Nu släpps rapporten från höstens nationella MIK-konferens i Göteborg. Frågan om ökad medie- och informationskunnighet bland medborgarna är brådskande, säger Ulla Carlsson, UNESCO-professor i yttrandefrihet vid Göteborgs universitet. Utan kunniga medborgare hotas samspelet mellan människor och institutioner. Det skadar förtroendet för samhället och den mellanmänskliga tillit som utgör demokratins grundbult.

Varför är det viktigt att diskutera medie- och informationskunnighet?
– För att aktivt kunna delta i meningsfulla samtal och utvecklas som kreativa människor behöver vi kunna förstå texter och bilder, identifiera kontexter och agendor och skapa innehåll. Vi behöver göra oss förstådda och våra röster hörda i olika sammanhang.  Det är en utmaning i dagens komplexa medie- och kommunikationskultur. Därför är ökad medie- och informationskunnighet i befolkningen en viktig demokratifråga.

Ulla Carlsson menar att den snabba digitala medieutvecklingen, inte minst vad gäller AI, och många dramatiska skeenden i omvärlden kräver en ökad förståelse för den digitala världen. Sociala medieplattformars algoritmer är kopplade till ekonomiska vinstintressen. Hat, hot, desinformation och konspirationsteorier sprids med konsekvenser för både individer och det demokratiska samhället.

– Vi måste påminna oss om vikten av vårt ansvar – att uppmärksamma nya teknologier utifrån såväl möjligheter som risker i ett framtidsperspektiv, säger Ulla Carlsson.

Ulla Carlsson säger att det är nödvändigt att skynda på inhämtandet av kunskap i dessa frågor – inte minst för att kunna vidta nya åtgärder och stärka befintliga.

Samarbete – nyckel till framgång
För att lyfta frågor kring MIK på ett framgångsrikt sätt, krävs det en stärkt samverkan mellan olika nivåer och aktörer i samhället – nationellt, regionalt och lokalt.

– Det är viktigt att stimulera till samtal mellan alla nivåer – från politiken och utbildningen, till medie­företagen, de sociala medieplattformarna och det civila samhällets organisationer, fortsätter Ulla och lyfter att det är i denna kontext som den nationella MIK-konferensen i Göteborg hösten 2022 ska ses.

En samlande rapport
Konferensen samlade drygt 160 företrädare från olika samhällsnivåer och diskussionerna kretsade kring hur MIK-arbetet kan utvecklas för att stärka medie- och informationskunnigheten i samhället.

– Den rapport som nu publiceras är därför ovanligt utförlig, säger Ulla Carlsson. En stor del av rapporten består av redovisningar som rör diskussioner, specifika frågor, slutsatser och ibland även rekommendationer. I fokus står främst politikens ansvar men här finns också framtidsscenarier som handlar om åtgärder och aktiviteter som kan stärka medie- och informationskunnigheten hos alla.

Nu hoppas Ulla Carlsson att många som arbetar med MIK ska få användning av konferensrapporten.

– Frågan om medie- och informationskunnighet handlar i hög grad om yttrandefrihet och demokrati, säger Ulla Carlsson och betonar att det är viktigt att slå vakt om de demokratiska principerna.

En intervju med Ulla Carlsson från Göteborgs universitet hittar du här: Viktigt steg framåt för ökad medie- och informationskunnighet i samhället | Göteborgs universitet (gu.se)

Läs rapporten Medie- och informationskunnighet (MIK) för ett demokratiskt medborgarskap av Ulla Carlsson, Pia-Marie Wehrling & Karolina Westling här: www.vgregion.se/mikrapport

Konferensen arrangerades i anslutning till UNESCO Global MIL Week 2022. med Svenska Unescorådet som samarbetspartner. Kopplingen till Unesco och ett globalt perspektiv är av betydelse mot bakgrund av att Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Svenska Unescorådet 2019 arrangerade UNESCO Global MIL Week Feature Conference. En koppling som har stärkts genom Unescos utnämnande av Göteborg till Litteraturstad i det internationella nätverket för kreativa städer.