Unescos chef för avdelningen för vattenvetenskap*, Dr. Abou Amani, har besökt Sverige för att diskutera de viktiga frågor som rör tillgången till vatten världen över. Bland annat träffade Amani Svenska Unescordået och det svenska kategori II-institutet ICWC (International Centre for Water Cooperation) vid SIWI i Stockholm.

Över två miljarder människor utan rent vatten
Ett av de budskap som Amani förmedlade var att det är viktigt att skynda på arbetet med att uppnå mål 6 i hållbarhetsagendan – rent vatten och sanitet.

– Trots att vatten är kärnan för all hållbar utveckling saknar 2,2 miljarder människor tillgång till säkert dricksvatten. Vi är långt ifrån att uppnå målet om tillgång till vatten och sanitet för alla till 2030, sade Amani i mötet med Svenska Unescorådet.

För att komma till rätta med utmaningarna behöver världen öka samarbetet kring vatten. 60 procent av världens sötvatten kommer från gränsöverskridande vattenkällor.  Över 3 miljarder människor är beroende av dessa. Eftersom brist och kvalitet på sötvatten påverkar många regioner riskerar trycket på sötvatten att leda till konkurrens mellan olika länder.

– Genom att förvalta vattenresurserna hållbart är det möjligt att säkerställa rättvis tillgång för alla, minska spänningar och främja samarbete och fred, menar Amani.

Han förklarar att samarbetsinsatser kring dessa delade resurser är en förutsättning för att skapa hållbar ekonomisk utveckling liksom välbefinnande för både människa och miljö. Dessutom krävs samarbete för att bibehålla den biologisk mångfalden och skapa motståndskraft mot klimatutmaningar.  

ICWC har en viktig roll
ICWC är ett Unesco kategori II-institut med syfte att bygga upp kunskap och kapacitet för att just hantera utmaningar och främja samarbete kring gränsöverskridande vattensamarbete.

– Tyvärr är samarbetet i de flesta gränsöverskridande avrinningsområden otillräckligt för att möta framtida utmaningar. Här har t.ex. ICWC en nyckelroll i att främja vattensamarbete för en fredlig och hållbar förvaltning av vattenresurser världen över, säger Amani.

För att uppnå detta krävs både bättre förståelse och mer kunskap om vatten så att välgrundade beslut kan fattas. Sådan kunskap kan t.ex. utgöras av att vi får tillgång till korrekt och aktuell data. Då kan både fördelningen av vattenresurser göras mer effektiv och möjligheten till katastrofriskreducering ökar.

– Att förstå hur vattenresurserna fördelas och hur mängden tillgängliga vattenresurser ser ut – inklusive grundvatten, ytvatten och nederbörd – är avgörande för att planera och hantera fördelningen av vatten för olika användningsområden som jordbruk, industri och hushållskonsumtion, säger Amani.

Vad behövs då för att åstadkomma detta?
– Vi behöver en attitydförändring hos medborgare och beslutsfattare kring vatten, menar Amani. Vattenutbildning är grunden för att förändra beteenden och bygga en gemensam referensram och ta gemensamma beslut när det gäller hur vattnet ska fördelas och förvaltas. När människor förstår hur de kan arbeta för en hållbar vattenkultur och vattenförvaltning kan det även leda till en attitydförändring hos medborgare och beslutsfattare i stort vad gäller vatten. konsensus för deltagande och inkluderande förvaltning av vattenresurser.

Vatten kan inte tas för givet
– Vatten kan inte tas för givet som en global nytta eller tillgång. I stället behöver vattnet förvaltas klokt och hållbart liksom skyddas och bevaras för framtida generationer, säger Amani.

Unescos arbete
Sedan 1975 har Unescos mellanstatliga hydrologiska program stöttat länder med förbättrad kunskap och ökad kapacitet för att hantera komplexa vattenutmaningar. Unescos mål med arbetet inom sitt mellanstatliga hydrologiska program är att främja hydrologisk kunskap genom att stödja vetenskaplig forskning och utbildningsprogram samt stödja länder att dra nytta av vetenskapliga och teknologiska framsteg för att hantera vattenrelaterade utmaningar.

Visionen är en värld där människor och institutioner är trygga i vattenfrågor och har tillräckligt med kunskap för att fatta välgrundade beslut om vattenförvaltning och styrning för att uppnå hållbar utveckling och bygga motståndskraftiga samhällen.

En screenshot från mötet mellan Abou Amani och deltagare från ICWC. Unescoprofessor Ashok Swain, som Ashok Swain syns längst upp till höger. Han leder forskarskolan för internationellt vattensamarbete vid Uppsala universitet och innehar en Unescoprofessur i internationellt vattensamarbete. Foto: ICWC

*Abou Amani: Director of the Division of Water Sciences and Secretary of the Intergovernmental Hydrological Programme (IHP) 

I detta nyhetsbrev kommer du både kunna ta del av spännande nyheter, en intervju och kommande aktiviteter.

Läs om Unescos stora jämlikhetsrapport inom olika utbildningssektorer: Technology on her terms, möt Dr Santiago Arellano, forskare vid Chalmers tekniska högskola, som nyss tilldelats ett ekonomiskt bidrag av Unesco för sin forskning på vulkaner och ta del av den kommande lanseringen av Kommittén Demokratins röstbärare i Almedalen — och mycket mer.

Ladda hem nyhetsbrevet här: Nyhetsbrev: vulkaner, jämställdhet och demokratins röstbärare (getanewsletter.com)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här: Prenumerera på Svenska Unescorådets nyhetsbrev · Get a Newsletter (gansub.com)

Utbildningsdepartementet har förordnat Maria Wilenius som generalsekreterare för Svenska Unescorådet. Wilenius tillträder sin tjänst den 19 augusti 2024.

Maria Wilenius kommer från en tjänst som chef för ledningssekretariatet och ställföreträdandet universitetsdirektör på Stockholms universitet. Hon har bland annat tidigare arbetat på Stockholms konstnärliga högskola och på Utbildningsdepartementet samt varit expert i Unesco.

– Vi vill hälsa Maria Wilenius varmt välkommen som ny generalsekreterare för Svenska Unescorådet. Maria Wilenius har en bred erfarenhet av stor relevans för arbetet inom Unesco, säger Lena Sommestad, Svenska Unescorådets ordförande.

”Varje år hedrar UNESCO/Guillermo Cano-priset modet hos journalister som står inför svåra och farliga omständigheter. I år påminner oss priset om vikten av gemensamma insatser för att säkerställa att journalister runt om i världen kan fortsätta med sitt viktiga arbete att informera och undersöka.”

Audrey Azoulay, Generaldirektör för UNESCO


Prisceremonin hölls under den globala pressfrihetskonferensen i Santiago, Chile, den 2 maj: Award ceremony of the UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2024 (youtube.com)

Den pågående konflikten i Gaza innebär allvarliga konsekvenser för de journalister som verkar där. Sedan den 7 oktober 2023 har UNESCO fördömt och beklagat fallen där 26 journalister och mediearbetare dött i tjänsten, enligt information baserad på rapporter från internationella icke-statliga partners. Därutöver granskas dussintals andra fall.

Unesco stödjer journalister som rapporterar från konflikt- och krisområden. Bland annat distribueras nödvändiga förnödenheter till journalister i Gaza och säkra arbetsplatser har etablerats. Unesco tillhandahåller även akuta bidrag till journalister i Ukraina och Sudan. Unesco bistår med skyddsutrustning och utbildning till journalister i Haiti samt stödjer oberoende medier i Afghanistan.

Genom att höja kunskapen och medvetenheten om journalisters utsatta arbetssituation, främjar Unesco säkerhet för journalister generellt. Organisationen bidrar även med utbildning och att samordna generellt främjar UNESCO säkerheten för journalister. Organisationen bidrar även med utbildning och samordning av genomförandet av FN:s handlingsplan för journalisters säkerhet och frågan om straffrihet.

Läs Unescos pressmeddelande här: Palestinian journalists covering Gaza awarded 2024 UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize | UNESCO

Ny statistik från Unesco till pressfrihetsdagen den 3 maj visar att journalister och mediehus som bevakar klimatförändringar och miljöfrågor attackeras på grund av sin rapportering. Minst 749 journalister, grupper av journalister och nyhetsmedier som rapporterar om miljöfrågor har attackerats i 89 länder sedan 2009.

I samband med årets pressfrihetsdag uppmärksammar Unesco det ökande hotet mot journalister som rapporterar om klimatförändringar eller miljöfrågor.

Minst hälften av de 749 attackerna har utförts av statsaktörer – t.ex. polis, militära styrkor eller regeringsföreträdare. Privata aktörer, inklusive företag inom utvinningsindustrin, kriminella grupper, demonstranter och lokala samhällen, är ansvariga för minst en fjärdedel av attackerna.

I flera fall har attackerna gått så långt som till mord. Totalt har 44 journalister som rapporterar om miljöfrågor dödats under de senaste 15 åren. Fem av dessa fall har resulterat i fällande domar, enligt Observatory of Killed Journalists | UNESCO. Antalet mord de senaste fem åren var en tredjedel högre än de föregående fem åren (16 mord jämfört med 12). Dessutom har minst 24 journalister överlevt mordförsök.

Juridik och trakasserier används som vapen mot journalister
De utmaningar som journalister stöter på när de rapporterar om klimatfrågor, som t.ex. klimatmigration, olaglig gruvdrift, föroreningar, tjuvjakt, avskogning, följderna av extrema väderhändelser etc, kan handla om allt från fysiska hot till ekonomiska, politiska, psykologiska eller digitala hot liksom juridiska svårigheter som de utsätts för.

I en enkät genomförd av Unesco och International Federation of Journalists (IFJ) med svar från över 900 journalister framgår att en fjärdedel av de tillfrågade journalisterna har blivit juridiskt attackerade.

Unescos enkät visar att över 70% av de tillfrågade journalisterna uppgav att de hade blivit utsatta för attacker, hot eller påtryckningar när de rapporterat om miljöfrågor. 60% angav att de hade blivit offer för nättrakasserier och 41% hade upplevt fysiska attacker.

Grävande journalister avslöjar även miljöbrott, korruption och maktintressen. Många av dessa journalister får betala ett högt pris för att de gör sitt jobb. Förtalsstämningar används ofta för att stoppa grävande reportage om miljö och klimat, med minst 68 fall i framförallt Europa och Nordamerika.

Läs hela rapporten här: Press and planet in danger: safety of environmental journalists; trends, challenges and recommendations – UNESCO Digital Library

Internationella pressfrihetsdagen 2024
Årets internationella pressfrihetskonferens äger rum i Santiago, Chile mellan den 2-4 maj.  Det är 30 år sedan det första firandet gick av stapeln i samma stad år 1994.

Världen står idag inför klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald och luftföroreningar som på olika sätt påverkar människors hälsa. Därutöver står vi inför akuta utmaningar som demokratiers tillbakagång och ökande des- och misinformation.

För att hantera detta krävs pålitlig journalistik. Unesco ser ett stort behov av stärka den oberoende journalistiken inom miljö och vetenskap för att säkra tillgången till information som behövs för att skilja fakta från osanningar och för att kunna ta välinformerade beslut. Årets tema för pressfrihetsdagen tillägnas därför vikten av journalistik och yttrandefrihet kopplat till den globala miljökrisen.

Svenska journalister hotas
En av de svenska journalister som upplever hot och trakasserier i sin arbetsvardag på grund av att hon rapporterar om klimatet är SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström, vars vittnesmål kommer att spelas upp under Unescos klimatkonferens i Santiago den 3-4 maj.

Unesco uppmanar journalister och andra som bevakar klimat och miljö-frågor att lägga ut vittnesmål på sociala medier under hashtaggen #WorldPressFreedomDay, för att ytterligare sätta ljus på frågan.

Unescos insatser för pressfrihet
Genom International Programme for the Development of Communication | UNESCO och handlingsplanen UN Plan of Action on the Safety of Journalists and the Issue of Impunity | UNESCO arbetar Unesco för att stötta journalister världen över.
Bland annat har Unesco tagit fram ett s.k. domarinitiativ som utbildar jurister i yttrandefrihetsfrågor. Läs mer här: Training Judicial Operators | UNESCO.

Genom handlingsplanen arbetar Unesco med att att öka medvetenheten kring frågan, fastställa standarder och policy, övervakning och rapportering liksom kapacitetsuppbyggnad och forskning.

Mer information
Läs mer om årets pressfrihetskonferens i Santiago här: World Press Freedom Day 2024 | UNESCO

Här återfinns programmet till konferensen i Chile: Programme | UNESCO
Utöver konferensprogrammet pågår även ett 40-tal sidoevents. Du hittar dem här: World Press Freedom Day 2024 – 2 -4 May events | UNESCO

Pressfrihetsdagen i Sverige
I år uppmärksammas pressfrihetsdagen på Stadsgårdsterminalen i Stockholm. Anne Lagercrantz, vice VD för SVT och ordförande i Utgivarna inleder firandet. Under dagen kommer kulturminister Parisa Liljestrand att hålla tal och samtala med Kerstin Almegård, ordförande i Svenska PEN. Dessutom blir det panelsamtal om konflikthantering och hat och hot mot journalister samt presentation av årets pressfrihetsindex.

Här kan du ladda hem programmet:

I år finns Unescos annonskampanj för pressfrihet för första gången på svenska. Annonskampanjen kommer bland annat att synas i Stampen Medias 17 titlar samt lantbrukstidningen ATL.