Nyckelharpans nätverk har antagits till Unescos register över goda metodiska exempel och blir därmed det andra svenska exemplet i Unescos internationella register.

Nyckelharpans musiktradition har gått från att utövas av ett mycket litet antal entusiaster till att bli ett internationellt nätverk med innovativt musikskapande och instrumentbyggande. Genom ett idogt arbete och goda metoder har traditionella kunskaper, kompetenser och praxis kring nyckelharpan kunnat spridas både nationellt och internationellt. Det är dessa metoder för att sprida musiken och bygga instrumenten som nu tagits med i Unescos internationella register.

– Det är mycket glädjande att Nyckelharpans nätverk har skrivits in i registret över goda metoder. Genom entusiasm för musik och instrument samt ett föredömligt arbete med att bygga nätverk och inspirera, har nyckelharpans traditioner stärkts både i Sverige och i världen, säger Karin Stenson, biträdande generalsekreterare på Svenska Unescorådet.

Nyckelharpans nätverk består bland annat av utövare (musiker, instrumentbyggare, folkdansare och publik), folkmusikorganisationer och institutioner, skolor, forskare, konsertarrangörer liksom fristående musikproducenter.

Under 1950-talet fanns det ca 10 nyckelharpspelare och ett par personer som kunde bygga nyckelharpor i Sverige. Mot slutet av 1960-talet och början av 1970-talet spred sig nyckelharpan i Sverige och utomlands och hade omkring år 2000 nått nästan alla delar av världen. Idag finns det utövare i hela Sverige liksom i Europa, USA och Japan. Eric Sahlström Institutet i Uppland är den centrala aktören för nätverket.

Beslut under kommittémöte
Beslutet om att ta med Nyckelharpans nätverk i Unescos register över goda metoder togs under kommittémötet för Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet i Botswana i december 2023.

Konventionen uppmärksammar det immateriella kulturarvet i form av exempelvis högtider och ritualer, hantverk, muntligt berättande, musik och dans. I registret finns exempel på ideella organisationer och projekt som på ett framgångsrikt sätt sprider kunskap om levande traditioner och kan tjäna som förebilder för liknande projekt i andra länder.

Sedan tidigare finns berättarnätet Sagobygden, som arbetar med muntlig berättartradition, med i Unescos register över goda metoder. Dessutom finns den nordiska klinkbåtstraditionen upptagen på Unescos representativa lista över immateriellt kulturarv.

Nyckelharpans ansökan samt bilder:
Examination of proposals for selection in 2023 on the Register of Good Safeguarding Practices (item 8.c on the agenda) – intangible heritage – Culture Sector – UNESCO

Unescos listor med immateriellt kulturarv
Unesco har två listor och ett register som tar upp immateriellt kulturarv på olika sätt.

1. Den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv.
   Här återfinns Klinkbåtstraditionen.
2. Immateriellt kulturarv i behov av skydd.
3. Registret över goda metoder: här återfinns Sagobygden och numera även Nyckelharpans nätverk.

Nomineringar till Unescos listor och register kan föreslås av exempelvis föreningar, privatpersoner och institutioner/organisationer.
Institutet för språk och folkminnen ansvarar för att samordna Sveriges arbete med konventionen. Mer om detta arbete och hur nomineringar går till, hittar du här: Levande kulturarv

Länk till Unescos register över goda metodiska exempel: Browse the Lists of Intangible Cultural Heritage and the Register of good safeguarding practices – intangible heritage – Culture Sector – UNESCO

Kontakt:
Thérèse Amnéus, presskontakt, Svenska Unesocrådet
Telefon: 073-840 91 75, therese.amneus@regeringskansliet.se

Maria Nyström, senior rådgivare på Institutet för språk och Folkminnen.
Telefon: 070-188 66 59 E-post: maria.nystrom@isof.se

Magnus Holmström, verksamhetschef på Eric Sahlström Institutet.
Telefon: 070-234 84 56  E-post: magnus.holmstrom@esitobo.org