Vi ses och hörs igen på det nya året! Svenska Unescorådet ser fram emot ett spännande 2023 med mängder av insatser på våra olika områden inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Några förhandstips får du här.

2023 går världsarvskonferensen om de kommande 50 årens världsarvsarbete av stapeln i Florens, Italien. Håll ögonen på eventet här: Florence Conference for The Next 50 – UNESCO World Heritage Centre
Och läs gärna World Heritage Review för att komma i stämning: UNESCO World Heritage Centre – <em>World Heritage</em>

Glöm inte att nominera till Svenska Unescopriset. I år ska priset gå till en individ, organisation eller ett projekt som arbetat för yttrandefrihet inom de områden som Unesco verkar – utbildning, kultur, vetenskap eller kommunikation/media. Nomineringstiden går ut den 15 januari. Läs allt och nominera här: Svenska Unescopriset « Svenska Unescorådet

Dessutom firas den internationella utbildningsdagen den 24 januari. Det blir femte gången dagen uppmärksammas och temat år 2023 kommer att handla om att investera i människor genom att prioritera utbildning.
Med utgångspunkt från den stora konferensen ”Transforming Education Summit” i september 2022 och det momentum som byggdes upp där, kommer utbildningsdagen att mana till politisk mobilisering kring utbildning. Om utbildning inte prioriteras kommer det att bli svårt att nå de globala målen till 2030, menar Unesco. Läs mer här.

Den 27 januari minns vi Förintelsens offer. I december lanserade Unesco ett program för lärare och pedagoger i USA som syftar till att stävja antisemitism. Detta mot bakgrund av den antisemitism, förvrängning av fakta och det förnekande av Förintelsen som förekommer i skolor i USA.

Titta in och låt dig inspireras här:Shine a Light Educator Countering Antisemitism | IWitness (usc.edu)

Läs mer här: Fight against Antisemitism: UNESCO and Partners launch an ambitious training programme for American Educators | UNESCO

Ta gärna del av Svenska Unescorådets vinterkalender i efterhand. Du hittar den på Twitter och LinkedIn. I kalendern får du en vintrig känsla för våra svenska världsarv. På LinkedIn får du dessutom litet mer information om varje världsarv och dess unika värden.

Ett urval av bilderna i kalendern. Från längst upp till höger: Höga Kusten, Struves meridianbåge, Södra Ölands odlingslandskap, Örlogsstaden Karlskrona, Svenska Unescorådets logotyp, Drottningholms slottsområde, Falun och Kopparbergsslagen (foto Magdalena Gudmunsson), Skogskyrkogården (foto Dan Westtorp) och Hällristningsområdet Tanum (foto Hans Lundenmark).

I det sista nyhetsbrevet för i år blir du uppdaterad kring nya immateriella kulturarv, Världsarvskonventionens 50-årsjubileum, Unescos arbete inom biologisk mångfald och så välkomnar vi en ny innehavare av en Unescoprofessur. Missa heller inte att nominera till Svenska Unescopriset och söka stipendium till Världsarvet Hälsingegårdar!

Läs nyhetsbrevet här:

Världsarvskonventionen fyller 50 år 2022, vilket bland annat uppmärksammas genom en kalender i sociala medier där du får möta världsarven i vinterskrud.

Kanske är det nya sidor av våra femton svenska världsarv som möter dig fram till den 21 december när varje vardag lyses upp av en snö, is- eller frostklädd bild på ett av våra vackra svenska världsarv.

Passa på att följa Svenska Unescorådet på twitter och linkedin så får du både vackra bilder och informativ text om de olika världsarven.

I år är inriktningen för det Svenska Unescopriset yttrandefrihet. Svenska Unescopriset uppmärksammar individer eller organisationer som gjort en framstående insats inom Unescorelaterade områden.

De som nomineras till 2023 års pris ska därför ha arbetat för yttrandefrihet inom kultur, kommunikation, vetenskap eller utbildning.

Läs mer och nominera till 2023 års pris här: www.unesco.se/svenska-unescopriset/

Du kan nominera flera olika personer/grupper/organisationer. Skicka dina förslag i separata blanketter till infounesco@regeringskansliet.se

Du kan nominera fram till den 15 januari 2023! 

47 nya immateriella kulturarv från 60 länder har tagits med på Unescos representativa lista över immateriella kulturarv.  En tredjedel av de immateriella kulturarv som skrivits in kan kopplas till utmaningen med att värna den biologiska mångfalden.

Immateriella kulturarv är traditioner, seder och bruk, som har överförts mellan generationer. Till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser. Det immateriella kulturarvet är både levande och föränderligt och kan röra sig över nationsgränser.

Konventionen om tryggandet av det immateriella kulturarvet antogs 2003 och undertecknades av Sverige år 2011. Totalt har 180 stater ratificerat konventionen och över 600 immateriella kulturarv har skrivits in på listan. Institutet för språk och folkminnen ansvarar för arbetet med konventionen i Sverige.

I år möttes kommittén för tryggandet av det immateriella kulturarvet i Rabat, Marocko mellan den 28 november och 2 december. Mötet resulterade bland annat i att 39 kulturarv skrevs in på den representativa listan – däribland Frankrikes baguette-tradition och Tysklands tradition kring modern dans.

Kulturarv i fara
4 av de 47 nya immateriella kulturarven fördes upp på listan över kulturarv i fara.

  • Plagget xhubleta – ett handgjort plagg som bärs av kvinnor och flickor i norra Albanien och vars tillverkning, traditioner och användning håller på att dö ut.
  • Keramiktraditionen Quinchamalí och Santa Cruz de Cuca från Chile. Keramiken skapas med en teknik som är hundratals år gammal. Idag hotas denna tradition av demografiska och miljömässiga faktorer. Till exempel är tillgången till råmaterial hotad på grund av minskad biologisk mångfald och sämre jordmån.
  • Traditionellt stenhuggeri från Turkiet. Kunskapen och metoderna för att hugga ut, karva och använda vulkanisk sten – ahlat – i Turkiet hotas bland annat av demografiska faktorer (svårt att hitta lärlingar) och att fler använder moderna byggmaterial till byggnader av olika slag.
  • Den vietnamesiska keramiktraditionen från Chăm-folket består i huvudsak av hushållsföremål och religiösa objekt och tillverkas av kvinnor. Hantverksskickligheten och kunskapen förs vidare från generation till generation men hotas nu bland annat av urbanisering, svårigheter att få tag på råmaterial och minskat intresse från den yngre generationen.  

Se filmer med dessa traditioner här: B-Rolls for the Intangible Cultural Heritage inscriptions | UNESCO

Därutöver skrevs 4 kulturarv in på listan över särskilt goda exempel på hur immateriellt kulturarv kan tryggas. T.ex. Tjeckiens strategi för att trygga traditionellt hantverk genom bland annat offentliga utmärkelser, stipendier, donationer och ett särskilt varumärke.

Nyfiken på vilka de 47 är? Läs Unescos pressmeddelande här: Intangible Cultural Heritage: UNESCO inscribes 47 elements | UNESCO

Svenska Unescorådet deltog på plats genom biträdande generalsekreterare Karin Stenson.

Idag, den 2 december, firas den internationella dagen ”World Futures Day” för första gången. Dagen har instiftats av Unesco för att uppmärksamma ett område som växer i betydelse – framtidskompetens.

Föreställningar kring framtiden utgör en stark kraft i människors liv. De påverkar hur vi uppfattar och uppmärksammar världen och formar både rädsla och hopp. Unesco menar att det kan göra stor skillnad om vi kan förstå varifrån våra föreställningar kring framtiden kommer. Att skapa hoppfulla bilder av framtiden som inspirerar oss att agera i nuet har blivit än viktigare, inte minst mot bakgrund av covid-19 pandemin och klimatförändringarna.

Att föreställningar om framtiden påverkar de beslut vi tar idag, är självklart, men hur kan vi påverka dessa föreställningar till det bättre?

Cornelius Holtorf är Professor i arkeologi vid Linnéuniversitetet och innehavare av en Unescoprofessur om kulturarv och framtid (Heritage Futures). För honom är det viktigt att vi inte fastnar i nuet:
– Alltför ofta förutsätter vi att vår värld pågår utan början och slut och att det som kommer imorgon kommer att vara i princip samma saker som vi lever med idag. Men planering och hållbar utveckling kräver att tänka längre och kunna föreställa sig andra sätt att leva.

Cornelius Holtorf. Foto: Johannes Rydström.

Men kommer det hjälpa att inrätta en dag för världens framtid?
– Absolut! World Futures Day är ett bra tillfälle att fundera över framtidens betydelse i nutiden. Framtiden används för många syften och ligger ofta till grund för de beslut vi tar och de regelverk som gäller idag.

Framtidskompetens är ett ord som vi inte hör så ofta, varför behöver vi ta till oss det?
– Det är viktigt att sätta ord på saker, först då kan det bli en kraft i samhället. Framtidskompetens behövs av två anledningar. För det första för att vi ska bli mer medvetna om de många antaganden vi gör om framtiden. Om du har framtidskompetens, kan du frigöra dig från dessa antaganden. Då kan du också börja föreställa dig helt andra framtider. För det andra utökar du därmed helt enkelt dina möjligheter. Är vi många som blir bättre på framtidskompetens, kan mänskligheten börja tänka i andra banor tillsammans.

Hur kan man vara säker på vad som kommer i framtiden och vad vi behöver kunskap om idag för att möta denna framtid?
– Det finns mycket i livet man inte kan vara säker på. Vad gäller framtiden finns några ganska tydliga utvecklingar, tex klimatförändringar, vissa teknologiska framsteg, och demografiska trender. Den kunskapen vilar på fakta som vi har viss koll på, men det krävs samtidigt en bra föreställningsförmåga för att tänka sig möjliga konsekvenser och reaktioner på detta som vi behöver hantera i framtiden.

Du arbetar med kulturarv – något som snarare påminner om dåtid än framtid. Hur kan kulturarvet bidra till en bättre framtid?
– Kulturarvet är ett bra exempel på behovet för framtidskompetens. Vi har statliga museer, lagstiftning och policy som ska bevara kulturarvet till nytta för kommande generationer. Ändå har vi aldrig riktigt försökt spana efter hur framtida generationer skulle kunna använda kulturarvet. I stället fortsätter vi att anta att de kommer att värdera och använda kulturarv på ungefär samma sätt som vi gör. Detta är dock osannolikt. Kulturarvet som ett samhällsintresse har bara funnits i några århundraden, och fördelarna som kulturarvet har kunnat erbjuda har förändrats ganska mycket under denna tid. Kulturarvet har varit ett medel för att skryta med makt, stärka den nationella identiteten, utbilda medborgare, locka turister och stärka människors välbefinnande, bland annat. Även i våra privata liv är vi långt ifrån att uppskatta allt vi ärver från tidigare generationer, och mycket arv som inte får nya användningsområden kasseras.

Så vad kan denna dag bidra med?
– En global framtidsdag som denna är en dag då vi kan försöka föreställa oss förändringarna som ligger framför mänskligheten. Att fundera över vad som ligger runt hörnet underlättar bland annat planeringen av hur kulturarvet kan komma att användas i framtiden. Eftersom vi kan förutsätta att samhället kommer att fortsätta förändras kontinuerligt, så kommer framtida generationer också att se annorlunda på det som de betraktar som sin dåtid. Det är ansvarsfullt att ta höjd för detta redan nu, avslutar Cornelius Holtorf.

The future of the past starts now
För dig som vill ha en snabb överblick över hur kulturarv och framtid hänger ihop se animationen:

What are Heritage Futures and why do they matter?