämmer vad konst är.

Unescos biträdande generaldirektör för kultur, Ernesto Ottone och ministrar från de nordiska länderna medverkar, liksom tre experter från civilsamhället som ger sina de perspektiv på de utmaningar och möjligheter de möter:

Tania Bruguera, konstnär och aktivist född i Kuba, kommer att ge sin syn på konst, makt och kontroll.

Lucy Ilado, regional programchef för Selam, en Stockholmsbaserad internationell konstorganisation med kontor i Etiopien och Kenya, tar bland annat upp konstnärers rätt att uttrycka sig fritt och försörja sig på sitt arbete.

Denise Dora, jurist, människorättsförsvarare och regional direktör för Article 19, en internationell organisation som försvarar yttrande- och informationsfrihet, bidrar med perspektivet från en icke statlig organisations roll som demokratibärare.

Följ med i diskussionen online den 28 september kl. 15.00-16.00 CDT (start kl. 22.00 svensk tid).

Läs mer här: MONDIACULT 2022 | Strengthening cultural policies to promote artistic freedom | Articles (unesco.org)

Sido-eventet arrangeras med stöd från Nordiska Ministerrådet och Kulturrådet.

*Diktaturer på global frammarsch | Göteborgs universitet (gu.se)

Den 28 september firas den internationella dagen för allas rätt till information. Fokus i år är de utmaningar som artificiell intelligens (AI), e-governance (IKT) och tillgång till information om dessa system, utgör. Den 28-29 september arrangerar Unesco en global konferens om AI i Tashkent, Uzbekistan. Under konferensen kommer fördelar och nackdelar med AI och e-governance att diskuteras, liksom möjligheter att öka kunskapen bland medborgare i dessa frågor.

Sverige deltar
Sveriges ambassadör till Unesco och OECD, Anna Brandt, deltar med ett videomeddelande utifrån sin roll som ordförande för IPDC – Unescos Internationella program för kommunikationsutveckling.
– Det är viktigt att fokusera på marginaliserade gruppers brist på tillgång till information och särskilt viktigt är det att förbättra kvinnors möjligheter, säger Anna Brandt.

Endast en femtedel av dem som arbetar professionellt med AI idag är kvinnor. Det riskerar att skapa system där stereotypa könsnormer reproduceras. AI-system påverkar miljarder människor över hela världen, varför Unesco har sett behovet av en gemensam syn på etikfrågor och vikten av mer utbildning så att människor kan förstå vad AI innebär.

Rekommendation underlättar
För att underlätta för stater att stifta lagar eller ta fram nationella policies kring AI, har Unesco tagit fram en rekommendation som handlar om Etik och AI. Sverige har varit delaktig i framtagandet, bland annat genom professor Virginia Dignum från Umeå universitet, som var med i expertgruppen.

Virginia Dignum. Foto: Mattias Pettersson. Syntolkning: Virginia Dignum sitter framför en dator.

Virginia Dignum understryker att rekommendationen är särskilt viktig eftersom det är den första internationella rekommendation på området som blivit godkänd av alla Unescos medlemsstater. Här återfinns ett universellt ramverk kring värden, principer och åtgärder som stämmer överens med internationell rätt. Särskilt fokus har lagts på att integrera etik i alla stadier av AI:s livscykel.

Varför är det viktigt att ta hänsyn till etik, när det gäller AI?
– AI påverkar oss alla och används bland annat som stöd för viktiga beslut i många sektorer. Det handlar om allt från medicinska diagnoser till kredit- och bidragsansökningar. Men AI ligger också till grund för olika tips vi får kring vad vi ska läsa, köpa eller besöka. I själva verket är AI inbäddat i många produkter och tjänster och kommer att användas mer och mer i framtiden. Om beslut och förslag från AI-system inte är i enlighet med mänskliga rättigheter eller sprider fördomar mot en viss grupp kommer inte bara de som tar emot denna information påverkas utan även samhället i stort, säger Virginia Dignum.

Hur kan vi hantera den utmaningen?
– Det är viktigt att alla har en baskunskap kring vad AI kan och inte kan göra och hur AI påverkar oss alla. Därför är just utbildning i detta så viktigt.

Vilka är de största internationella utmaningarna med AI?
– Även om vi är överens om vikten av mänskliga rättigheter och etik på en övergripande nivå, är vi inte alltid överens om hur dessa värden ska tolkas. Många människor tror att etik inom AI handlar om att AI-systemet levererar rätt svar. Men vad som är rätt för mig kanske inte är rätt för dig och varierar också i olika länder. Att förstå detta och säkra den globala tillgången till AI, samtidigt som vi delar på fördelarna och begränsar riskerna med AI, är en stor utmaning.

Och vad ser du för utmaningar i Sverige?
– Jag tror att det viktigaste här i Sverige är att säkerställa en dialog mellan den offentliga och den privata sektorn, liksom med akademin. Företag motiveras ofta av snabba förtjänster och ser inte de möjliga negativa konsekvenser som AI-användning kan medföra. Den offentliga sektorn behöver stöd för att utvärdera de AI-program som införskaffas för att underlätta för medborgarna. Och medborgare behöver bli mer medvetna och få utbildning kring AI.

– Tillsammans kan vi lösa det mesta av detta, men vi behöver en mer strukturerad och regelbunden dialog i dessa frågor, avslutar Virginia Dignum.

Fakta om Virginia:
Virginia Dignum är professor i social och etisk AI vid Umeå Universitet, Wallenberg chair i Responsible Artificial Intelligence samt programdirektör för WASP-HS (Humanities and Society). Hon har varit med i expertgruppen som tagit fram Unesco-rekommendationen om Etik och AI.
Virgnia Dignum är även med i den s.k. High Level group som arbetar med implementering av rekommendationen.

Läs mer om rekommendationen här: UNESCO member states adopt the first ever global agreement on the Ethics of Artificial Intelligence

Läs mer om AI-konferensen i Tashkent

Läsning, konstnärlig yttrandefrihet och interkulturella utbyten är viktiga pusselbitar i att utveckla social hållbarhet. I november 2021 utsåg Unesco Göteborg till kreativ stad inom litteratur. Nu uppmärksammar Göteborg sin nya status med en mängd aktiviteter på Bokmässan 2022.

I år deltar två Unesco-professurer från Göteborgs UniversitetIngrid Pramling Samuelsson med inriktning på barns tidiga lärande och hållbar utveckling samt Ulla Carlsson, innehavare av Unesco-professur i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell politik.

Ingrid Pramling-Samuelsson

Hör Ingrid Pramling Samuelsson i passet ”Barns språk, litteracitet och läsning – vad gör vi av det vi vet?” den 22 september kl. 11.05-11.25 på Göteborgs Stads kultur- och skolscen. Samtalet arrangeras av Göteborgs Stad i samarbete med Göteborgs universitet

I samtalet ”Alla vi barn i Litteraturstaden Göteborg – från små till stora” den 25 september kl. 13.30-13.50 i Göteborgs universitets monter B07:74, möter du både Ingrid Pramling Samuelsson och Ulla Carlsson i ett samtal om hur vi kan växa som människor och bli ansvarstagande samhällsmedborgare.

Ulla Carlsson

Här utlovas konkreta tips till små och stora kring språk, läsande och medie- och informationskunnighet bland annat. Samtalet leds av Lena Ulrika Rudeke, Litteraturstadskansliet Litteraturstaden Göteborg och Jonsereds herrgård Göteborgs universitet. Samtalet arrangeras av  Göteborgs universitet i samarbete med Folkuniversitetet.

Häng med där du är
Bokmässan 2022 pågår mellan den 22-25 september och många av Bokmässans samtal, seminarier och föredrag spelas in – både av Bokmässan själva och av Utbildningsradion.

Treklöver i kreativitet
Sverige har hittills tre kreativa städer. Östersund blev gastronomistad år 2010 och Norrköping antogs 2017 som Nordens första musikstad. Göteborg blev i och med sin utnämning 2021 Sveriges första litteraturstad. Totalt finns det 42 litteraturstäder i världen som samarbetar kring kreativitet för hållbar stadsutveckling i enlighet med Agenda 2030.

Mer om Unescos kreativa städer
Unesco startade programmet kreativa städer år 2004 för att skapa samarbeten mellan städer som har kreativitet som strategi för hållbar utveckling. Idag finns det 246 städer i nätverket, som tillsammans arbetar för att sätta kreativitet och kulturnäringar i fokus när det gäller den lokala utvecklingen. Utöver det finns ett aktivt internationellt samarbete mellan städerna.

Läs mer om arrangemangen där Göteborg är med som kreativ litteraturstad på Bokmässan 2022: Bokmässan i Göteborg – Litteraturstaden Göteborg – Göteborgs Stad (goteborg.se)

Läs mer om Unesco Creative Cities Network här: Creative Cities | Creative Cities Network (unesco.org)

Läs mer om våra svenska Unescoprofessurer här: Unescoprofessurer i Sverige « Svenska Unescorådet

Klimatkriser, krig och pandemi slår hårt mot utbildningssystem i hela världen. Världen står inför en utbildningskris med över 244 miljoner barn och unga som fortfarande inte går i skolan. För att hitta lösningar och mobilisera stöd och solidaritet startar idag FN-konferensen Transforming Education Summit.

FN:s generalförsamling i New York bjuder in världsledare till ett historiskt möte den 19 september för att ta upp frågor kring pandemins påverkan på utbildningen i världen och vilka effekter vi kan förvänta oss över tid. Fokus är att hitta sätt att nå mål 4 i Agenda 2030 – en god utbildning för alla.

Konsekvenser av pandemin
Pandemin skapade avbrott och störningar i utbildningen för över 90% av världens skolelever. Särskilt hårt drabbades flickor och unga kvinnor. För dem kan det visa sig att pandemin inneburit ett permanent avbrott i skolgången som inte bara får konsekvenser för deras egen framtid, utan även för kommande generationer.

Utbildning är en drivkraft för hållbar utveckling och en förutsättning för demokrati och jämställdhet. Krig och klimatkatastrofer liksom ekonomiska och digitala klyftor bidrar till osäkerhet i lärandesituationer världen över. När stora grupper mister möjligheten till utbildning ökar utmaningarna med bland annat mänskliga rättigheter och hållbara livsstilar.

Ungdomar drabbas
De som främst drabbas av dagens utmaningar i utbildningssystemen är de unga. Idag, den 16 september, samlas ungdomar från hela världen för att i ett första mobiliseringsmöte dela med sig kring sina hjärtefrågor och åsikter kring hur utbildningen kan utvecklas i världen.

Bild och syntolkning: Oscar Molander står på ett knä och håller en skylt med mål 16 på den globala agendan – Fredliga och inkluderande samhällen – framför sig. I bakgrunden en blå och vit FN-flagga.

Oscar Molander är Sveriges ungdomsrepresentant i FN:s generalförsamling och har inför dagens möte bland annat konsulterat det unga civilsamhället i Sverige.

– Under konsultationen var en av de tre huvudfrågorna “Utbildning och ungas anställning.” Konsultationen baserades på Agenda 2030 och konceptet ”Build back better*” efter pandemin. Jag tar med mig många tankar och perspektiv från olika ungdomsförbundsrepresentanter, säger Oscar Molander.

Vilka förväntningar har du på Transforming Education Summit?

– Att skolans och utbildningens roll för samhälls- och medborgarutbildning diskuteras, och att dessa frågor tas med på ett tydligare sätt i nationella läroplaner. Jag förväntar mig också att konferensen fokuserar på en jämlik tillgång till digitala verktyg och till internet och att frågor kring hur vi bryter normer och stereotyper tas upp. Vi behöver skapa fler förebilder för en ökad representation och inkludering av underrepresenterade grupper (t.ex. kvinnor och HBTQIA+ personer), säger Oscar Molander och tillägger att det kanske viktigaste av allt är att konferensen följs upp och att de slutsatser som dras också implementeras.

Pandemins påverkan och konsekvenser
Olika länders utbildningssystem, lärare och elever har påverkats olika mycket av pandemin. Det gäller bland annat graden av digitalisering, hur tillgången till utbildning sett ut under pandemin och hur kvaliteten på utbildningen kunnat upprätthållas. Även skolväsendet i Sverige har påverkats på ett genomgripande sätt bland annat på grund av perioder av högre frånvaro än normalt och ökad arbetsbelastning för lärarna, som gjort det svårare att upprätthålla kvaliteten i undervisningen. Dessutom har lärarna haft större utmaningar i att bedöma elevernas kunskapsutveckling, enligt en rapport från Skolverket*.

Vilka viktiga budskap tar du med dig till konferensen från ett svenskt ungdomsperspektiv?

– Jag tar med mig FN:s åtagande “Leave no one behind” som handlar om att utbildning – särskilt efter pandemin – behöver särskilda insatser för att motverka diskriminering, utanförskap och minska de ojämlikheter och sårbarheter som exkluderar grupper från jämlikt lärande. Dessutom tar jag med mig diskussionen kring vikten av att unga inkluderas och att vi värnar elev- och studentdemokrati. På så sätt kan vi utveckla utbildningens innehåll så att det bättre reflekterar elevers behov – både ur ett mångfaldsperspektiv och för morgondagens arbetsmarknad.

Oscar Molander pekar också på hur viktigt det är att den digitala revolutionen inte förstärker socioekonomiska ojämlikheter i samhället.

– Universell tillgång och kapacitet för digital utbildning är jätteviktigt. Om tillgången till digitala verktyg och utbildning inte säkras, riskerar vi att öka utbildningsklyftorna i världen istället för att alla får tillgång till kvalitativ utbildning.

Hur tror du att multilaterala konferenser av den här typen kan bidra till att lösa utmaningar på utbildningsområdet?

– Det beror på hur respektive land följer upp och implementerar det som kommer ut av konferensen. Youth-washing är ett globalt fenomen och det vore naivt att inte vara orolig över detta men jag är ändå optimistisk och hoppas att denna konferens med sitt uttryckliga fokus på unga verkligen lyssnar in ungas röster av oro och hopp och vägleder beslutsfattare i genomförandet av en utbildning som fokuserar på “building back better”. Bara genom meningsfullt deltagande av unga i de här multilaterala konferenserna kan vi klara av att genomföra Agenda 2030, eftersom konferenserna betyder mycket när det handlar om att inkludera alla och lära av varandra, säger Oscar Molander.

Vilket medskick vill du göra till elever runt om i Sverige som känt effekterna av pandemin i sin undervisning?

– Du är inte ensam! Organisera er! Genom att diskutera och mobilisera tillsammans med andra unga som har liknande tankar och agenda och genom att delta i demokratiska organisationer som elevråd, studentkårer eller likande, stärker ni era möjligheter att påverka samhällets utveckling. När ni organiserar er ökar chansen till att ert engagemang leder till en varaktig förändring och att både ni och de som kommer efter er får bättre förutsättningar till utbildning med hög kvalitet, avslutar Oscar Molander.

Ungdomsdeklaration
Ett resultat som kommer ur mötet mellan ungdomsrepresentanterna under generalkonferensen är en ungdomsdeklaration, som ska överlämnas till FN:s generalsekreterare António Guterres. Deklarationen är ett destillat kring vad världens ungdomar tycker behöver förändras inom utbildningssektorn och innehåller antal rekommendationer till beslutsfattare.  

Tillägg 19 sept. Här hittar du ungdomsdeklarationen:

https://www.un.org/sites/un2.un.org/files/2022/09/tes_youthdeclaration_en.pdf

Tre korta med Oscar Molander

Bild och syntolkning: Oscar Molander i svart t-shirt med vit text ”Save the youth” Han tittar mot kameran.

Ditt favoritämne under utbildningstiden?
Global utveckling på Stockholms universitet eller samhälle i grundskolan.

Om du fick ändra något från din skoltid, vad skulle det vara?
Att engagemang inom ungdomsrörelsen uppmuntrades mer.

Den största utmaningen för den svenska skolan är….?
Att fånga upp den grupp unga som redan missgynnats socioekonomiskt innan pandemin och nu även varit den grupp unga som påverkats mest av distansundervisningen. Att bemöta och vända denna trend av växande ojämlikhet.

*”Build Back Better” myntades som en slogan av FN för återuppbyggnad av samhällen efter katastrofer.

* Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet, Delredovisning 3, Skolverket, Stockholm 2021

—-

Mer information om Transforming Education Summit:
Se konferensprogrammet här: Transforming Education Summit | United Nations
Följ konferensen här: United Nations Web TV.
Hitta mer information om hur Unesco arbetar med utbildningsfrågor här: Education transforms lives | UNESCO


Transforming Education Summit leds av FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Konferensen äger rum i kölvattnet av den största störningen för utbildningssystemen i världen. Covid -19 har skapat en rekordstor tillbakagång vad gäller framstegen inom utbildning på områden som inkludering, kvalitet och relevans.

Enligt nya data från Unesco har 244 miljoner barn fortfarande inte kommit tillbaka till skolan efter pandemin. 6 av 10 barn i världen uppskattas inte kunna förstå en enkel text vid 10 års ålder. Detta gör att FN:s globala mål om en god utbildning för alla till år 2030 riskerar att misslyckas.

För att komma tillrätta med dessa utmaningar, har Unesco konsulterat över en miljon aktörer inom initiativet Futures of Education. Här framkommer det akuta behovet att anpassa utbildningen och utbildningssystemen till de nya utmaningar världen står inför. Det handlar bland annat om klimatförändringar, digitalisering, uppblossande konflikter och ojämlikhet, där utbildningen behöver förändras för att kunna svara upp mot dessa utmaningar.

Konferensen Transforming Education Summit är tänkt att snabba på den globala mobiliseringen genom att medlemsstaterna deltar och förbinder sig till att agera genom nya starka deklarationer.

Den 9 september uppmärksammar Unesco utbildningens utsatta position i krig och väpnade konflikter. Med den Internationella dagen för skydd av utbildning från attack sätts ljuset på de som arbetar i, tar del av och utövar olika funktioner inom skolväsendet.

Över 13 400 rapporter om attacker mot utbildningsinstitutioner har inkommit de senaste sex åren till GCPEA (Den globala koalitionen för att skydda utbildning från attack). Skolor beskjuts, bombas eller används som militära baser och över 25 000 studenter, lärare och akademiker har rapporterats skadade eller dödade i sådana attacker i områden där väpnad konflikt eller oroligheter förekommer.

Med anledning av den allvarliga situationen i Ukraina har 45 nationalkommissioner till Unesco enats om ett gemensamt, officiellt uttalande där den Ryska Federationen ombeds upphöra med sina attacker mot utbildningsinstanser, elever och personal i Ukraina. Svenska Unescorådet är en av de nationalkommissioner som står bakom uttalandet.

Officiellt uttalande på den Internationella dagen för skydd av utbildning från attack:

Det illegala, oprovocerade och obefogade kriget som den Ryska Federationen för mot Ukraina, fortsätter att döda och skada oskyldiga barn. Det är förödande för rätten till utbildning för människor i det invaderade landet. Kriget har stört och avbrutit studierna för 7,5 miljoner barn som levde i Ukraina. Över 2 461 utbildningsinstitutioner runt om i landet har blivit beskjutna och träffade av bomber och nära 284 av dessa är helt förstörda, enligt de senaste uppgifterna som rapporterats av Ukrainas FN-representant. Denna förödelse kommer att ha en långsiktig negativ inverkan på tillgängligheten till en god utbildning för ukrainska barn och ungdomar. Liksom i fredstid, kvarstår rätten till utbildning under krigstid som en grundläggande mänsklig rättighet. Attacker mot rätten till utbildning kan inte tolereras någonstans i världen. Utbildning är en livlina för mänsklighet och hopp. I Ukraina, liksom i många andra länder som påverkas av väpnade konflikter eller en hänsynslös regering, är detta hopp under attack.

Vi tackar för de insatser som görs för att underlätta en kontinuerlig utbildning under väpnad konflikt, inklusive de ansträngningar som görs av de medlemsstater, inklusive Ukraina, som skrivit under the Safe Schools Declaration / Deklarationen för trygga skolor.

Vi understryker vikten av att göra det möjligt för flyktingar att fortsätta sina studier och få möjlighet att komma ikapp samt få tillgång till stödutbildning när deras studier störts eller avbrutits.

Vi välkomnar de initiativ som medlemsstater tagit för att ta emot och integrera ukrainska studentflyktingar och internationella studenter som tidigare studerade i Ukraina. Vi välkomnar även tillhandahållandet av nödvändiga faciliteter och verktyg för att studenter ska kunna fortsätta följa den ukrainska läroplanen, liksom stödet som UNESCO och andra partners bistått med för att minimera utbildningsstörningar och främja kontinuitet i lärandet.

Unicef beräknar att 3,7 miljoner barn i och utanför Ukraina använder sig av online- och distansundervisningsmöjligheter. Detta understryker vikten av att främja lösningar för distansundervisning, för att stödja undervisning och lärande som sker online, vilket inkluderar framtagandet av digitala läromedel, stöd för mental hälsa och vidareutbildning för lärare. Vi betonar vikten av att främja ett holistiskt synsätt på kvalitetsundervisning och livslångt lärande för barn och unga som är flyktingar eller som flytt inom sitt land, i alla delar av världen.

FN:s Säkerhetsråds fördömde i den enhälligt antagna resolutionen 2601 från oktober 2021, alla attacker som går emot krigets lagar (International humanitarian law), riktade mot skolor och civila med anknytning till skolor. FN:s säkerhetsråd uppmanade alla parter i väpnade konflikter att omedelbart upphöra med dylika attacker och avstå från agerande som hindrar tillgången till utbildning. Med hänvisning till Unescos sjunde styrelsemötes särskilda session kräver vi ett omedelbart tillbakadragande av ryska trupper från ukrainskt territorium och att Ryssland upphör med sina fientligheter mot civilbefolkningen i Ukraina, som innebär överträdelser av krigets lagar. Detta inkluderar barn, ungdomar, lärare och andra som arbetar inom utbildningsväsendet, liksom förskolor, skolor, högskolor och universitet. 

På den Internationella dagen för skydd av utbildning från attack uppmanar vi den Ryska Federationen att upphöra med dessa skamliga attacker mot det ukrainska folket, att respektera rätten till utbildning i enlighet med resolutionen från FN:s säkerhetsråd och respektera sitt ansvar under Förenta Nationernas stadga.

// Andorra, Albanien, Australien, Belgien, Bulgarien, Cooköarna, Chile, Danmark, Dominikanska Republiken, Estland, Ecuador, Finland, Frankrike, Georgien, Grekland, Guatemala, Island, Irland, Italien, Japan, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Moldavien, Monaco, Montenegro, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Norge, Palau, Polen, Rumänien, San Marino, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, U.S.A, Österrike

Uttalandet på engelska:

Official Statement Delivered On the International Day to Protect Education fromAttack – 9 SEPTEMBER 2022 –

Russia’s war against Ukraine continues to kill and hurt innocent children, and is causing devastating effects on the right to education for people across the invaded country. The war has disrupted the education of 7.5 million children who were living in Ukraine. According to the latest data reported by Ukraine’s UN Representative, over 2461 educational institutions across the country are reported to have been hit by shelling and bombing, close to 284 have been completely destroyed – devastation that will have a long-term negative impact on access to quality education for Ukrainian
children and youth.

Just as in peacetime, the right to education during time of war remains an essential human right. Attacks against this right to education cannot be tolerated, anywhere in the world. Education is a lifeline of humanity and hope. In Ukraine, as in many other countries affected by armed conflict or a ruthless regime, this hope is under attack.

We acknowledge the efforts aimed at facilitating the continuation of education in armed conflict, including the efforts of Member States that have endorsed the Safe Schools Declaration, including Ukraine. We emphasize the importance of enabling refugees to continue their studies and access catch-up and remedial education where learning has been disrupted. We warmly welcome the initiatives taken by Member States to
host and integrate Ukrainian student refugees and international students formerly studying in Ukraine. We also welcome the provision of the necessary facilities and tools for students’ continued access to the Ukrainian curriculum, as well as the support provided by UNESCO and other partners to minimise educational disruption and promote continuity of learning.

It is estimated by UNICEF that 3.7 million children in Ukraine and abroad are using online and distance learning options. This underscores the importance of facilitating distance-learning solutions to support online teaching and learning for these students, including the production of holistic digital learning content, mental health and psychosocial support and teacher training. We stress the importance of promoting holistic, quality education and lifelong learning for children and youth that are refugees or internally displaced, anywhere in the world.

In its Resolution 2601 adopted unanimously in October 2021, the UN Security Council strongly condemned attacks that are in contravention of international humanitarian law, against schools and civilians connected with schools, including children and teachers, and urged all parties to armed conflict to immediately cease such attacks and to refrain from actions that impede access to education. Referring to the seventh special session of the UNESCO Executive Board, we demand the immediate withdrawal of Russian forces from the territory of Ukraine and the cessation by the Russian Federation of hostilities against Ukrainian civilians in contravention to international humanitarian law, including children, youth, teachers and education workers, as well as kindergartens, schools, colleges and universities.

On the International Day for the Prevention of Education from Attack, we call on the Russian Federation to cease its shameful attacks on the Ukrainian people, to respect the right to education, in full conformity to the UN Security Council Resolution and respect its responsibilities under the United Nations Charter.

// Andorra, Albania, Australia, Austria, Belgium, Bulgaria, Cook Islands, Chile, Croatia, Czech Republic, Denmark, Dominican Republic, Estonia, Ecuador, Finland, France, Georgia, Germany, Greece, Guatemala, Iceland, Ireland, Italy, Japan, Latvia, Lithuania, Luxembourg, Moldova, Monaco, Montenegro, Netherlands, New Zealand, Norway, Palau, Poland, Romania, San Marino, Slovakia, Slovenia, Spain, Sweden, Turkey, United Kingdom, Ukraine, United States of America

Läs mer om den Internationella dagen för skydd av utbildning från attack här: International Day to Protect Education from Attack | UNESCO

Pandemi, krig, fattigdom och klimatförändringar försvårar idag tillgången till skolgång för miljoner människor världen över. 244 miljoner barn beräknas inte komma tillbaka till skolan i höst och därmed gå miste om just läs- och skrivundervisning.

Att sakna baskunskaper för att kunna läsa och skriva utgör ett stort hinder för människors möjligheter till ett likvärdigt liv där de kan ta del av och värdera information och inte minst fatta beslut som är viktiga för deras liv och framtid.

Över 770 miljoner ungdomar och vuxna saknar idag grundläggande skriv- och läskunskaper. Enligt Unesco går 244 miljoner barn inte i skolan, något som ställer höga krav på alternativa lösningar. För att säkerställa att ingen lämnas utanför måste rum för lärande utvecklas och diversifieras. Därför är årets tema för läskunnighetsdagen ”Transforming literacy learning spaces.

Genom att tillgodose det grundläggande behovet av att kunna läsa och skriva skapas förutsättningar för att utrota fattigdom, uppnå jämställdhet och främja hållbara, välmående och fredliga samhällen.

Läs mer och delta här: Celebrating International Literacy Day with UNESCO learning cities

Läs mer om Mål 4: God utbildning för alla – Globala målen (globalamalen.se)

*Unescos pressmeddelande, 1 september 2022: 244M children won’t start the new school year (UNESCO) | UNESCO

Nu har skolan startat i Sverige och många förväntansfulla barn och föräldrar ser fram emot ett givande skolår. Ojämlikheten vad gäller skolgång i världen är dock stor. 244 miljoner barn och unga beräknas fortfarande inte gå i skolan, enligt ny statistik från UNESCO.

Unescos generaldirektör Audrey Azoulay manar till gemensamma krafttag för att försäkra alla barn rätten till skolgång.

”Ingen kan acceptera den här situationen. Utbildning är en rättighet och vi måste göra allt vi kan för att se till att den rätten respekteras för varje barn,” säger Audrey Azoulay i ett pressmeddelande.

Barn och unga i åldrarna 6-18 år, som inte går i skolan får inte verktyg för att kunna leva likvärdigt, finna arbete eller ta del av information. Utebliven skolgång för 244 miljoner barn och unga gör att FN riskerar att inte nå Agenda 2030s mål om god utbildning för alla.

”Vi behöver mobilisera globalt för att prioritera utbildning på den internationella agendan,” säger Audrey Azoulay.

Läs Unescos pressmeddelande här:

244M children won’t start the new school year (UNESCO)

Paris, 1 September 2022 – As the new school year begins in many parts of the world, new UNESCO data shows that 244 million children and youth between the ages of 6 and 18 worldwide are still out of school. Audrey Azoulay, Director-General, calls for collective mobilization to ensure that the right of every child to access quality education is respected.

“A new school year is starting in many parts of the world. This news should bring us joy, but it also reminds us that deep inequalities persist in access to education: 244 million of children are still out of school. No one can accept this situation. Education is a right and we must do everything to ensure that this right is respected for every child,” said Audrey Azoulay, Director-General of UNESCO.

The new estimates, published online, show that sub-Saharan Africa remains the region with the most children and youth out of school, with a total of 98 million children. It is also the only region where this number is increasing: out-of-school rates are falling more slowly than the rate at which the school-age population is growing. The region with the second highest out-of-school population is Central and Southern Asia, with 85 million. The data per country is available in interactive visualizations on the VIEW website.

Strong concerns about global goals

“In view of these results, the objective of quality education for all by 2030, set by the United Nations, risks not being achieved. We need a global mobilization to place education at the top of the international agenda”, warned Audrey Azoulay. She will renew this call at the Transforming Education Summit to be held on September 19 convened by the UN Secretary General, which will bring together Heads of State and Governments.

The gender gap is closing

The new UNESCO estimates confirm that the difference in the rate of girls and boys out of school has closed worldwide. The gaps of 2.5 percentage points among primary school age children worldwide and of 3.9 percentage points among upper secondary school age youth in 2000 have been reduced to zero – however, regional disparities persist.

New method for more reliable figures

Multiple data sources – including information from surveys and censuses – have been cross-referenced by UNESCO Institute for Statistics (UIS) and the Global Education Monitoring (GEM) Report experts, in order that the figures reflect reality as closely as possible. It is the first time that this methodology, previously used to estimate flagship health indicators, has been used in education, marking a significant improvement in the robustness of the estimates.

Important data gaps have been filled in countries that have large out of school numbers but where no administrative data of good quality has been available for over a decade, such as Nigeria which has an estimated 20.2 million children and youth out of school, Ethiopia (10.5 million), the Democratic Republic of Congo (5.9 million) and Kenya (1.8 million).

With UNESCO’s help, 90% of countries have now set national benchmarks to assess progress towards quality education for all by 2030, including on out-of-school rates.

****

Media Contact

Clare O’Hagan, UNESCO press office, c.o-hagan@unesco.org, +33 1 45 68 17 29

Note to editors

About the data:

The report gives the most accurate and comprehensive measure of the numbers of children and young people excluded from education. To assist the education community in choosing the right questions and finding the corresponding answers, the complete set of out-of-school rate results have been made available by the UNESCO UIS and GEM Report teams on VIEW. The website makes available out-of-school rates and numbers at global, regional and national level.

The model estimates aim to update the regional and global figures and the country figures for which data has not been available to date. They do not replace the country out-of-school data that UIS reports twice a year.  

Definition:

Out-of-school rate is the “proportion of children and young people in the official age range for the given level of education who are not enrolled in pre-primary, primary, secondary or higher levels of education” (UNESCO Institute of Statistics, 2022). The importance of this indicator is quite clear: to achieve universal education as specified by SDG 4, the out-of-school rate must be reduced to zero.

About UNESCO’s Global Education Monitoring Report

The Global Education Monitoring Report (GEM Report) is developed by an independent team and published by UNESCO. It has the official mandate of monitoring progress in meeting the Sustainable Development Goal on education, SDG 4.

About the UNESCO Institute for Statistics

The UNESCO Institute for Statistics is the statistical office of UNESCO and is the UN depository for cross-nationally comparable statistics on education, science and technology, culture, and communication.