Sverige bidrar med 75 miljoner kronor för att bygga upp skolor och förskolor i Ukraina, som drabbats av Rysslands fullskaliga invasion. Sveriges flexibla finansiering till Unescos krisfond gör det möjligt för Unesco att snabbt reagera på nya behov och kommer att användas för att återuppbygga och renovera förskolor och skolor, med fokus på förstörda skyddsrum.

@Unesco

Fram till den 21 november 2023 har 3 428 utbildningsinstitutioner skadats och 365 totalförstörts, enligt Ukrainas ministerium för utbildning och vetenskap. Bland de skadade och förstörda institutionerna finns 1 275 förskolor, vilket har lett till att närvaron i förskolan har minskat ytterligare. Skyddsrum kan hjälpa tusentals barn och elever att återvända till fysisk undervisning och aktiviteter i förskolan och skolan. Dessutom påverkas barnens sociala och psykiska välmående positivt när de kan umgås med jämnåriga och ta del av hälsovård och skolmåltider.

Unesco kommer bland annat att:

  • Återställa skadad och förstörd infrastruktur för förskolor i prioriterade regioner.
  • Utrusta de renoverade klassrummen med nödvändiga möbler och se till att det finns vatten och toaletter.
  • Bygga eller förbättra skyddsrum och se till att de klarar vintern.
  • Bistå till att skapa inkluderande rum där lärare och elever får tillgång till psykosocialt stöd.
  • Stödja återgång till undervisning ansikte mot ansikte.


Bidraget är en del av Sveriges bistånd till Ukraina. Läs Utbildningsdepartementets pressmeddelande här.

Läs mer om Unescos insatser i Ukraina:
UNESCO and Sweden join hands to rehabilitate schools in Ukraine | UNESCO
In the face of war, UNESCO’s action in Ukraine | UNESCO
Ensuring teaching and learning continues in Ukraine | UNESCO

Just nu pågår Unescos generalkonferens. Under 14 dagar fattas beslut inom alla Unescos mandatområden, kommunikation, kultur, vetenskap och utbildning.

Samtidigt pågår en mängd sidoevent som tar upp viktiga frågor och inspirerar till fortsatt utforskande på områden som biologisk mångfald, jämställdhet, Afrika, utbildning för hållbar utveckling, havsfrågor och mycket mer. Här finns en guide över konferensen och sidoeventen. Vissa av dem går att följa digitalt. Mag42 GC E NEW_int_16_0.pdf (unesco.org)

För dig som är intresserad av att höra medlemsstaternas nationella anföranden rekommenderas att följa General Policy Debate. Där kommer bland annat statssekreterare Erik Scheller från Utbildningsdepartementet att hålla Sveriges nationella anförande den 9 november. Agenda och livesändning hittar du här: Generalkonferensen: 42:a sessionen | UNESCO
Direkt till livesändningen: UNESCO – Live Event

Idag, den 8 november, kommer ett högnivåevent äga rum på temat utbildning för fred: Här kan du läsa mer om det: High Level Ministerial Dialogue on Education for Peace | UNESCO

Ny rapport om jämställdhet
Under gårdagens sidoevent om jämställdhet lanserade Unesco en ny rapport om hur arbetet fortskrider. Jämställdhet är en av Unescos två globala prioriteringar tillsammans med Afrika. Unescos samarbetspartners i Afghanistan, Mexiko, Namibia, och Marocko berättade om sitt arbete med jämställdhetsprojekt inom media, forskning och kultur. Unescos biträdande generaldirektör för kommunikations- och informationssektorn, Tawfik Jelassi, lyfte bland annat kvinnliga journalisters utsatthet för trakasserier online. En kort presentation gavs även av arbetet mot könsbaserat våld i skolor inom det SIDA-finansierade programmet O3 i Zambia.

Här återfinns rapporten:


Mer information
Här hittar du mer information om generalkonferensen, Sveriges delegation och annat matnyttigt: Unescos generalkonferens 2023 fokuserar på klimat och innovation « Svenska Unescorådet

Följ @UnescoSverige på X och Linkedin, och den internationella hashtagen #unescoGC för kontinuerliga uppdateringar kring vad som händer under generalkonferensen.








Den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister sätter än en gång ljus på hur många journalister som mördas i tjänsten. Sedan 2006 har över 1400 journalister mördats och hittills under 2023 har minst 47 journalister mist livet. Pågående krig och konflikter ökar dessutom antalet journalister som dör, fängslas eller försvinner. I år släpper Unesco två rapporter som beskriver olika delar av verkligheten för yrkesverksamma journalister.

Vid sidan av de många journalister som dör i krig och konflikt återfinns som tidigare ett stort antal fall där journalister mördas i reguljär yrkesverksamhet. I en av de rapporter som släpps idag tar Unesco fasta på de stora risker som journalister som rapporterar från val utsätts för.

Den andra rapporten syftar till att belysa arbetet för att utbilda rättsvårdande instanser i att skipa rättvisa för brott mot journalister. Straffriheten för dessa brott uppgår som tidigare till 86%.

Journalister attackeras för valrapportering
2024 kommer 2,6 miljarder människor att delta i val världen över. Ett sådant supervalår betyder en överhängande risk för att fler journalister kommer att attackeras i tjänsten. I Unescos nya rapport blir det tydligt hur många journalister som attackeras* i samband med valrapportering.

I 70 länder har attacker mot journalister skett i samband med val från januari 2019 till juni 2022. 759 journalister och mediearbetare har attackerats, 42% av dem blev attackerade av polis eller andra aktörer kopplade till rättsväsendet.

Attacker mot journalister i samband med demonstrationer och upplopp har registrerats i minst 101 länder från januari 2015 till augusti 2021. Sedan 2015 har minst 13 journalister dödats när de gjort sitt jobb för att täcka dylika händelser.

En majoritet av attackerna har utförts av polis eller säkerhetsstyrkor. Användning av gummikulor och andra icke-dödliga vapen som t.ex. pepparspray, har skadat dussintals journalister och många andra journalister har häktats, misshandlats och kränkts.

Covid-19 pandemin sammanföll med en ökning av demonstrationer i hela världen, trots nedstängningar och andra restriktioner. Journalister har attackerats fysiskt av bland annat anti-vaccindemonstranter och säkerhetsstyrkor. De har också fängslats för sin rapportering kring pandemin.

Myndigheter världen över har i samband med val auktoriserat nedstängning och störningar av internet, censur av media och kritiska röster liksom digital övervakning av journalister som de motiverar med allmän ordning och rikets säkerhet.

En attack på en journalist kan innebära:

*Attacker definieras som: godtycklig häktning eller arrestering, misshandel, skott med gummikulor, hot, trakasserier, konfiskering av utrustning osv. Dessa attacker sker på många arenor där journalister och mediearbetare befinner sig – allt från demonstrationer till kontor och hemmiljö.

Utbildning av domare
Det har nu gått 10 år sedan Unesco tog initiativ till att utbilda rättsväsendet för att bättre kunna hantera brott mot journalister. Okunskapen kring de hot som journalister möter och vad straffrihet för brott mot journalister betyder för det fria samhället, utöver det personliga lidandet för journalisten själv och dennes anhöriga är stor. Inom projektet ”Judges Initiative” har Unesco därför utbildat 35 000 jurister i 160 länder via workshops och online-kurser.

Det är bland annat tack vare givarländer som Sverige, som initiativet har kunnat genomföras och därmed öka möjligheterna att skipa rättvisa i svåra situationer där brott mot journalister begåtts.

Genom ”judges initiative” har domstolar och tjänstemän bland annat försetts med information om internationella och regionala standards vad gäller yttrandefrihet, rätten att ta del av information och vikten av journalisters säkerhet.

Sverige (Sida) har bidragit med 78 MKR (2022-2025) till Multi Donor Programme on Freedom of Expression and the Saftey of Journalists.

Läs mer om Unescos utbildningsinsatser här: Training of Law Enforcement agents | Articles (unesco.org)

Aktiviteter 2-3 november
Den internationella dagen mot straffrihet för brott mot journalister uppmärksammas på över tjugo platser i världen. På Unescos webbsida kan du ta del av det som sker:  IDEI 2023 – Celebrations around the world | UNESCO

I år uppmärksammas just våld mot journalister i valtider under den 2-3 november i Washington D.C, USA. Här kommer diskussionerna att röra sig kring hur våld mot journalister är nära förbundet med valintegritet och det offentliga ledarskapets roll.
Följ eventet live här: International Day to End Impunity for Crimes against Journalists – 2023 Global Commemoration | Articles (unesco.org)

Över tjugo event med fokus på att öka journalisters säkerhet kommer att ske globalt – däribland i Costa Rica, Sydsudan, Kirgizistan, Libanon, Nederländerna Netherlands, Kambodja osv. En paneldiskussion kommer därutöver att ske på UN Palais des Nations, i Genève, liksom på FN:s högkvarter i New York.

Statistik
Unesco samlar data kring mördade journalister och mediearbetare genom att ta del av de dödsfall som rapporteras in från medlemsstaterna. Här kan du följa statistiken: Statistics on Killed Journalists | UNESCO