Den 27 januari är det den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Det är nu 78 år sedan nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, Auschwitz-Birkenau, befriades.
Förintelsens minnesdag uppmärksammas av Unesco för att mänskligheten aldrig får glömma de som mördades under Förintelsen och vikten av att värna alla människors lika värde.
Lena Posner-Körösi är ordförande i Judiska Centralrådet och den Judiska församlingen i Stockholm. Hennes pappa flydde Förintelsen som 13-åring och kom till Sverige som flykting. Hennes mamma var dotter till ryska judar som flytt till Sverige undan pogromerna i Ryssland. Hon menar att det är viktigt att förstå mekanismerna bakom Förintelsen, för att undvika att något liknande sker igen.
– För att dra lärdom av Förintelsen är det viktigt att förstå att Förintelsen inte bara hände. Det var ord och retorik som långsamt tog sig in i folks medvetande. I svåra tider är det alltid så att man skyller på andra, oftast judarna. Hitler kom till makten på demokratisk väg. Men långt innan hade han gjort klart vad han tyckte om judarna. Och man lät honom hållas. Vi vet resultatet.
Sociala medier och antisemitism
Antisemitism och Förintelseförnekelse ökar, särskilt på sociala medier. 17% av de inlägg på Twitter som refererar till Förintelsen förvränger eller förnekar fakta, visar en rapport från Unesco (2022), där det även lyfts fram att sådana inlägg ökade med 23% efter ägarbytet (jfr. 2021). På Telegram förvrängs eller förnekas fakta i nästan hälften (49%) av inläggen som refererar till Förintelsen. När sådana förvrängningar sker, blir det svårare att avgöra vad som är sant och falskt i historieskrivningen och att förstå varningssignaler.
– Det är ett ständigt problem med sociala medier där det snabbt sprids hat och hot kopplat till oss judar och där man använder Förintelsen som utgångspunkt för detta, säger Lena Posner-Körösi.
Hur kan man motverka hat, antisemitism och faktaförnekelse?
– När det gäller antisemitismen måste vi arbeta på flera fronter – dels att vi judar är trygga och säkra och har det skydd som krävs, dels att varje incident polisanmäls och att de rättsvårdande myndigheterna är tillräckligt utbildade för att förstå när det finns ett hatbrottsmotiv i form av antisemitism. Detta har inte varit självklart hittills.
Lena Posner-Körösi tror att det finns sätt att komma åt Förintelseförnekelse.
– Jag vet att det pågår arbete för att se över lagstiftningen när det gäller både förnekande och förvrängning av fakta rörande Förintelsen. Det vi kan göra bäst av allt är att fortsätta utbilda lärare, göra hågkomstresor till platserna där Förintelsen ägde rum och låta de överlevande och deras barn och barnbarn vara ute i skolor och berätta om sina erfarenheter.
Unesco uppmärksammar Förintelsens minnesdag
Unesco har länge arbetat med att försvara minnet av Förintelsen genom till exempel utbildningsinsatser och genom att bevara viktiga historiska platser. Sedan 1979 har koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau funnits med på Unescos världsarvslista som ett minne av Förintelsen och de brott mot mänskligheten som skedde under nazismen. Unesco skyddar även flera dokument som är kopplade till Förintelsen. Här finns till exempel världsminnen som Anne Franks dagbok, Ringelblumarkivet från Warszawagettot och Auschwitzrättegångarna i Frankfurt.
För att uppmärksamma och utbilda kring farorna med antisemitism, rasism och annan typ av hatretorik och för att förhindra alla former av diskriminering och våld mot enskilda folkgrupper arbetar Unesco med olika utbildningsinsatser om Förintelsen och folkmord. Bland annat driver Unesco ett internationellt program ”International program on Holocaust and Genocide Education” tillsammans med United States Holocaust Memorial Museum.
Mycket viktigt arbete sker även i Sverige. I december 2022 deltog Unesco i ett möte arrangerat av samarbetspartnern International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). Mötet i Göteborg, som var det sista under Sveriges tid som ordförande i IHRA, följde mottot ”together for impact” och genomsyrades av oron över att generationen som överlevt Förintelsen åldras och inte kommer kunna fortsätta att berätta sin historia eller dela sina minnen länge till. Målet med mötet var att följa upp på de löften som givits vid Malmöforumet 2021 om utbyte och utveckling inom utbildning, vetenskap och minnet av Förintelsen.
Några tips inför dagen
Ta del av något av det som Unesco arrangerar med anledning av minnesdagen. Det går till exempel att se en utställning vid Unescos högkvarter av Wiener Holocaust Library om judiskt liv före Förintelsen och så erbjuds visningar av filmen ”Where is Anne Frank” av Ari Folman.
Lena Posner-Körösi lyfter särskilt fram utställningen ”There was a time…Jewish Family Photographs Before 1939” av Wiener Holocaust Library
– Mina farföräldrar och släktingar, liksom många andra, levde i Tyskland, hade ett gott liv och bidrog till samhället i stort. Sedan kom Hitler och min släkt mördades – bara för att de var judar. Så livet före är otroligt angeläget att visa.
Hur tycker du annars att en sådan här dag kan uppmärksammas?
– Jag tycker att Sverige och många länder, inklusive EU, uppmärksammar Förintelsens minnesdag på många olika sätt och på ett bra sätt. Det viktiga är att förstå att vi inte är vaccinerade mot nazisterna och att hat och hot fortsätter spridas. Att antisemiter också är antidemokrater och oftast hatar även andra minoriteter, något som majoritetssamhället aldrig får acceptera.
I korthet
- Minnesceremoni i Unescos högkvarter i Paris tillsammans med Shoah Memorial (26 januari)
Inkluderar tal av Audrey Azoulay, Unescos generaldirektör och Eric de Rothschild, president av Shoah Memorial. Här förmedlas t.ex. berättelser från Förintelseöverlevare av Isabelle Choko, president av ”Union of Auschwitz Survivors” i Frankrike.
Mer om det här: International Day of Commemoration in Memory of the Victims of the Holocaust | UNESCO
- Visning av Ari Folman’s ‘Where is Anne Frank” på Unescos fältkontor
”Where is Anne Frank” är en tecknad film som till stor del baseras på Anne Franks dagbok. Den 27 januari kan filmen ses på Unescos fältkontor i hela värden. Tillsammans med filmen tillgängliggörs också utbildningsmaterial från Anne Frank-fonden, för att lära ut om Förintelsens historia, antisemitism, asyl och mänskliga rättigheter.
Mer information: Where is Anne Frank
Utbildningsmaterial: Educational Dossier – Where is Anne Frank?
- Utställning av ”There was a time…Jewish Family Photographs Before 1939” av Wiener Holocaust Library – runt Unescoshögkvarter i Paris
Wiener Holocaust Library har Storbritanniens största samling av familjedokument från judiska flyktingar. Arkivet inkluderar en stor samling fotografier och album. De flesta bilderna visar vardagen för judar i Tyskland och Österrike. Utställningen syftar till att visa upp det samhälle som förlorades under Förintelsen.
Mer information: New exhibition at UNESCO commemorates Jewish life before the Holocaust – The Wiener Holocaust Library
- Unesco uppmuntrar också alla att delta i kampanjen #WeRemember
#WeRemember är en kampanj på sociala medier som syftar till att uppmärksamma minnet av Förintelsen och dess offer. För att delta skriv #WeRemember på ett papper och ta en bild med papperet och dela på dina sociala nätverk med hashtaggen #WeRemember.
Mer information: Join the #WeRemember Campaign! (worldjewishcongress.org)
Botanisera gärna bland materialet på Unescos sida: Teaching about the Holocaust and genocide | UNESCO
