Kommittén Demokratins röstbärare bildades den 21 mars i syfte att skapa samverkan mellan kulturutövare, forskare och journalister kring gemensamma demokratiutmaningar.

Antalet demokratier i världen är nu tillbaka på 1985 års nivå, enligt den senaste rapporten från V-Dem institutet vid Göteborgs universitet. Idag är världen uppdelad i nästan lika stora delar autokratier (88 st) som demokratier (91st). Hela 71 procent av världens befolkning lever i autokratier – en ökning med 48 procent under de senaste tio åren.

Stämningen var därför både högtidlig och allvarlig när företrädarna för kulturutövare, journalister och forskare möttes i Uppsala den 21 mars. Dessa tre yrkesområden är bland de första som märker av när demokratier är på tillbakagång – bland annat genom ökade hot, hat och våldsamheter, svåra anställningsförhållanden och ökande självcensur.

Företrädare för akademiker, kulturskapare och journalister samlades i Uppsala.

Den nya kommittén Demokratins röstbärare ska samverka kring dessa och andra utmaningar och förhoppningsvis kunna bidra med inspiration och kunskap till fler – både på nationell och internationell nivå.

Unesco inspirerar
Svenska Unescorådet har varit med och faciliterat processen fram till bildandet av kommittén mot bakgrund av Unescos normativa instrument på området.

Lena Sommestad, ordförande Svenska Unescorådet.

Här finns t.ex. viktiga dokument som Unescos rekommendation om konstnärers ställning och 2005 års konvention om en mångfald av kulturyttringar.
För att skydda journalister arbetar Unesco framförallt inom programmet IPDC, International Programme for the Development of Communication, och genom FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet, som togs fram på initiativ av Unesco 2011.
Forskares ställning regleras av 2017 år rekommendation om forskning och forskare, men också genom 1997 års rekommendation om akademiska lärares ställning. Senast förra året antog Unesco en resolution för att inrätta ett program för att främja forskares frihet och säkerhet.

Under senare tid har Unesco sett möjligheter att koppla ihop de olika yrkesområdena för att hitta synergieffekter i arbetet för yttrandefrihet och fritt yrkesutövande. T.ex har Unesco nyligen publicerat rapporten Defending Creative Voices, som tittar på hur kulturutövare kan dra lärdom av Unescos program för att skydda journalister.

Danmarks delegation till Unesco har tidigare tagit fram rapporten Critical Voices, som analyserar och kartlägger Unescos möjligheter att försvara och stödja konstnärers, journalisters och forskares rätt att uttrycka sig fritt.

Det svenska initiativet
Att företrädare för dessa yrkesområden i Sverige nu bildat denna kommitté är ännu ett steg mot att stärka arbetet för en fredlig samhällsutveckling och att värna demokratin. Kommitténs arbete kan även kan tjäna som inspiration för andra medlemsstater i Unesco.

Ebo Krdum och Anna Möller bjöd på musik.

Uppsala universitet välkomnade de olika organisationerna till ett uppstartsmöte för kommittén i Humanistiska teatern, där det bjöds på musik av Ebo Krdum och Anna Möller, panelsamtal om hot och hat under ledning av Fojo:s Annika Hamrud, och inval av medlemmar till kommitténs presidium.

Ett officiellt lanseringsevent kommer att ske under våren, mer information om det kommer på deltagande organisationers respektive plattformar.

Panelsamtal om hot och hat mot yrkesgrupperna journalister, kulturutövare och forskare. Från höger. Annika Hamrud, Fojo, Johanna Odlander, chefredaktör UNT, Ebo Krdum, demokratiaktivist och artist, Karin Åmossa, samhällspolitisk chef, SULF.
Kommittén Demokratins röstbärares presidium. Från höger, Tora Holmberg, vice rektor Uppsala universitet, Annika Hamrud, projektledare FOJO, Katarina Renman Claesson, jurist, KRO, Tove Carlén, jurist, Journalistförbundet. Längst bak: Sverker Lundin, vd Sveriges Unga Akademi, Max Låke, verksamhetsledare Unga Tankar om Musik.

Den 14 mars invigde skolminister Lotta Edholm Svenska Unescorådets nationella konferens i Stockholm. Under två intensiva dagar samlades företrädare för Unescos olika koncept och program i Sverige för att utbyta tankar och idéer kring det fortsatta arbetet.

Konferensen erbjöd en mix av tal, föreläsningar, panelsamtal och praktiska workshops där deltagarna kunde dela med sig av goda exempel och diskutera gemensamma utmaningar. Ett centralt tema var Unescos värdegrund, särskilt dess roll i att främja fred och hållbarhet i en värld präglad av konflikter och utmaningar.

Många av Unescos koncept och program i Sverige brottas med utmaningar av olika slag – det kan till exempel handla om ekonomi, klimatförändringar eller besökstryck. Den nationella konferensen fokuserade på samarbete som en väg att hitta vägar framåt. Vikten av att bygga nätverk och söka gemensam finansiering från olika källor togs till exempel upp både i panelsamtal och workshops.

Lotta Edholm, skolminister med ansvar för Unesco.

Medlemskapet i Unesco ger Sverige viktig plattform att bidra till demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och en fredlig, hållbar värld. Idealen om god, kvalitativ utbildning för alla, en fri ocensurerad media, ett rikt kulturliv och en fri akademi måste kämpas för. Det är genom samarbete, dialog och ömsesidig respekt som vi kan ta itu med de komplexa och sammanlänkade globala utmaningar som ligger framför oss.

Lotta Edholm

Betydelsen av Unescos arbete belystes både i skol- och Unescominister Lotta Edholms tal och i talet från Sveriges ambassadör till Unesco, Helena Sångeland. Sångeland tryckte bland annat på det multilaterala arbetet i en föränderlig värld.

Helena Sångeland, Sveriges ambassadör till OECD och Unesco.

Världen förändras ständigt, regeringar kommer och går. Programmen och koncepten består, och fungerar stabiliserande i denna många gånger osäkra värld.

Helena Sångeland.

Unescos biträdande generaldirektör för kultur, Ernesto Ottone Ramirez, bidrog till konferensen med ett förinspelat tal, där han tryckte på konceptens betydelse för internationellt samarbete och dialog liksom hur de är drivande i den hållbara utvecklingen genom att bidra till försörjningsmöjligheter och motståndskraft i lokalsamhället. 

Genom att ta tillvara den kunskap som finns lokalt och samtidigt förstå det ömsesidiga beroendet mellan kultur och natur, så kan vi stärka bidraget till Agenda 2030 och den hållbara utvecklingen.

Ernesto Ottone

Unesco handlar i mångt och mycket om att lära av varandra, föra dialog över nationsgränser och komma fram till gemensamma lösningar. I den andan hade James Bridge, generalsekreterare för Storbritanniens nationalkommission till Unesco bjudits in. Han berättade bland annat om deras arbete med att tydliggöra värdet av Unescos koncept i Storbritannien och hur man kan koppla ihop olika koncept med varandra och arbeta tillsammans för att t.ex. avlasta vissa besöksmål och tipsa mer om de som kanske lättare faller i glömska.

Flera av verksamheterna i Sverige arbetar med kulturarv på olika sätt. Chefen för Nationalmuseum för Ukrainas historia, Dr Fedir Androshchuk höll en föreläsning om hur Ukraina arbetar med att skydda kulturarv under Rysslands fullskaliga invasion. Det pågår en mängd initiativ och projekt där Sverige är inblandat på olika sätt för att bistå med att ta hand om, dokumentera och skydda det kulturarv som riskerar förstöras och plundras i kriget.

Geopark på mjölkpaket.

Samarbete stod i fokus för den kommunikationsworkshop som Thérèse Amnéus från Unescorådet och Henrik Theodorsson från Platåbergens geopark ledde. Där togs bland annat arbetet med världsminnesutnämningen av Tryckfrihetsförordningen från 1766 upp, liksom Platåbergens satsning på att förklara vad Platåbergen är, med text och grafik på baksidan av mjölkpaket.

Besöksmål var även temat för Visit Swedens vd Susanne Andersson, som tydliggjorde för konferensdeltagarna vari Sveriges attraktionskraft ligger och hur denna kan utvecklas. De allra flesta turister förknippar t.ex. Sverige med vacker natur men inte lika många har en bild av Sverige som ett land med starkt kulturarv.

Under konferensen gavs deltagarna även möjlighet att möta de myndighetschefer som ansvarar för olika delar av Unescos koncept och program i Sverige. Frågorna ställdes av representanterna för världsarv, biosfärområden, geoparker, kreativa städer, immateriella kulturarv och världsminnen bland andra, under frågestunden som hölls på Riksarkivet i Stockholm. Det gavs även möjlighet att se två världsminnen – Alfred Nobels arkiv och Tryckfrihetsförordningen från 1766.

Frågestund med myndighetschefer. Martin Sundin, Isof, Susanne Thedéen, Riksantikvarieämbetet, Anneli Wirtén, SGU, Emma Stockhaus, Kungliga biblioteket, Karin Åström Iko, Riksarkivet och Björn Risinger, Naturvårdsverket. Moderator: Thérèse Amnéus.

Landshövding Anna Kinberg Batra bjöd in konferensdeltagarna till en egen kulturupplevelse i 1600-talspalatset Tessinska. Landshövdingen höll tal och bjöd på middagsmingel till tonerna av nyckelharpa från Esbjörn Hogmark och Magnus Holmström, från Nyckelharpans nätverk. Nyckelharpans nätverk togs så sent som i december 2023 upp på Unescos lista över goda metoder för tryggandet av det immateriella kulturarvet.

Magnus Homström, Anna Kinberg Batra och Esbjörn Hogmark på Tessinska palatset.

Svenska Unescorådets ordförande Lena Sommestad och generalsekreterare Anna-Karin Johansson ramade in dagarna som även innehöll flera intressanta exempel från verksamheter runt om i landet. Här deltog litteraturstaden Göteborg, gastronomistaden Norrköping, biosfärområdena och Unescoprofessurer inom barns tidiga lärande. Sveriges världsarv visade upp sin verksamhet liksom Platåbergens geopark, som bjöd på smaker från geoparksområdet. Världskulturmuseerna berättade om hur de arbetar med hotat kulturarv och Wikimedia fyllde på med ett projekt om hur hotat kultur- och naturarv kan skyddas. Dessutom visade Sagobygden upp sitt projekt med att aktivera seniorer genom det goda samtalet.

Anna-Karin Johansson, Lena Sommestad, Karin Stenson

Under konferensen kunde deltagarna knyta nya kontakter och så frön till samarbeten mellan koncept som har liknande utmaningar men verkar inom olika områden. Samtidigt fick deltagarna ökad förståelse för det egna arbetets betydelse för utvecklingen inom Unesco på global nivå. Att umgås inom Unescofamiljen i Sverige gav mersmak – många uttryckte önskan om att ses regelbundet för nätverkande och för att inspireras till fler samarbeten.

Fler bilder från konferensen

Ett antal representanter för Sveriges världsarv samlades i Stockholm. I mitten Svenska Unescorådets generalsekreterare Anna-Karin Johansson.
Karin Stenson, Svenska Unescorådet, Johanna MacTaggart, Biosfärprogrammet, Tine Winther, Sagobygden, Elin Rosenström, Kulturrådet.
Tryckfrihetsförordningen från 1766 på Riksarkivet.
Sandra Wall, kreativa staden Norrköping, Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre, Åsa Nordin, Laponia, Emma Rydnér, Södra Ölands odlingslandskap.
Anna Bergengren låter deltagarna smaka på Platåbergens geopark.
Susanne Andersson, vd Visit Sweden.
Christina Hedin, kreativa staden Östersund, Carin Persson, Tillväxtverket, Sofia Hultman, Platåbergens geopark, Simone Wenzel, Blekinge Arkipelag, Hanna Alfredsson, biosfärområde Voxnadalen.
Anna-Karin Johansson, Unescorådet, Ann Follin, Världskulturmuseerna, Sverker Lundin, Sveriges Unga Akademi, Pia Engstrand, Sida.

Svenska Unescorådet tar emot två praktikanter per termin. Annonsen för höstens praktikplatser är publicerad och du kan söka praktikplats fram till den 31 mars 2024. 

Som praktikant på Svenska Unescorådet kan du antingen praktisera med inriktningen kommunikation eller generalist. Läs mer om praktikplatserna här: kommunikation / generalist.

Oscar Fors är vårens kommunikationspraktikant. Han studerar medie-och kommunikationsvetenskap och statsvetenskap vid Stockholms universitet.

– Efter tre års studier tog jag chansen att under min sista termin innan examen testa på att göra något praktiskt. Svenska Unescorådet har varit en fantastisk plats att utvecklas som person och komma ett steg närmare yrkeslivet. Som kommunikationspraktikant har jag fått en djupare förståelse för hur kommunikation bedrivs inom ett FN-organ som Unesco. Tillsammans med min handledare har jag fått vägledning i hur olika budskap kommuniceras på bästa sätt genom diverse plattformar. Uppgifterna har varierat mycket. Det har handlat om allt från att skriva artiklar till hemsidan, skapa inlägg till sociala medier till att hjälpa till med att arrangera event och bistå kansliet i deras dagliga verksamhet. Praktikplatsen har också gett mig en unik inblick i Unescos omfattande arbete samt det stora nätverk av globala kontakter och relationer som Unesco består av.

Om du är intresserad av internationella frågor, kultur, vetenskap, utbildning och kommunikation är praktikplatsen hos Svenska Unescorådet perfekt för dig.

Oscar Fors

Stella Cayli studerar internationella relationer vid Stockholms universitet och har fått praktikplats som generalist under våren.

– Som praktikant på svenska Unescorådet har jag fått upp ögonen för Unesco som organisation, och fått en djupare förståelse för hur arbetet inom FN-systemet fungerar i praktiken. Mina arbetsuppgifter är väldigt varierande, men en stor del av arbetet den här terminen har bestått av att förbereda och genomföra vår första nationella konferens på fyra år, vilket varit väldigt givande. Dessutom har jag fått arbeta självständigt med att främja ungdomars engagemang i Unesco, deltagit i arbetet inför Unescos styrelsemöte och fått chansen att lära mig om Unescos arbete med etik inom AI. Att göra praktik på svenska Unescorådet innebär en fantastisk möjlighet att omsätta sin kunskap i praktiken,

Jag rekommenderar alla med intresse för Unescos frågor att söka praktikplatsen inför höstterminen.

Stella Cayli

De investeringar som gjorts för att främja flickors och kvinnors utbildning har gett resultat. Det framgår av det nya faktablad som Unesco sammanställt till internationella kvinnodagen den 8 mars.

Världen genomgår just nu en omfattande utbildningskris, där Unesco bedömer att 763 miljoner vuxna saknar grundläggande kunskaper i att läsa och skriva. Fram till 2030 behöver världen 44 miljoner nya lärare för att motverka de utmaningar vi står inför med 250 miljoner barn som står utan skolgång. Inför internationella kvinnodagen presenterar Unesco nu ny data som visar att de satsningar som gjorts på flickors och kvinnors utbildning gett resultat.

Fler flickor utbildas men fördomar kvarstår
Idag är det färre flickor som står utan skolgång än pojkar – 122 miljoner flickor mot 128 miljoner pojkar. Globalt har man kunnat se en ökning med 50 miljoner fler flickor i skolan sedan 2015. Inom den högre utbildningen syns samma mönster med fler antagna kvinnor än män – 114 kvinnor för varje 100 män.

Antalet stater som ratificerat Unescos konvention mot diskriminering inom utbildning har ökat sedan 1995 – från 82 till 110 stater, och antalet stater som ratificerat FN:s konvention om att avskaffa alla former av diskriminering mot kvinnor, har nu ratificerats av 189 stater.

Ändå kvarstår diskriminerande könsnormer, fördomar och stereotyper i många länder. De tio länder som har de högsta frånvarosiffrorna för flickor i skolan ligger alla i Afrika, förutom Afghanistan, där 75% av flickorna står utan skolgång.

Skillnader syns även i vilka utbildningar som genomgås av unga män respektive unga kvinnor – där avsevärt fler män utbildas inom STEM. Pojkar är mer benägna att göra karriär inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i 87% av de länder som är med i TIMSS rapport från 2019. TIMSS 2019 International Reports – TIMSS & PIRLS International Study Center at Boston College

Ta gärna del av Unescos interaktiva karta för att se hur utbildningssituationen för flickor och kvinnor ser ut i världen: Her Atlas (unesco.org)

Kvinnor bidrar till fred
Att investera i flickors och kvinnors rätt till utbildning är avgörande för att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Kvinnor och flickor bidrar i allra högsta grad till att stärka skyddet av vår planet och dess naturresurser, liksom de bidrar till länders utveckling och framsteg. Dessutom kan utbildade kvinnor leva mer fullödiga och självständiga liv.

Unesco konstaterar att kvinnor med gymnasieutbildning har större möjlighet att påverka sin hemmiljö och att sannolikheten för att barnafödslar registreras ökar med över en fjärdedel för utbildade kvinnor. Dessutom minskar dödligheten för barn under 5 år med 31% för de mödrar som har 12 års utbildning.

Utbildning på gymnasienivå kan stoppa barnäktenskap och minska ugndomsgraviditeter med upp till 75% och ett extra skolår kan innebära att en kvinnas inkomst ökar med upp till 20%. Kvinnor med gymnasieutbildning kan räkna med att tjäna mer än dubbelt så mycket som de utan utbildning.

Dessutom är flickors och kvinnors bidrag till den gröna omställningen en viktig faktor för att möta klimatutmaningarna världen står inför.

Hur möjliggörs flickors skolgång?
Unesco har identifierat ett antal faktorer som är viktiga för att flickor och kvinnor ska kunna gå i skolan. Här återfinns bland annat vikten av att det finns skolmat, vatten och tillräcklig sanitet i skolorna och ett aktivt arbete med sexuell och reproduktiv hälsa. Detta borgar för att både flickor och pojkar lär sig hur de kan hålla sig säkra och friska, hur de skyddar sig själva från oönskade graviditeter och respekterar varandra. Här ingår även arbetet med att utöka representationen av flickor och kvinnor i skolans läromaterial – och se till att det är fritt från fördomar och utmanande stereotyper och könsnormer. Dessutom behöver länder se till att det finns tillräckligt med välutbildade kvinnliga lärare på alla utbildningsnivåer och särskilt i ledande positioner.

Läs den nya sammanställningen här.

Läs mer om Unescos satsningar på utbildning i världen här.

Läs Unescos pressmeddelande här.

#HerEducationOurFuture #InvestinHer

Syntolkning bilder: Högst upp på sidan syns en bild på flickor i ett klassrum, @Unesco. Bilden är från den Unesco-rapport som syns längre ned på sidan.