I samband med att Världsarvskonventionen fyller 50 år vill Svenska Unescorådet, Riksantikvarieämbetet och Sveriges världsarvssamordnare uppmärksamma vikten av våra världsarv och deras bevarande och utveckling.
I Sverige finns 15 av de 1 154 världsarv som upptagits på Unescos världsarvslista. Runt om i världen ser vi ett allt starkare tryck på världsarven. Glaciärer i våra världsarv smälter, exploatering och klimatförändringar skapar stora utmaningar och krig och konflikter runt om i världen riskerar förstöra både världsarv och kulturarv.
Läs gärna några av de debattartiklar som Svenska Unescorådet skrivit tillsammans med andra aktörer som arbetar för världsarvens bevarande. En påminnelse om hur viktigt det är att vi tar vara på dessa platser som ärvts ner till oss från tidigare generationer och som vi, i vår tur, kommit överens om att skydda och utveckla för framtiden.
Varje artikel fokuserar på ett specifikt svenskt världsarv.
Vill du skapa en egen världsarvslogotyp för att fira Världsarvskonventionen i sociala medier och synliggöra dem för ännu fler – varmt välkommen att skapa en egen eller låna vår.
Tagga med #shapeunescoworldheritage50 och #TheNext50
Den 16 november fyller Världsarvskonventionen 50 år. Det uppmärksammas på en mängd olika sätt av Unesco och våra gemensamma världsarv.
Det finns idag 1 154 världsarv i världen – allt från Machu Picchu i Peru till Valetta på Malta och Angkor Wat i Kambodja. I Sverige stoltserar vi med hela 15 världsarv – från Hansestaden Visby på Gotland till Gammelstads Kyrkby i Luleå.
Världsarven är mycket olika sinsemellan, men förenas av att de alla är enastående och unika med universella värden som berör hela mänskligheten. Därför har Unescos medlemsstater kommit överens om att skydda och bevara dessa världsarv och utbilda kring dem för att fördjupa kunskapen om vår historia, samtid och framtid och föra dem vidare till kommande generationer.
Grimeton Radiostation i Halland är ett exempel på ett världsarv som står för en viktig period i den tekniska utvecklingen kring trådlös kommunikation. Stationen byggdes för 100 år sedan eftersom det fanns ett behov av att kunna hålla kontakt med omvärlden även i tider av krig. Sårbarheten i infrastrukturen kring olika kommunikationssystem blev då särskilt tydlig.
Grimetons Radiostation blev världsarv år 2004. Än idag kan stationen sända ut meddelanden som tas emot av radioamatörer världen över.
Unikt radiomeddelande Imorgon, den 16 november firar Grimeton Världsarvskonventionens 50-årsdag genom att sända ut ett meddelande från Svenska Unescorådets ordförande Lena Sommestad. Hon lyfter särskilt vikten av att bevara våra världsarv eftersom de också medverkar till fred genom dialog och samarbeten världen över.
Meddelandet kommer att publiceras på Grimeton Radiostations webbplats efter utsändning av Vänföreningen Alexander.
Vill du följa meddelandet direkt kan du göra det via vänföreningens youtubekanal. Youtube-sändningen börjar kl 16.25 CET och långvågssändaren sänder kl 17.00 CET.
Fira genom att skapa din världsarvslogga Missa heller inte chansen att skapa din egen världsarvslogga! Nu fylls sociala medier av kreativa logotyper med hashtaggen #shapeunescoworldheritage50
Ta vad du har och skapa en egen logga – lägg ut och tagga!
Inspirationsbilder från Svenska Unescorådet:
Du får också gärna använda dig av dessa bilder om du inte hinner skapa egna – bildcred till Svenska Unescorådet.
Världsarvsglaciärer smälter i allt snabbare takt och en tredjedel av dem riskerar att försvinna helt till år 2050, enligt ny data från Unesco.
Det är fortfarande möjligt att rädda två tredjedelar av världsarvsglaciärerna, men då krävs att uppvärmningen hålls under 1.5 grader. Detta blir en stor utmaning för FN:s klimatkonferens COP27, som startar på söndag 6 november.
50 av Unescos världsarv huserar glaciärer. Dessa representerar nära 10% av jordens glaciäryta. Här återfinns de högst belägna glaciärerna på Mount Everest och de längsta glaciärerna i Alaska. Även de sista kvarvarande glaciärerna i Afrika finns i våra världsarv.
En ny studie från Unesco visar dock att dessa glaciärer har dragit sig tillbaka med allt snabbare hastighet sedan år 2000. Det beror på ökade koldioxidutsläpp som bidrar till höjd temperatur i världen. I dagsläget förlorar glaciärerna 50 miljarder ton is varje år – något som kan jämföras med den årliga förbrukningen av vatten i Frankrike och Spanien. Denna massiva smältning ligger också bakom 5% av havsnivåhöjningen i världen.
För att komma åt problemet med smältande glaciärer behöver koldioxidutsläppen minska. Annars kommer en tredjedel av våra världsarvsglaciärer att vara ett minne blott år 2050.
Läs hela Unescos pressmeddelande och se vilka glaciärer som är särskilt hotade här:
UNESCO finds that some iconic World Heritage glaciers will disappear by 2050
Paris, 03 November 2022 — New UNESCO data highlight the accelerated melting of glaciers in World Heritage sites, with glaciers in a third of sites set to disappear by 2050. But it is still possible to save the other two thirds, if the rise in global temperatures does not exceed 1.5°C compared to the pre-industrial period. This will be a major challenge for COP27.
50 UNESCO World Heritage sites are home to glaciers[1], representing almost 10% of the Earth’s total glacierized area. They include the highest (next to Mt. Everest), the longest (in Alaska), and the last remaining glaciers in Africa, amongst others, giving a representative overview of the general situation of glaciers in the world.
But a new study by UNESCO, in partnership with IUCN, shows these glaciers have been retreating at an accelerated rate since 2000 due to CO2 emissions, which are warming temperatures. They are currently losing 58 billion tons of ice every year – equivalent to the combined annual water use of France and Spain– and are responsible for nearly 5% of observed global sea-level rise.
Only one effective solution: quickly reduce CO2 emissions
The report concludes that glaciers in a third of the 50 World Heritage sites are condemned to disappear by 2050, regardless of efforts to limit temperature increases. But it is still possible to save the glaciers in the remaining two thirds of sites if the rise in temperatures does not exceed 1.5°C compared to the pre-industrial period.
“This report is a call to action. Only a rapid reduction in our CO2 emissions levels can save glaciers and the exceptional biodiversity that depends on them. COP27 will have a crucial role to help find solutions to this issue. UNESCO is determined to support states in pursuing this goal,” said Audrey Azoulay, UNESCO’s Director-General.
In addition to drastically reduced carbon emissions, UNESCO is advocating for the creation of an international fund for glacier monitoring and preservation. Such a fund would support comprehensive research, promote exchange networks between all stakeholders and implement early warning and disaster risk reduction measures.
Half of humanity depends directly or indirectly on glaciers as their water source for domestic use, agriculture, and power. Glaciers are also pillars of biodiversity, feeding many ecosystems.
“When glaciers melt rapidly, millions of people face water scarcity and the increased risk of natural disasters such as flooding, and millions more may be displaced by the resulting rise in sea levels. This study highlights the urgent need to cut greenhouse gas emissions and invest in Nature-based Solutions, which can help mitigate climate change and allow people to better adapt to its impacts,” said IUCN Director General Dr Bruno Oberle.
Examples of endangered glaciers by region
Africa:
According to available data, glaciers in all World Heritage sites in Africa will very likely be gone by 2050, incl. Kilimanjaro National Park and Mount Kenya
Asia:
Glaciers in Three Parallel Rivers of Yunnan Protected Areas (China) – #1 highest mass loss relative to 2000 (57.2%) and also the fastest melting glacier on the List
Glaciers in Western Tien-Shan (Kazakhstan, Kyrgyzstan, Uzbekistan) have shrunk by 27% since 2000
Europe:
Glaciers in Pyrenees Mont Perdu (France, Spain) – very likely to disappear by 2050
Glaciers in The Dolomites (Italy) – very likely to disappear by 2050
Latin America:
Glaciers in Los Alerces National Park (Argentina) – #2 highest mass loss relative to 2000 (45.6%)
Glaciers in Huascaran National Park (Peru) have shrunk by 15% since 2000
North America:
Glaciers in Yellowstone National Park (United States of America) – very likely to disappear by 2050
Glaciers in Yosemite National Park (United States of America) – very likely to disappear by 2050
Glaciers in Waterton Glacier International Peace Park (Canada, United States of America) have lost 26.5% of their volume in 20 years
Oceania:
Glaciers in Te Wahipounamu – South West New Zealand (New Zealand) have lost almost 20% of their volume since 2000
UNESCO thanks IUCN, ETH Zurich, the Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL), and the Space Geophysics and Oceanography Studies Laboratory (LEGOS) of the French National Center for Scientific Research (CNRS) for their contribution to this study.
Sverige har tillsammans med 40 andra länder skrivit under ett uttalande med fokus på att Ryssland upphör med sina aggressioner i Ukraina som hittills resulterat i att hundratals journalister och mediaarbetares säkerhet satts på spel .
I samband med den Internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister och den tvådagarskonferens om journalisters säkerhet som startar idag i Wien, är det viktigt att inte glömma den påverkan Rysslands krig i Ukraina har på journalister och andra som arbetar inom media i Ukraina.
Sedan februari 2022 har hundratals journalisters säkerhet satts på spel och minst 10 journalister och mediearbetare har dödats som en konsekvens av Rysslands aggression.
När journalister tystas, kränks yttrandefriheten för oss alla. Yttrandefriheten kan inte skyddas när så många som 86% av alla mord på journalister förblir utan påföljd.
Det säger Unescos generaldirektör Audrey Azoulay i ett pressmeddelande från Unesco på dagen mot straffrihet för brott mot journalister, den 2 november.
Audrey Azoulay, generaldirektör Unesco. Foto: Unesco
– Det har en förlamande effekt på grävande journalistik – ett område som är avgörande för alla demokratiers fortlevnad, säger Audrey Azoulay i pressmeddelandet.
Idag publicerade Unesco även en rapport om journalisters säkerhet och faran med straffrihet som visar att antalet förövare som går fria visserligen har minskat med 9 procent de senaste 10 åren, men att den minskningen är otillräcklig om världen ska lyckas stoppa våldsspiralen.
Sämsta läget i världen på 20 år Svenska Unescorådet har talat med Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige om hur han bedömer möjligheten för journalister att utöva sitt yrke i världen i dag.
– Globalt är situationen mycket svår. Det har generellt sett inte varit så här dåligt på minst 20 år, men vi får komma ihåg att i några länder – som till exempel Sverige – är situationen trots allt relativt god, säger Erik Halkjaer.
Unesco listar kontinuerligt alla journalistmord i de 193 medlemsstaterna. Under 2021 skedde 117 mord på journalister och i år är vi uppe i 74 inrapporterade mord. Hur ser du på utvecklingen?
Erik Halkjaer, ordförande Reportar utan gränser, Sverige. Fotograf: Jens Sølvberg
– Jag tror tyvärr att antalet dödade journalister i år kommer vara fler än på länge. Inte sedan 2018 har vi sett en sådan våldsvåg mot journalister i världen. Framför allt är det Latinamerika som sticker ut. Vi ser just nu det dödligaste året för journalister i Latinamerika på 30 år. Lägg det till kriget i Ukraina och vi har en delförklaring, säger Erik Halkjaer.
Journalister mördas utanför arbetsplatsen Unescos rapport visar att det inte finns några skyddade zoner för journalister. Av de journalister som mördades 2021 befann sig 78% inte på sitt arbete utan snarare i sitt bostadsområde, i sina fordon, i hemmet eller på gatan. Många journalister mördades framför sina familjemedlemmar.
Idag ser vi att uppklarningsprocenten är så låg som 14 procent för den här typen av brott mot journalister. Vad tror du att det beror på?
– I Mexiko har 15 journalister mördats bara i år. Inte i något av dessa fall har en förövare ställts inför rätta. Det är tyvärr så här det ser ut. Majoriteten av de våldsbrott som sker mot journalister, sker i i länder med mer eller mindre svaga institutioner och rättsapparater. Det hänger naturligtvis ihop med det utbredda våldet, men vi har ju på senare år även sett straffrihet i Europa, till exempel i Grekland, som ligger lägst i EU på pressfrihetsindex.
Unesco arbetar aktivt för att främja pressfrihet och skydda journalister. Utöver att lyfta frågan i globala sammanhang och implementera FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet så tränar Unesco domare, åklagare och säkerhetsstyrkor för att förstärka journalisters rättigheter och se till att brott mot journalister utreds och att förövare åtalas.
Under tio år har Unesco tränat upp 24 000 domare, inklusive 15 000 i Sydamerika. 11 500 poliser har också fått särskild träning i dessa frågor t.ex. genom en onlineutbildning.
Färre brott mot journalister i demokratier För att skapa varaktig förändring i frågan och motverka brott mot journalister krävs det fler demokratier, menar Erik Halkjaer.
– Det sker färre våldsdåd mot journalister och andra i länder med stark demokrati, starka mänskliga rättigheter och starka och stabila institutioner och rättsapparater. Det är en grundförutsättning. Det behövs helt enkelt en grundläggande respekt för demokrati och mänskliga rättigheter för att undvika angrepp på pressfrihet och journalister. Länder där detta inte fungerar behöver påminnas och utstå påtryckningar om förbättringar av andra länder.
Journalisters säkerhet sämre i Sverige än i Ungern Enligt årets pressfrihetsindex ligger Sverige på plats tre, efter Norge och Danmark, men det är inget skäl för svenska journalister att luta sig tillbaka, menar Erik Halkjaer.
– Absolut inte. I Reportrar utan gränsers senaste index framgår det att när det kommer till säkerhet ligger Sverige på plats 32 av 180. Det är sämre än Ungern. Vi ser hur journalister i större utsträckning än förut riskerar att attackeras eller hindras i sin yrkesutövning. Vi ser hur hot, trakasserier och hat på sociala medier leder till självcensur och försämrad hälsa även i Sverige.
Hur bra är då svenska mediehus på säkerhetsarbetet kring sina anställda eller frilansande journalister?
– Jag tycker de arbetar bra med detta. Men det finns ett problem med bristande tillit till rättsväsendet eftersom så få fall av hot och attacker polisanmäls. Medierna tycks mer benägna att lösa detta på egen hand och journalisterna själva anger i undersökningar att de inte tror att polisen kommer kunna bistå dem. Samtidigt har vi en stor grupp frilansar som saknar både möjligheter till bättre säkerhet och stöd i lagen då rättsväsendet har svårt att lita på om de är journalister eller inte.
Färre journalister i ett samhälle som styrs av rädsla Att Sverige ligger lågt på säkerhetsindex för journalister är något som påverkar samhället i stort, menar Erik Halkjaer. När journalister inte vågar utföra sitt jobb av rädsla för hot och hat eller i värsta fall för sina liv, blir konsekvenserna stora för landet som helhet.
– I första hand leder det till självcensur och dålig hälsa. Därefter väljer journalisterna att byta yrke och nyrekryteringen avtar. Sedan blir det tydligt att medborgarna inte får tillräckligt med oberoende information och granskning som gör att de kan fatta egna, välgrundade beslut. I stället blir de offer för ensidig kommunikation, PR och propaganda från till exempel staten, näringslivet och andra aktörer med intresse att påverka människor att fatta beslut som gynnar avsändaren. Framför allt sker detta på sociala medier där ägarbolagen i dag inte har några styrande principer om demokrati och mänskliga rättigheter.
Finns det några ljuspunkter?
– Få, men jag brukar rekommendera politiker inom EU att titta på Portugal. Landet gör något rätt, som gör att det år efter år blir bättre på pressfrihet. Därutöver tror jag på en ökad medvetenhet om problemen och utmaningarna med sociala medier och ägarbolagens ointresse att verkligen se till människors och demokratins bästa. Jag tror inte det dröjer länge innan en samlad grupp demokratiska stater kommer kunna påverka techjättarna att större ansvar. En utopi!? Kanske, men jag tror, avslutar Erik Halkjaer.
Högnivåkonferens om journalisters säkerhet Den 3-4 november arrangeras en högnivåkonferens i Wien kring frågan om hur media kan skyddas för att också värna demokratin. Unescos generaldirektör Audrey Azoulay öppnar konferensen, där bland andra 2021 års fredspristagare Dimitrij Muratov, chefredaktör på Novaya Gazeta talar. Konferensen hålls av Österrikes departement för europeiska och internationella affärer i samarbete med Unesco och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
Kampanj i sociala medier Unesco arbetar också med att höja kunskapen kring hur brott mot journalister påverkar samhället. I år genomförs en stor kampanj som lyfter både fakta och känslor.
Obs, filmen innehåller våldsamma scener.
Faktabanken: Här hittar du mer information om hur Unesco arbetar med pressfrihet och säkerhet för journalister. I artikeln ovan hittar du också vidare via länkarna.
Den 2 november uppmärksammas dagen mot straffrihet för brott mot journalister. Idag förblir 86% av alla mord på journalister utan påföljd, enligt en ny rapport från Unesco.
– Det krävs kraftfullare åtgärder för att utreda brotten, identifiera och döma förövarna, säger Audrey Azoulay, Unescos generaldirektör.
I år är det 10 år sedan FN tog fram en handlingsplan för journalisters säkerhet och faran med straffrihet för brott mot journalister. Unescos generaldirektör Audrey Azoulay uppmanar nu regeringar och andra aktörer att ta krafttag för att få ett slut på straffriheten.
– Yttrandefriheten kan inte skyddas när vi ser ett sådant högt antal ouppklarade fall. Det har en förlamande effekt på grävande journalistik – ett område som är avgörande för alla demokratiers fortlevnad, säger Audrey Azoulay.
Unesco-rapporten om journalisters säkerhet och faran med straffrihet 2020-2021 publiceras idag, den 2 november. Data visar att antalet förövare som går fria har minskat med endast 9 procent de senaste 10 åren. Unesco välkomnar att trenden pekar nedåt, men varnar för att denna minskning är otillräcklig om våldsspiralen ska kunna stoppas.
Unesco-rapporten visar också att det inte finns några fredade zoner för journalister. Under 2020-2021 dödades 117 journalister. Hela 78% av dessa mördades när de inte var i tjänst. Morden skedde till exempel i journalisternas hem, i deras fordon eller på gatan, i sammanhang då de inte var på uppdrag i jobbet. Många journalister mördades dessutom framför ögonen på familjemedlemmar, inklusive barn.
– Situationen för journalister i världen har försämrats under de senaste åren. Och vi kan se att journalister påverkas av ökande hot och hat även i Sverige. Detta måste motverkas, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare för Svenska Unescorådet.
Unesco mobiliserar varje dag för att skydda journalister Unesco driver på för journalisters säkerhet genom att lyfta frågan globalt, bygga kapacitet och samordna genomförandet av FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet och frågan om straffrihet.
Unesco arbetar till exempel med att tillsammans med de 193 medlemsstaterna utveckla och implementera lagar och policydokument för nationella media. Dessutom tränar Unesco domare, åklagare och säkerhetsstyrkor för att förstärka journalisters rättigheter och säkerställa att attacker mot journalister utreds och att förövarna åtalas.
De senaste tio åren har Unesco tränat 24 000 domare, inklusive 15 000 i Sydamerika (i samarbete med Inter-American Court of Human Rights). Därutöver har 11 500 poliser tränats och fått ta del av en onlineutbildning i samarbete med IPA (International Police Association).
Internationell konferens i Wien 3-4 november För att markera tio-årsdagen för FN:s handlingsplan hålls en högnivåkonferens den 3-4 november i Wien. Konferensen arrangeras av Österrikes departement för europeiska och internationella affärer i samarbete med Unesco och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.
Konferensen inleds av Unescos generaldirektör Audrey Azoulay och en av keynote-talarna är 2021 års fredspristagare Dmitrij Muratov, chefredaktör på Novaya Gazeta. Konferensen kommer att ge regeringsföreträdare och andra aktörer en möjlighet att diskutera hur man kan förebygga, skydda och lagföra brott mot journalister och hur man hanterar de utmaningar som kommer.