I det sista nyhetsbrevet innan sommaren berättar vi mer om det nya svenska världsminnet – tryckfrihetsförordningen från 1766.
Dessutom får du veta hur du ansöker till att ingå i SDG 4 Youth Network – ett nätverk som samlar engagerade ungdomsaktörer som arbetar för mål 4 i agenda 2030 – god utbildning för alla.
Den 16–17 maj hölls en internationell konferens om öppen vetenskap i Stockholm, i nyhetsbrevet får du veta mer om vad som diskuterades samt hur du kan ta del av samtalen i efterhand.
Missa heller inte att ta del av världsarvet Hälsingegårdarnas nya filmer om bakgrund, historia, interiörer och annan spännande kuriosa.
Den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766 har utsetts till världsminne av Unesco. Förordningen var först i världen, och innebar både rätten att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. I dag bevaras det unika källmaterialet på Riksarkivet och Kungliga biblioteket (KB)
År 1766 antog Sverige som första land i världen en lag som reglerade rätten till det fria ordet – tryckfrihetsförordningen. Den bestod av två delar:
Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
En idé från frihetstiden Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719–1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen.
Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på KB kan vi studera lagens följder. Dokumenten har nu tillsammans utsetts till världsminne av Unesco.
– Det är mycket glädjande att Unesco uppmärksammar Sverige för våra insatser för yttrandefrihet. Vikten av tryckfrihetsförordningen kan ses i ljuset av att Sverige idag runt om i världen är erkänt för sitt stöd för demokrati och medborgerliga friheter. Utmärkelsen kastar ljus över en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna i världen, säger riksarkivarie Karin Åström Iko och riksbibliotekarie Karin Grönvall i ett gemensamt uttalande.
Stort värde för hela mänskligheten Ett världsminne är ett dokument eller en samling i ett arkiv eller bibliotek, som är av stort värde för mänskligheten. Sedan tidigare finns sju världsminnen i Sverige: Alfred Nobels familjearkiv, Astrid Lindgrens arkiv, Dag Hammarskjölds samling, Emanuel Swedenborgs arkiv, Ingmar Bergmans arkiv, Silverbibeln och Stockholms stads byggnadsritningar.
– Unesco har inrättat världsminnesprogrammet för att värna dokumentarv och särskilt lyfta fram de som är unika och har en särskild plats i mänsklighetens historia. Genom dokumentarv kan vi ta del av och lämna minnen som kan återupptäckas och utforskas av nuvarande och kommande generationer, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare Svenska Unescorådet
Unescos världsminnesprogram syftar till att främja bevarandet av världens dokumentarv, verka för universell tillgång till dessa dokument och öka medvetenheten i världen kring förekomsten och betydelsen av dokumentarv. Svenska Unescorådet är nationell rådgivande och sakkunnig myndighet och stödjer svenska nomineringar till Världsminnesprogrammets internationella register, efter förslag från Svenska kommittén för Världsminnesprogrammet.
Tryckfrihetsförordningen nominerades till Unescos världsminnesregister år 2021. Tillsammans utgör materialet i världsminnet ett viktigt steg i de mänskliga rättigheternas utveckling och demokratins framväxt
Till 250-årsjubileet av tryckfrihetsförordningen år 2016, tog Kungliga biblioteket fram ett faksimil, där Jonas Nordin beskriver bakgrunden och betydelsen av 1766 års tryckfrihetsförordning. Här hittar du den.
Hur har tryckfrihetsförordningen förändrats sedan 1766? Här hittar du några av de viktiga årtalen.
Unesco lanserar nu Women4Ethical AI, som en del av arbetet med att implementera globala etiska riktlinjer för AI. Women4Ethical AI är en ny sammarbetsplattform som ska stödja arbetet med att säkerställa en jämn representation av kvinnor när AI konstrueras och sprids bredare i samhället.
Plattformens medlemmar kommer också att bidra till främjande av de etiska bestämmelserna i Unescos rekommendation och vara en hjälp för regeringars och företags insatser på området.
Unescos rekommendation om etik och artificiell intelligens
Kvinnor fortsätter vara underrepresenterade i forskningen om och konstruktionen av AI-teknik, trots att denna teknik förändrar allas våra vardagsliv i grunden. Kvinnors behov och upplevelser blir ofta förbisedda av designers, och den data som används för att träna AI är ofta vinklad negativt mot kvinnor och flickor.
Idag är det bland annat 25% mindre sannolikt att kvinnor använder digitala tekniker för grundläggande syften och 4 gånger mindre sannolikt att kvinnor kan programmera datorer än män.
Kvinnor utgör idag 20% av de som innehar tekniska roller på maskininlärningsföretag. Endast 12 % av de som forskar på AI i världen är idag kvinnor och 6% av de som utvecklar mjukvara är kvinnor.
”Det finns ett akut behov att balansera situationen för kvinnor inom AI för att undvika vinklade analyser och för att bygga tekniker som tar hänsyn till hela mänsklighetens behov och förväntningar.”
Audrey Azoulay, Unesco Generaldirektör
Jämställdhet i fokus Jämställdhet är en central del av Unescos rekommendation om etik och AI. Rekommendationen är det första globala standardsättande instrumentet på området, och antogs enhälligt av Unescos 193 medlemsstater år 2021. Dokumentet ger konkreta riktlinjer för länder som upprättar policy inom AI och som planerar att ta ett jämställdhetsperspektiv på alla aspekter inom AI.
17 ledande kvinnliga AI experter Women4Ethical AI skapades av Unesco för att accelerera implementeringen av jämställdhetsmålet. Plattformen kopplar ihop 17 ledande kvinnliga experter från akademi, civilsamhälle, privatsektor och reglerande organ i hela världen. Plattformen kommer att arbeta med att driva utvecklingen av inkluderande algoritmer och datakällor, och uppmuntra flickor, kvinnor och andra underrepresenterade grupper att delta i AI.
Bland verktygen finns budgetallokering och stöd till kvinnor inom forskning, akademi och entreprenörskap.
Vinklade data leder till diskriminerande resultat Utvecklingen, användningen och spridningen av AI-system riskerar att återskapa och förstärka redan existerade könsfördomar samt att skapa nya. När data, programmeringsgrupper och tillvägagångssätt brister i mångfald, blir resultatet att AI vinklas på ett diskriminerande sätt. Detta ligger sedan till grund för viktiga beslut som påverkar människors liv. Ett exempel på skadlig inverkan av vinklade data är när medicinska diagnoser baseras på data som kommer enbart från män.
4 maj 2023 Unesco publicerar idag en rapport som uppmanar stater att förbättra skyddet för kulturskapare i kriser och konflikter. Rapporten innehåller flera rekommendationer för stärkt uppföljning och policy för nödhjälp till kulturskapare i risksituationer. Unesco tillkännagav även en ny investering på 1 miljon dollar som går till att finansiera projekt i över 25 länder som stödjer konstnärlig frihet.
Unescos nya rapport Defending Creative Voices presenterades under det internationella toppmötet om konst och kultur, arrangerar av Kulturrådet och International federation of Art Councils and Culture Agencies (IFACCA). Rapporten understryker att nödsituationer förvärrar redan existerande utmaningar för kulturskapare. Kulturskapare står idag inför många hot: digitala och fysiska trakasserier, stora inkomstbortfall, rättslig förföljelse, våld och censur, men saknar ofta skyddsnät på grund av en osäker rättslig status.
Rapporten rekommenderar att det internationella samfundet utvecklar ett mer anpassat stöd för att skydda konstnärlig frihet i nödsituationer som bygger på Unescos erfarenheter av att skydda kulturskapare i konflikter. Unescos globala handlingsplan för skydd av pressfriheten kan också bidra med goda exempel på anpassat stöd i akuta situationer.
– Det är viktigt att dessa frågor uppmärksammas och att Unesco stöttar utveckling och utbyte mellan utsatta grupper, säger Anna-Karin Johansson, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.
Unescos rapport föreslår särskilt:
En FN-bevakning av konstnärlig frihet i nödsituationer, som erkänner kulturskapare som en sårbar grupp som särskilt behöver uppmärksammas.
Ett samarbetsprogram som främjar kulturskapares säkerhet samt skydd av både kulturföremål och platser i nödsituationer.
Arbete för att stärka rättsliga och juridiska aktörers förmåga att utreda och åtala brott mot kulturskapare.
Under den senaste tiden har flera fall bekräftat vikten av åtgärder som till exempel fortbildning, tillfälliga konstnärsresidens, ekonomiskt stöd för kulturskapare, skyndsam handläggning av visumansökningar och prioritering av kulturskapare i evakueringsinsatser. Rapporten uppmärksammar särskilt vikten av åtgärder med fokus på kvinnliga kulturskapare.
1 miljon dollar för att bättre skydda kulturskapare Unescos rapport rekommenderar stärkta juridiska ramverk, med ett bättre rättsligt erkännande av kulturskapares status. Unesco tillkännagav idag att 1 miljon dollar kommer investeras för att finansiera projekt i över 25 länder som främjar kosntnärlig frihet. 13 av projekten leds av regeringar och 12 av icke-statliga organisationer (NGOs). Pengarna kommer från Unesco-Aschbergprogrammet.
Årets UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize går till Niloofar Hamedi, Elaheh Mohammadi och Narges Mohammadi, som alla sitter fängslade i Iran, efter att ha rapporterat om Masha Aminis död i september 2022.
Idag fyller pressfrihetsdagen 30 år, med dystra siffror för pressfriheten i världen. Sedan 1993 har 1 593 journalister dödats i världen, enligt siffror från Unesco. Antalet fängslade journalister ökar likaså och 2022 slog rekord med 533 journalister i fängelse, enligt Reportar utan gränser.
I Iran sitter idag 24 journalister fängslade. Det är det högsta antalet fängslade journalister som har noterats i Iran, enligt Reportrar utan gränser, som rankar Iran på plats 177 av 180 i årets pressfrihetsindex. Sedan protesterna startade har minst 70 journalister gripits, många av dem är kvinnor. Tre av dessa fängslade kvinnor i Iran får nu årets pressfrihetspris.
Bild: Unesco
Niloofar Hamedi skriver för Shargh, en ledande reformistisk nyhetstidning i Iran. Hon släppte nyheten om Masha Aminis som dog efter att ha efter att hon gripits av Irans moralpolis den 16 september 2022. Hamedi har suttit i isoleringscell i Evin-fängelset sedan september 2022.
Elaheh Mohammadi skriver för Ham-Mihan, en reformistisk tidning som rapporterar om sociala frågor, jämställdhet bland annat. Hon rapporterade om Masha Aminis begravning och har också fänglsats i Evin-fängelsent sedan september 2022.
Narges Mohammadi har arbetat många år som journalist för ett flertal publikationer och är även författare och arbetar för civilsamhällesorganisationern Human Rights Center (DHRC) i Teheran. Hon avtjänar just nu ett 16-årigt straff i Evin-fängelset. Hon har fortsatt att rapportera inifrån fängelset och har även intervjuat andra kvinnliga fångar, intervjuer som publicerats i boken ”White Torture”.
Flerfaldigt prisade Niloofar Hamedi och Elaheh Mohammadi är mottagare både av Unescos pressfrihetspris, det internationella pressfrihetspriset från Canadian Journalists for Free Expression (CJFE), Harvard’s 2023 Louis M. Lyons pris för samvete och integritet inom journalistik samt svenska Reportrar utan gränsers pressfrihetspris 2023.
Hoten mot kvinnliga journalister tilltar Hot, hat och våld online ökar mot kvinnliga journalister och mediearbetare. Kvinnor får utstå mer specifika hot och det könsbaserade våld de utsätts för inkluderar sexistiskt språk, trollning, fysiska attacker, våldtäkt och mord bland annat. Unesco arbetar för att öka säkerheten för kvinnliga journalister. 2021 publicerades rapporten The Chilling, som tittar närmare på de globala trenderna när det gäller online våld mot kvinnliga journalister och hur detta påverkar deras välmående, arbet och generella frihet. Unesco samarbetar med en mängd aktörer för att ta fram verktyg för journalister för att hantera våld både online och offline.
Antalet mord ökar Antalet mord på journalister ökade med 50% mellan 2021 och 2022 och i år har 13 journalister dödats enbart för att de gör sitt jobb. Samtidigt är det mycket få förövare som döms och straffas för morden. Fortfarande råder en straffrihet på 86% när det gäller journalistmord – det innebär att nästan 9 av 10 förövare undgår att gripas och straffas.
Journalistik grundläggande för mänskliga rättigheters efterlevnad Att uppmärksamma pressfrihetsdagen är att sätta ljuset på de inskränkningar i pressfriheten som sker världen över, där journalister fängslas, censureras, tystas och mördas för att de granskar missförhållanden eller rapporterar fakta. Journalistiken är grundläggande för att vi ska upptäcka problem som gör att våra mänskliga rättigheter inte tillgodoses. Utan nyanserad och oberoende rapportering blir det svårt för människor att upprätthålla sina rättigheter och fatta välgrundade beslut både när det gäller större samhällsfrågor och i den egna vardagen.
Om media endast rapporterar goda nyheter, är det något fel på journalistiken.Årets tema för Världspressfrihetsdagen handlar om att sätta ljuset på vikten av att journalistiken granskar samhället och lyfter fram det som inte fungerar.
Inför pressfrihetsdagen den 3 maj publicerar Unesco-professor Ulla Carlsson en spännande text om yttrandefriheten, pressfrihetens utmaningar och de mänskliga rättigheternas historia.
Ulla Carlsson skriver i texten ”Yttrandefrihet som en pådrivande kraft för andra mänskliga rättigheter” om hur vi idag befinner oss i en alltmer osäker värld med stora samhällsutmaningar. Uppmärksammandet av årsdagarna – som pressfrihetsdagen den 3 maj – är därför viktigt och bidrar till att sätta ljus på dessa frågor, som är grundläggande för varje demokrati. Senare i år den 10 december är det också 75 år sedan den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs av FN:s generalförsamling.
Ulla Carlsson är professor och innehavare av en Unesco-professur i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik på institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Hon är en av de fortfarande aktiva personer som arbetat längst inom det här fältet i Sverige och som har en unik överblick över området.
Ulla Carlsson
Yttrandefrihet är nära sammanflätad med – inte bara mediefrihet – utan också rätten till utbildning, akademisk frihet och konstnärlig frihet.
Ulla Carlsson, 2023
Ulla Carlsson sätter fingret på hur yttrandefriheten finns som en garant för att maktmissbruk och korruption kan upptäckas. Genom yttrandefriheten ges möjlighet att se och påtala missförhållanden som brott mot andra mänskliga rättigheter – en förutsättning för att dessa efterlevs på många håll.
Hon värjer heller inte för det komplexa i yttrandefriheten. Det handlar om lagstiftning men också om etik och moral. Yttrandefrihet är inte en obegränsad rättighet, den medför ansvar och ömsesidig respekt. Människor behöver respektera varandras olika åsikter, diskutera och argumentera, för att den ska kunna förbli så fri som den är.
Inför framtiden pekar Ulla Carlsson på vikten av att stärka de internationella och regionala organisationer som har att slå vakt om yttrandefriheten. Hon nämner FN, Unesco, EU och Europarådet som exempel.
Delta i firandet redan idag Idag, den andra maj, firar Unesco pressfrihetsdagens 30-års jubileum med ett särskilt event – läs mer och delta via livestream, när så erbjuds, här: World Press Freedom Day | UNESCO
Bland talarna syns Unescos generaldirektör Audrey Azoulay, FN:s generalsekreterare António Guterres, FN:s högkommissarie för mänskliga rättighter, Volker Türk och Amnesty Internationals generalsekreterare Dr Agnès Callamard. Se alla talare här: Speakers | UNESCO
Firandet i Sverige den 3 maj: Pressfrihetsdagens 30-årsjubileum firas på flera håll i landet i år. I Stockholm blir det ett stort firande på Stadsgårdsterminalen med panelsamtal, musik, mingel och utdelning av årets pressfrihetspris. Bakom evenmanget står ett flertal arrangörer, däribland Svenska Unescorådet. Läs mer här: Pressfrihetsdagen 30 år « Svenska Unescorådet
