Under det senaste tio åren har mer än 800 journalister dödats. Journalister som rapporterade via tv, radio eller press och gjorde sitt jobb. Bara i år har 82 journalister dödats. Färre än ett av tio mord leder till fällande dom. Mörkertalet är dessutom stort. På det ska läggas den stora mängd journalister som dagligen möter hat, trakasserier, hot om våld, kidnappningar, tortyr – de sifforna ingår nämligen inte i den dystra statistiken.

– Straffrihet för brott mot journalister är ett gift för samhället och startar en negativ spiral då det sänder en signal till extremister och kriminella att de kan fortsätta, säger Mats Djurberg, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Onsdagen den 2 november är det Unescos internationella dag mot straffrihet för brott mot journalister. Unesco är det FN-organ som har mandat att driva pressfriheten och yttrandefriheten framåt och Unescos generaldirektör Irina Bokova fördömer varje inträffat mord på en journalist. Unesco sammanställer också namnen på de journalister som mördats för att de aldrig ska falla i glömska.

– Unesco har vid upprepande tillfällen varnat för att straffriheten skadar hela samhällen genom att det gör det lättare att dölja brott mot mänskliga rättigheter, korruption och kriminalitet. Straffriheten för journalistmord kan bli en ödesfråga för demokratin om den inte tas på större allvar än i dag. Det ligger i allmänhetens intresse att vi kan vända trenden. För att göra det måste vi alla göra mer: stater, medieägare- och medieföreträdare samt internationella organisationer, fortsätter Mats Djurberg.

Ett meddelande från Frank La Rue, Unescos biträdande generaldirektör för kommunikation och information, med anledning av den 2 november.

 

Den 2 december fyller den svenska – och världens äldsta – tryckfrihetsförordning 250 år. För att uppmärksamma dagen anordnar Svenska Unescorådet tillsammas med andra arrangörer ett internationellt seminarium i Stockholm om hat och hot mot kvinnliga journalister. Ingen annan yrkesgrupp utsätts för så mycket hot som journalister och de senaste åren har näthatet ökat lavinartat. Kvinnliga journalister är särskilt utsatta och angrips oftare än sina manliga kollegor. Inte bara för att de granskar makten, utan också för att de är just kvinnor.

Några exempel: Brittiska kvinnliga journalister får utstå ungefär tre gånger så mycket hatmeddelanden på Twitter jämfört med sina manliga kollegor. Den brittiska tidningen The Guardian gjorde tidigare i år en genomgång av näthat i sitt eget kommentarsfält. 8 av de 10 journalister som var mest utsatta var kvinnliga journalister. En fjärdedel av alla svenska kvinnliga journalister utsattes under 2015 för sexistiskt näthat.

– Om journalisters säkerhet hotas då de utför sitt arbete i allmänhetens tjänst utan att detta får rättslig påföljd sprids en självcensur och fler drar sig för att skriva om känsliga ämnen. Självcensuren får stora konsekvenser för upprätthållandet av demokratins grundpelare: press- och yttrandefrihet och medborgares rätt till fri tillgång till information, säger Mats Djurberg.

Sprid budskapet och följ dagen under hastaggarna #ENDimpunity och #journosafe

Mer information?

• Unescos generaldirektör Irina Bokovas meddelande om den 2 november
• Information om dagen på Unescos hemsida
• Unescos sida med information om journalisters säkerhet